New Delhi, 080212 (IPS) – F\u00e4rsk statstik \u00f6ver konstbevattning i Indien har avsl\u00f6jat att den totala areal som bevattnas har minskat fr\u00e5n 17,4 miljoner hektar \u00e5r 1990 till 14,3 miljoner hektar 2004. Detta trots att staten under samma period har satsat motsvarande 25 miljoner dollar p\u00e5 olika bevattningsprojekt.<\/p>\n
<\/p>\n
– Uppgifterna \u00e4r besv\u00e4rande och m\u00e5ste nogsamt utredas, s\u00e4ger Ramaswamy Iyer, som under 1980-talet var ansvarig f\u00f6r vattenresurser f\u00f6r den d\u00e5varande regeringen och som har skrivit flera b\u00f6cker om hydrologi.<\/p>\n
Himanshu Thakkar, koordinator p\u00e5 det v\u00e4lk\u00e4nda South Asia Network on Dams, Rivers and People, ger n\u00e5gra t\u00e4nkbara f\u00f6rklaringar till den mots\u00e4gelsefulla statstiken.<\/p>\n
– En anledning till att mindre omr\u00e5den bevattnas i dag \u00e4r den mycket h\u00f6ga slamavs\u00e4ttningen i m\u00e5nga dammar, som \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n vad som f\u00f6rv\u00e4ntades. En annan \u00e4r att de m\u00e4nniskor som bor uppstr\u00f6ms tenderar att odla gr\u00f6dor som kr\u00e4ver mycket vatten s\u00e5 att b\u00f6nderna l\u00e4ngre ner inte f\u00e5r n\u00e5got vatten alls, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Thakkar s\u00e4ger ocks\u00e5 att en stor del vatten fr\u00e5n vissa viktiga projekt anv\u00e4nds till st\u00e4der och industrier – och inte till bevattning av odlingar.<\/p>\n
– I det kontroversiella Sardar Sarovar-projektet i delstaten Gujarat har man avlett vatten fr\u00e5n landsbygden till stora st\u00e4der och industrier. Liknande rapporter har kommit fr\u00e5n s\u00f6dra Andhra Pradesh. I regionen kring dammen Hirakund i Orissa f\u00f6rs\u00f6ker b\u00f6nderna nu hindra att vatten fr\u00e5n dammen anv\u00e4nds till industrier, s\u00e4ger han.<\/p>\n
En annan anledning \u00e4r d\u00e5ligt underh\u00e5ll av dammar, kanaler och ledningar. Gaya Prasad Gopal, vattenr\u00e4ttsaktivist i Bundelkhand-regionen i delstaten Uttar Pradesh, s\u00e4ger att ett typiskt exempel p\u00e5 det kommer fr\u00e5n Bandardistriktet, k\u00e4nt f\u00f6r sitt n\u00e4tverk av kanaler.<\/p>\n
– Kanalsystemet har skadats av f\u00f6rsummat underh\u00e5ll och reng\u00f6ring. B\u00f6nderna kr\u00e4ver f\u00f6rb\u00e4ttringar av det existerade kanalsystemet, s\u00e4ger han.<\/p>\n
F\u00f6r tv\u00e5 m\u00e5nader sedan n\u00e4r IPS bes\u00f6kte byn Padui i Banda, d\u00e4r sju b\u00f6nder tagit livet av sig, bekr\u00e4ftades detta av byborna.<\/p>\n
– Tidigare hade v\u00e5r by ett fungerade kanalsystem f\u00f6r bevattning men det har slagits ut de senaste \u00e5ren. N\u00e4r vattenkanalerna inte fungerar har b\u00f6nder och arbetare f\u00f6rlorat mycket pengar, vilket har lett till flera sj\u00e4lvmord i utarmade familjer, s\u00e4ger den lokale aktivisten Pushpendra.<\/p>\n
Indiens planeringskommission har erk\u00e4nt problemet. “Effektiviteten av vattenanv\u00e4ndningen i de flesta bevattningssystem \u00e4r l\u00e5g, mellan 30 procent och 40 procent mot ideala 60 procent. M\u00e5nga bevattningssystem har f\u00f6rfallit p\u00e5 grund av igenslammning av kanalerna, ogr\u00e4s som breder ut sig och l\u00e4ckor”, skriver kommissionen.<\/p>\n
Kommissionen skriver att efter att st\u00f6rre projekt har genomf\u00f6rts m\u00e5ste mer uppm\u00e4rksamhet ges till de mindre kanaler som f\u00f6r ut vattnet till b\u00f6ndernas f\u00e4lt. Den menar att delstatsregeringarna inte har avsatt tillr\u00e4ckligt mycket pengar till underh\u00e5ll av dessa.<\/p>\n
Thakkar s\u00e4ger att detta underbl\u00e5ser den indiska r\u00f6relse som mots\u00e4tter sig fler storskaliga dammbyggen innan man reparerar och underh\u00e5ller de bevattningssystem som finns i dag.<\/p>\n
I december vann denna r\u00f6relsen en delseger n\u00e4r Nationella milj\u00f6\u00f6verklagnings-myndigheten, National Environmental Appellate Authority, NEAA, dit medborgare kan v\u00e4nda sig f\u00f6r att \u00f6verklaga beslut, ifr\u00e5gasatte det klartecken som Indiens milj\u00f6departement givit byggandet av en damm i Polavaram, vid floden Godavari i delstaten Andhra Pradesh.<\/p>\n
Thakkar s\u00e4ger att detta visar att megadammprojekt inte l\u00e4ngre \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet i Indien \u00e4ven om regeringen har lyckats utmana NEAA:s beslut.<\/p>\n
Polavaram-projektet utlovar vatten till 291 000 hektar och dricksvatten till 2,5 miljoner m\u00e4nniskor i byar. Det uppskattade priset f\u00f6r projektet \u00e4r dock \u00f6ver motsvarande tre miljarder dollar och utbyggnaden skulle inneb\u00e4ra att \u00f6ver 200 000 m\u00e4nniskor tvingas att flytta.<\/p>\n
I en utredning fr\u00e5n \u00e5r 2000 kom planeringskommissionen fram till att 25 miljoner m\u00e4nniskor har tvingats flytta p\u00e5 grund av stora vattenprojekt i landet sedan 1950. Det verkliga antalet m\u00e4nniskor som tvingats l\u00e4mna sina hem \u00e4r antagligen \u00e4nd\u00e5 h\u00f6gre i dag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New Delhi, 080212 (IPS) – F\u00e4rsk statstik \u00f6ver konstbevattning i Indien har avsl\u00f6jat att den totala areal som bevattnas har minskat fr\u00e5n 17,4 miljoner hektar \u00e5r 1990 till 14,3 miljoner hektar 2004. Detta trots att staten under samma period har… Continue Reading