Washington, 080122 (IPS) – M\u00e4ngder av anm\u00e4lningar om \u00f6vergrepp har riktats mot de privata s\u00e4kerhetsbolag som arbetar f\u00f6r USA i Afghanistan och Irak. Men hittills har bara ett av bolagen \u00e5talats, skriver m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights First i en ny rapport. <\/p>\n
<\/p>\n
Detta understryker enligt rapporten hur svagt amerikanska myndigheter har agerat f\u00f6r att h\u00e5lla s\u00e4kerhetsbolagen ansvariga f\u00f6r de \u00f6vergrepp som beg\u00e5tts mot lokalbefolkningen. Den nya rapporten \u00e4r baserad p\u00e5 intervjuer och en l\u00e5ng rad olika dokument, och f\u00f6rfattarna sl\u00e5r fast att den amerikanska staten i vissa fall har behandlat \u00e4mnet med ett “chockerande ointresse”.<\/p>\n
– Det har funnits f\u00e5 riktlinjer f\u00f6r hur s\u00e4kerhetsbolagen ska kontrakteras och utbildas. Det har inte funnits n\u00e5gon \u00f6versikt av deras agerande. Och mest i\u00f6gonfallande av allt – det har inte funnits n\u00e5got juridisk ansvar f\u00f6r d\u00e5ligt uppf\u00f6rande, sa kongressmannen David Price i samband med att rapporten lanserades i f\u00f6rra veckan. Enligt rapporten finns det ett juridiskt ramverk f\u00f6r hur man ska agera i samband med \u00f6vergrepp som utf\u00f6rts av privata s\u00e4kerhetsbolag. Men amerikanska myndigheter har i m\u00e5nga fall avst\u00e5tt fr\u00e5n starta utredningar. H\u00e5rdast \u00e4r kritiken mot USA:s justitiedepartement, som enligt rapporten b\u00e4r det tyngsta ansvaret f\u00f6r denna inaktivitet. I samband med lanseringen av rapporten p\u00e5pekade flera talare att den amerikanska milit\u00e4ren har agerat f\u00f6r att stoppa \u00f6vergrepp fr\u00e5n landets soldater i Irak. Fler \u00e4n 60 amerikanska milit\u00e4rer har \u00e5talats efter att irakier d\u00f6dats. Samtidigt har endast ett s\u00e4kerhetsbolag \u00e5talats f\u00f6r \u00f6vergrepp som beg\u00e5tts mot lokalbefolkningen, enligt rapporten. Dess f\u00f6rfattare har g\u00e5tt igenom \u00f6ver 600 fall d\u00e4r privata s\u00e4kerhetsvakter anv\u00e4nt v\u00e5ld eller blivit attackerade under en niom\u00e5nadersperiod under \u00e5ren 2004 och 2005. De privata s\u00e4kerhetsbolagen fyller numera en mycket viktig funktion i krigsanstr\u00e4ngningarna. F\u00f6r n\u00e4rvarande har USA n\u00e4rmare 160 000 soldater p\u00e5 plats i Irak. Privata s\u00e4kerhetsbolag har 180 000 anst\u00e4llda i landet varav en betydande del – omkring 50 000 – \u00e4r bev\u00e4pnade och utf\u00f6r milit\u00e4ra s\u00e4kerhetsfunktioner.<\/p>\n
De privata s\u00e4kerhetsbolagen \u00e4r dock inte underst\u00e4llda samma krav p\u00e5 juridiskt ansvar som landets soldater. N\u00e4r de f\u00f6rsta skandalerna d\u00e4r personal fr\u00e5n privata s\u00e4kerhetsbolag figurerade s\u00e5 sa den d\u00e5varande f\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld att f\u00f6retagen till stora delar sj\u00e4lva ansvarade f\u00f6r att se till att personalen sk\u00f6tte sig. – Bolagen ska inte ansvara f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av lag och ordning, s\u00e4ger juridikprofessorn Scott Horton, och p\u00e5pekar att detta ansvar ist\u00e4llet vilar p\u00e5 landets justitiedepartement.<\/p>\n
USA:s kongress har genomf\u00f6rt vissa \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka kontrollen av de privata s\u00e4kerhetsbolagen. Men enligt rapporten \u00e4r det fr\u00e4msta problemet bristen p\u00e5 “politisk vilja och resurser”. I rapporten f\u00f6resl\u00e5s bland annat att det tills\u00e4tts ett s\u00e4rskilt kontor inom justitiedepartementet f\u00f6r att sk\u00e4rpa kontrollen av de privata s\u00e4kerhetsbolagen. Vid presstr\u00e4ffen p\u00e5pekade flera deltagare att de fortsatta \u00f6vergreppen har en negativ inverkan p\u00e5 kriget mot terrorismen, samt skapar problem f\u00f6r b\u00e5de den regulj\u00e4ra arm\u00e9n samt den amerikanska utrikespolitiken i stort.