New York, 080222 (IPS) – Den 11 februari \u00e5talades sex Guant\u00e1namo-f\u00e5ngar f\u00f6r att ha planerat terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. De \u00e5talade riskerar d\u00f6dsstraff. Jurister och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister ifr\u00e5gas\u00e4tter tidpunkten f\u00f6r \u00e5talet och de tror inte att de planerade r\u00e4tteg\u00e5ngarna inf\u00f6r en milit\u00e4rdomstol kan bli r\u00e4ttvisa.<\/p>\n
<\/p>\n
R\u00e4tteg\u00e5ngarna mot de sex kommer att h\u00e5llas i en s\u00e5 kallad milit\u00e4rkommission, en milit\u00e4r domstol. F\u00e5ngarna \u00e5talas bland annat f\u00f6r mord, terrorism, och st\u00f6d till terrorism. Detta kommer att bli de f\u00f6rsta r\u00e4tteg\u00e5ngarna mot f\u00e5ngar p\u00e5 Guant\u00e1namo-basen. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e5gon \u00e5talas f\u00f6r direkt inblandning i terrord\u00e5den mot USA 2001. Endast en tidigare f\u00e5nge i l\u00e4gret, David Hicks fr\u00e5n Australien, har f\u00e4llts f\u00f6r terrorbrott. Hicks erk\u00e4nde i mars 2007 att han var skyldig till att ha gett st\u00f6d till en terroristorganisation. Han d\u00f6mdes till sju \u00e5rs f\u00e4ngelse och till att avtj\u00e4na straffet i sitt hemland. I Australien tillgodor\u00e4knades han tiden han suttit f\u00e4ngslad i Guant\u00e1namo och frigavs i december 2007. Sedan inledningen av kriget i Afghanistan har \u00f6ver 800 personer sp\u00e4rrats in p\u00e5 Guant\u00e1namo. Hundratals av dem har sl\u00e4ppts utan att ha st\u00e4llts inf\u00f6r r\u00e4tta. Av de 275 f\u00e5ngar som fortfarande sitter inl\u00e5sta i l\u00e4gret har USA sagt att man t\u00e4nker \u00e5tala 80. Fem av de sex m\u00e4nnen som nu \u00e5talas satt innan de f\u00f6rdes till Guant\u00e1namo f\u00e4ngslade i hemliga f\u00f6rvar som drevs av den amerikanska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten CIA. De var d\u00e5 inte \u00e5talade f\u00f6r n\u00e5got och hade ingen som f\u00f6rsvarade dem. Den amerikanska regeringen har medgett att minst en av de fem, Khalid Sheikh Mohammed som utpekas som den som planerat terrorattacken, utsatts f\u00f6r tortyrmetoden skendr\u00e4nkning, “waterboarding”.<\/p>\n
Efter andra v\u00e4rldskriget \u00e5talade USA japanska soldater som anv\u00e4nt den metoden mot krigsf\u00e5ngar, men i dag v\u00e4grar den nytilltr\u00e4dde amerikanska justitieministern Michael Mukasey s\u00e4ga om han anser att skendr\u00e4nkning \u00e4r tortyr. USA:s vicepresident Dick Cheney har upprepade g\u00e5nger f\u00f6rsvarat skendr\u00e4nkning och andra h\u00e5rda f\u00f6rh\u00f6rsmetoder. Han kallar dem “ett h\u00e5rdare program f\u00f6r v\u00e4ldigt f\u00e5 h\u00e5rda individer”.<\/p>\n
Milit\u00e4rdomstolen har sagt att inga bevis som framkommit under tortyr kommer att anv\u00e4ndas som bevis i de kommande domstolarna. Men m\u00e5nga juridiska experter, bland dem juridikprofessorn Scott Horton vid Columbia University, har st\u00e4llt sig tvivlande till hur domstolen ska kunna komma fram till f\u00e4llande domar utan att anv\u00e4nda bevis som framkommit under tortyr. Horton s\u00e4ger till IPS att tidpunkten f\u00f6r r\u00e4tteg\u00e5ngarna tycks vara “politiskt motiverad” f\u00f6r att st\u00e4rka det republikanska partiet inf\u00f6r valet 2008. Att st\u00e4lla de f\u00e4ngslade inf\u00f6r milit\u00e4rdomstolar kommer att resultera i “en serie uppvisningsr\u00e4tteg\u00e5ngar”, tillade han. Den \u00e5sikten delas av Michael Ratner, ordf\u00f6rande f\u00f6r juristbyr\u00e5n Centre for Constitutional Rights, CCR, som representerar en av de sex \u00e5talade, Mohammad al Qahtani. Al Qahtani har suttit inl\u00e5st i Guant\u00e1namo i sex \u00e5r och h\u00e4vdar att han har torterats under sin tid i f\u00e5ngl\u00e4gret. Det milit\u00e4ra domstolssystemet omfattar inga av de garantier som vanliga, civila domstolar ger, s\u00e4ger Ratner till IPS. – De kan anv\u00e4nda framtvingade bevis eller h\u00f6rs\u00e4gen. Det finns ingen jury, bara en grupp milit\u00e4ra tj\u00e4nstem\u00e4n och en domare som utsetts av Bush-administrationen. En stor del av r\u00e4tteg\u00e5ngen sker i hemlighet och den \u00e5talade har inte r\u00e4tt att ta del av bevisen mot honom. Efter denna l\u00e5tsasprocess kan den \u00e5talade, om han d\u00f6ms, avr\u00e4ttas. Detta \u00e4r barbari och det s\u00e4tt som Bush-administrationen agerar p\u00e5 saknar motstycke, s\u00e4ger Ratner.<\/p>\n
M\u00e5nga av milit\u00e4rens egna jurister har gett uttryck f\u00f6r liknande \u00e5sikter. Den f\u00f6re detta chefs\u00e5klagaren i Guant\u00e1namo, \u00f6verste Morris Davis, avgick n\u00e4r han beordrades att arbeta direkt under den del av f\u00f6rsvarsdepartementet som arbetat fram systemet med de milit\u00e4ra domstolarna. Och republikanen John Hutson, pensionerad chefsjurist vid krigsr\u00e4tter, \u00e4r en av de ledande f\u00f6re detta milit\u00e4rer som kritiserar Bush-administrationens taktik och regler i Guant\u00e1namo. Hutson \u00e4r motst\u00e5ndare till anv\u00e4ndandet av tortyr och har varnat f\u00f6r det prejudikat detta s\u00e4tter f\u00f6r framtida konflikter. Bush-administrationen menar att vanliga, civila domstolar inte \u00e4r utrustade f\u00f6r att hantera de k\u00e4nsliga s\u00e4kerhets\u00f6verv\u00e4ganden som det inneh\u00e4r att st\u00e4lla terrorister till svars. Brigadgeneral Thomas W. Hartmann, f\u00f6rsvarsdepartementets talesman i juridiska fr\u00e5gor, har sagt att r\u00e4tteg\u00e5ngarna ska vara “s\u00e5 \u00f6ppna som m\u00f6jligt”. De \u00e5talade ska ha r\u00e4tt att kalla egna vittnen, att korsf\u00f6rh\u00f6ra \u00e5klagarsidans vittnen och att ta del av bevisen som riktas mot dem. Men Hartmann har inte velat svara p\u00e5 om huruvida bevis som framkommit efter skendr\u00e4nkningar kommer att anv\u00e4ndas. – N\u00e4r USA bryter mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna i kampen mot terrorism, skickar det ett budskap till env\u00e5ldsh\u00e4rskare och diktatorer i resten av v\u00e4rlden att de ocks\u00e5 kan strunta i de m\u00e4nskiga r\u00e4ttigheterna i terroristbek\u00e4mpningens namn, s\u00e4ger David Cole, ledande expert p\u00e5 konstitutionell r\u00e4tt.<\/p>\n
De milit\u00e4ra specialdomstolarna f\u00f6r det som Bush-administrationen kallar “fientliga kombattanter” har upprepade g\u00e5nger ifr\u00e5gasatts och underk\u00e4nts i civila domstolar. Processen inleddes redan 2001 d\u00e5 presidenten utf\u00e4rdade ett dekret om att skapa milit\u00e4ra kommissioner som skulle pr\u00f6va och d\u00f6ma dem som gripits under kriget mot terrorismen. Efter fyra \u00e5r av juridiska strider besl\u00f6t USA:s h\u00f6gsta domstol att dessa milit\u00e4ra domstolar br\u00f6t mot b\u00e5de den milit\u00e4ra lagen och mot Gen\u00e8ve-konventionen. Men d\u00e5 antog kongressen snabbt en ny lag som undertecknades av presidenten och som utg\u00f6r grunden f\u00f6r de planerade r\u00e4tteg\u00e5ngarna. Denna lag \u00e4r dock ocks\u00e5 ifr\u00e5gasatt av flera r\u00e4ttsinstanser i USA.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 080222 (IPS) – Den 11 februari \u00e5talades sex Guant\u00e1namo-f\u00e5ngar f\u00f6r att ha planerat terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. De \u00e5talade riskerar d\u00f6dsstraff. Jurister och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister ifr\u00e5gas\u00e4tter tidpunkten f\u00f6r \u00e5talet och de tror inte att de planerade… Continue Reading