Solol\u00e1, Guatemala, 080221 (IPS) – Hantverkarf\u00f6rbundet Aj Quen i s\u00f6dra Guatemala har som m\u00e5ls\u00e4ttning att bevara gamla yrkeskunskaper och g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r dess medlemmar att f\u00e5 vettigt betalt f\u00f6r sitt arbete. De kvinnliga hantverkarna ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att deras sociala liv f\u00f6rb\u00e4ttrats sedan de blev medlemmar i f\u00f6rbundet. <\/p>\n
<\/p>\n
– Innan vi gick med i f\u00f6rbundet s\u00e5 h\u00f6ll vi oss inne i v\u00e5ra hus. Nu \u00e4r vi inte r\u00e4dda l\u00e4ngre utan beger oss ut till nya platser, och vi drar in pengar till v\u00e5ra familjer, ber\u00e4ttar den 30-\u00e5riga mayaindianen Nicolasa Raxtun f\u00f6r IPS.<\/p>\n
I hennes hus i den lilla byn Chuacruz, som ligger i regionen Solol\u00e1, har sex kvinnor fr\u00e5n ursprungsbefolkningen samlats f\u00f6r att ber\u00e4tta hur deras liv f\u00f6r\u00e4ndrats sedan de blev medlemmar i hantverkarf\u00f6rbundet Aj Quen, som betyder “v\u00e4vare” p\u00e5 det lokala spr\u00e5ket cakchiquel. F\u00f6rbundet, som numera har runt 800 medlemmar, bildades 1989 av representanter f\u00f6r ursprungsfolkens kvinnliga hantverkare. F\u00f6rbundet bedriver en oberoende hantverksproduktion utan mellanh\u00e4nder i syfte att f\u00f6rb\u00e4ttra de lokala levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena, men man vill ocks\u00e5 \u00f6ka kunskapen om hantverkskulturen i Guatemala, som \u00e4r ett av Latinamerika fattigaste l\u00e4nder Inom projektet f\u00e5r fattiga kvinnor fr\u00e5n ursprungsbefolkningen utbildning och en inkomst, vilket st\u00e4rker deras sj\u00e4lvk\u00e4nsla.<\/p>\n
– De som bildade f\u00f6rbundet var fr\u00e4mst kvinnor i landets h\u00f6gl\u00e4nder som blivit \u00e4nkor i samband med inb\u00f6rdeskriget, ber\u00e4ttar Jos\u00e9 V\u00edctor Pop, som \u00e4r samordnare f\u00f6r Aj Quen. Ett fredsf\u00f6rdrag som undertecknades 1996 satte stopp f\u00f6r ett 36 \u00e5r l\u00e5ngt inb\u00f6rdeskrig mellan v\u00e4nstergerillan URNG och regeringsstyrkorna. De allra flesta av de 200 000 m\u00e4nniskor som d\u00f6dades i konflikten, varav m\u00e5nga tillh\u00f6rde landets ursprungsbefolkningar, f\u00f6ll offer f\u00f6r regeringsstyrkornas v\u00e5ld. Pop s\u00e4ger att m\u00e5nga av kvinnorna tidigare knappt v\u00e5gade l\u00e4mna sina hem, men numera deltar i en l\u00e5ng rad sociala aktiviteter. En kvinna ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att hon aldrig tidigare hade l\u00e4mnat sin hemby d\u00e5 hon f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tog bussen f\u00f6r att leverera v\u00e4vda tyger till Aj Quens huvudkontor i Chimaltenango. Pop som arbetat inom projektet sedan 1994 ber\u00e4ttar att m\u00e5nga kvinnor utsattes f\u00f6r sv\u00e5ra trauman i samband med inb\u00f6rdeskriget, och av r\u00e4dsla isolerade sig fr\u00e5n det kringliggande samh\u00e4llet. Men tack vare hantverkargrupperna har m\u00e5nga av dessa kvinnor med tiden kunnat bygga upp sin sj\u00e4lvk\u00e4nsla igen, och blivit mer aktiva i sina lokalsamh\u00e4llen. Det mesta av de f\u00e4rgsprakande halsdukarna, kuddfodralen, v\u00e4skorna, dukarna och andra hantverken som tillverkas av f\u00f6rbundet 25 medlemsgrupper g\u00e5r p\u00e5 export, varav det allra mesta till Europa. Hemma hos Raxtun sitter tv\u00e5 kvinnor vid symaskiner och syr fi blixtl\u00e5s. I grannbyn El Adelanto, arbetar en annan grupp kvinnor med att f\u00f6r hand brodera penn- och mobiltelefonfodral. I byn Chaquijya sitter tio kvinnor vid v\u00e4vstolarna och sk\u00f6ter samtidigt ett dagis. Aj Quen bygger p\u00e5 principen om r\u00e4ttvis handel, vilket betyder att vinsterna fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen g\u00e5r direkt till f\u00f6rbundets medlemmar, som alla f\u00e5r lika mycket pengar. Ickestatliga organisationer bed\u00f6mer att upp emot 80 procent av Guatemalas befolkning \u00e4r fattig.<\/p>\n
– Vi f\u00e5r bra betalt, s\u00e4ger Raxtun.<\/p>\n
Sexbarnsmamman Antonia Churunel, vars man arbetar i huvudstaden, h\u00e5ller sin ett\u00e5riga dotter Evelyn p\u00e5 armen.<\/p>\n
– Detta projekt har verkligen hj\u00e4lp min familj, som \u00e4r i behov av pengar till mat och kl\u00e4der. Genom att samarbeta organiserat har vi lyckats uppn\u00e5 resultat, s\u00e4ger hon p\u00e5 bruten spanska. Medan kvinnorna ber\u00e4ttar om projektet springer flera barn omkring ute p\u00e5 g\u00e5rden. Tack vare den utbildning kvinnorna f\u00e5r genom f\u00f6rbundet s\u00e5 har de dessutom chansen att dryga ut sina inkomster ytterligare genom att ta andra extraarbeten. Enligt Lorenzo Muxtai, som \u00e4r ansvarig f\u00f6r Aj Quens utbildningsprogram s\u00e5 g\u00e5r utbildningen bland annat ut p\u00e5 att medlemmarna ska l\u00e4ra sig hantera olika hantverkstekniker, men det handlar ocks\u00e5 om att diskutera sociala fr\u00e5gor, med fokus p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet, preventivmedel och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
I kurserna ing\u00e5r ocks\u00e5 undervisning i f\u00f6retagskunskap och grunderna i bokf\u00f6ring, samt information om hur man s\u00f6ker statliga bidrag. Sj\u00e4lva produktionen av textilier \u00e4r sj\u00e4lvfinansierad inom f\u00f6rbundet, medan man f\u00e5r bidrag till undervisningen av bist\u00e5ndsorganisationen Oxfam i Belgien. *IPS arbetar med att utveckla en bildservice, och till denna artikel kan vi erbjuda f\u00f6ljande tv\u00e5 foton, som s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor per publicerad bild. Om ni vill publicera dessa var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt bilden\/bilderna.<\/p>\n
Solol\u00e1, Guatemala, 080221 (IPS) – Hantverkarf\u00f6rbundet Aj Quen i s\u00f6dra Guatemala har som m\u00e5ls\u00e4ttning att bevara gamla yrkeskunskaper och g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r dess medlemmar att f\u00e5 vettigt betalt f\u00f6r sitt arbete. De kvinnliga hantverkarna ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att deras sociala… Continue Reading