Vancouver, 080111 (IPS) – Sj\u00e4lvmordsfrekvensen bland Kanadas inuiter \u00e4r elva g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n det nationella genomsnittet. Mellan 1939 och fram till 1963 tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttades m\u00e5nga inuiter, och forskare menar att arvet efter den politiken \u00e4r en bidragande faktor till de utbredda sociala problem som finns idag. <\/p>\n
<\/p>\n
Jack Hicks, som sedan l\u00e4nge sj\u00e4lv lever i Arktis, forskar om de sociala orsakerna till sj\u00e4lvmord bland unga inuiter. Enligt honom skiljer sig sj\u00e4lvmordstalen mycket inom gruppen, beroende p\u00e5 \u00e5lder, k\u00f6n och olika regioner. Bland unga manliga inuiter i \u00e5ldern 15 och 24 \u00e4r sj\u00e4lvmordsfrekvensen \u00f6ver 60 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n bland unga m\u00e4n som lever i s\u00f6dra Kanada.<\/p>\n
Enligt Hicks var sj\u00e4lvmord mycket ovanligt bland inuiter fram tills p\u00e5 60-talet. Men sedan inleddes vad som kommit att kallas f\u00f6r en “sj\u00e4lvmordsv\u00e5g” f\u00f6rst i Alaska, sedan p\u00e5 Gr\u00f6nland och senare ocks\u00e5 i Kanadas Arktis. – H\u00e4ndelsef\u00f6rloppet f\u00f6ljde de nationella regeringarnas politik av att exempelvis f\u00f6rflytta m\u00e4nniskor till s\u00e4rskilda reservat – vilket hade en enorm inverkan p\u00e5 inuiternas livsstil, s\u00e4ger Hicks. Innan inuiterna kom i kontakt med olika myndigheter s\u00e5 handlade deras liv enligt Hicks om att lyckas \u00f6verleva trots de mycket sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llandena, och barnen fick hela tiden ta del av de \u00e4ldres kunnande.<\/p>\n
– I dag talar l\u00e4kare och socialarbetare om att m\u00e5nga av de unga \u00e4r extremt impulsiva, och att de \u00f6verreagerar p\u00e5 olika stressfaktorer – som att en relation spricker, s\u00e4ger Hicks. Han menar att ursprungsbefolkningarnas samh\u00e4llen i dag lever i ett slags “chocktillst\u00e5nd”. Hicks ing\u00e5r i ett forskarteam som sedan 2005 studerar omst\u00e4ndigheterna kring sj\u00e4lvmord i \u00f6stra Arktis under de senaste fem \u00e5ren. Gruppen best\u00e5r av representanter f\u00f6r inuiterna och medlemmar av en av landets fr\u00e4msta forskningsgrupper om sj\u00e4lvmord. – Forskning inriktad mot s\u00e4rskilda riskgrupper har spelat en viktig roll f\u00f6r sj\u00e4lvmordsprevention i andra delar av v\u00e4rlden, och vi hoppas att det ska bli fallet ocks\u00e5 nu. Men om myndigheterna kommer att f\u00f6lja rekommendationerna \u00e5terst\u00e5r att se, s\u00e4ger Hicks.<\/p>\n
De generella sj\u00e4lvmordstalen har sjunkit i Kanada under de senaste 20 \u00e5ren. Bland landets ursprungsbefolkning har dock trenden varit den motsatta. Laurence Kirmayer, chef f\u00f6r institutionen f\u00f6r socialpsykiatri vid McGill-universitetet, skrev nyligen en rapport om sj\u00e4lvmorden bland ursprungsbefolkningen. Han s\u00e4ger till IPS att sj\u00e4lvmordsproblemen \u00e4r en “barometer” av andra sociala problem och p\u00e5pekar att man sett en liknande utveckling ocks\u00e5 p\u00e5 Alaska och i Gr\u00f6nland. – Historiskt h\u00e4nger det samman med sociala f\u00f6r\u00e4ndringar skapade av utomst\u00e5ende krafter, som medf\u00f6rt en k\u00e4nsla av att det individuella och kollektiva v\u00e4rdet har undermineras. Detta kanske inte \u00e4r s\u00e5 \u00f6verraskande – men det vi har slagits av \u00e4r hur stora skillnaderna \u00e4r mellan kvinnor och m\u00e4n. Kirmayer s\u00e4ger att kvinnornas traditionella roll, att ta hand om barnen, fortfarande finns kvar. M\u00e4nnens roll, att skaffa mat och andra resurser, har dock f\u00f6r\u00e4ndrats eftersom den numera h\u00e4nger samman med en kontant ekonomi.<\/p>\n
– En s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring, n\u00e4r den sker snabbt och m\u00e4nniskor inte f\u00e5r vara med och besluta om den, \u00e4r riskabel. M\u00e4nniskor k\u00e4nner sig som flyktingar i sitt eget land. Samtidigt p\u00e5pekar dock Kirmayer att m\u00e5nga inuitsamh\u00e4llen har sj\u00e4lvmordstal som ligger p\u00e5 samma niv\u00e5 som landet i \u00f6vrigt.<\/p>\n
Frank Tester, professor i socialt arbete och f\u00f6rfattare till en bok om f\u00f6rflyttningspolitiken av inuiter i Arktis, s\u00e4ger till IPS att det egentligen \u00e4r ganska begripligt varf\u00f6r problemen uppkommit.<\/p>\n
– Att f\u00f6rst\u00e5 orsakerna till sj\u00e4lvmorden i \u00f6stra Arktis handlar inte om raketforskning. Kulturen \u00e4r helig och ger livet mening, och bidrar till fysiskt, mentalt och sj\u00e4lsligt v\u00e4lm\u00e5ende. N\u00e4r allt det f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 p\u00e5verkas m\u00e4nniskor, i synnerhet de unga som fj\u00e4rmas fr\u00e5n familjens tidigare generationer och deras kulturella liv, s\u00e4ger Tester.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vancouver, 080111 (IPS) – Sj\u00e4lvmordsfrekvensen bland Kanadas inuiter \u00e4r elva g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n det nationella genomsnittet. Mellan 1939 och fram till 1963 tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttades m\u00e5nga inuiter, och forskare menar att arvet efter den politiken \u00e4r en bidragande faktor till de utbredda… Continue Reading