Rio de Janeiro, 080110 (IPS) – Sju miljoner brasilianska och n\u00e4stan 800 000 argentinska ungdomar ing\u00e5r i den v\u00e4xande grupp av unga latinamerikaner som varken arbetar eller studerar. Deras utanf\u00f6rskap m\u00e5ste brytas om kontinenten ska kunna lyfta sig ur fattigdomen, s\u00e4ger experter. <\/p>\n
<\/p>\n
I Brasilien g\u00e5r n\u00e4stan 20 procent av landets unga mellan 15 och 24 \u00e5r varken till skolan eller jobbet, enligt en studie gjord av sociologen Julio Jacobo Waiselfisz. Jorge Werthein, chef f\u00f6r det latinamerikanska informationsn\u00e4tverket Ritla, som har best\u00e4llt rapporten, s\u00e4ger att anledningen till denna segregering \u00e4r en “strukturell och historisk oj\u00e4mlikhet” som r\u00e5der i Latinamerika. En oj\u00e4mlikhet som manifesterar sig genom begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till arbetsmarknad, utbildning och sjukv\u00e5rd men ocks\u00e5 genom h\u00f6gre d\u00f6dstal s\u00e4ger Werthein till IPS. Han menar ocks\u00e5 att det stora utanf\u00f6rskapet leder till \u00f6kat v\u00e5ld. I l\u00e4nder som Tyskland, Spanien och Frankrike beg\u00e5s ett mord per 100 000 unga m\u00e4nniskor medan det i Ryssland, Brasilien, Colombia och Venezuela beg\u00e5s 50 mord per 100 000 ungdomar. Sociologen Waiselfiszs studie bekr\u00e4ftar denna bild. Unga m\u00e4nniskor \u00e4r de vanligaste offren f\u00f6r mord eller trafikolyckor eftersom de \u00e4r de mest s\u00e5rbara och dj\u00e4rva och samtidigt marginaliserade, enligt rapporten. P\u00e5 grund av bristen p\u00e5 m\u00f6jligheter \u00e4r det exempelvis l\u00e4tt f\u00f6r unga att dras till narkotikahandeln eftersom de d\u00e5, trots risken att de kommer att d\u00f6 unga, har en m\u00f6jlighet att f\u00e5 det andra har – exempelvis en bostad, en motorcykel eller ett par m\u00e4rkesskor.<\/p>\n
– Detta \u00e4r vad vi olyckligtvis ser i m\u00e5nga l\u00e4nder, s\u00e4ger Werthein. Men han \u00e4r inte enbart pessimistisk. Werthein pekar mot flera projekt i Brasilien som har lyckats v\u00e4l, exempelvis med att f\u00e5 fler barn att g\u00e5 klart motsvarande l\u00e5g- och mellanstadiet. Andelen barn i Brasilien som g\u00e5r i grundskolan har v\u00e4xt till 97 procent och andelen icke-l\u00e4skunniga bland landets unga har minskat till 2,4 procent.<\/p>\n
Han anser att utbildning f\u00f6r unga m\u00e5ste bli den mest prioriterade fr\u00e5gan i regionen. I Argentina har man inf\u00f6rt l\u00e5ngsiktiga utbildningsplaner, vilket Werthein ber\u00f6mmer. Han \u00e4r ocks\u00e5 positiv till de senaste fyra \u00e5rens fokus p\u00e5 fattigdomsbek\u00e4mpning i Argentina, under ledning av landets regering.<\/p>\n
Men trots dessa ljuspunkter \u00e4r l\u00e4get i Argentina allvarligt, varnar han. Enligt en studie fr\u00e5n Internationella arbetsorganisationen, ILO, g\u00e5r 756 000 unga mellan 18 och 25 \u00e5r varken i skolan eller jobbar. Av dessa \u00e4r 76 procent unga kvinnor som inte har g\u00e5tt ut h\u00f6gstadiet. Guillermo P\u00e9rez Sosto, en av f\u00f6rfattarna till ILO-studien med titeln “Trabajo Decente y Juventud” f\u00f6rklarar f\u00f6r IPS att 70 procent av de unga kvinnorna kommer fr\u00e5n fattiga familjer. – M\u00e5nga av dessa kvinnor fick barn n\u00e4r de var ton\u00e5ringar och de har blivit begr\u00e4nsade till hemmet, vilket \u00e4r anledningen till att de \u00e4r s\u00e5 osynliga, s\u00e4ger P\u00e9rez Sosto. Andra flickor hoppar av skolan f\u00f6r att de f\u00e5r ett jobb men blir sedan av med jobbet och hittar inget nytt. Han s\u00e4ger att de flesta som inte g\u00e5tt klart skolan fastnar i os\u00e4kra anst\u00e4llningar. \u00c4ven i Uruguay, som ligger mellan Brasilien och Argentina, ett land som traditionellt har en stor medelklass, har en v\u00e4xande grupp unga hamnat utanf\u00f6r samh\u00e4llet. Enligt en nationell studie fr\u00e5n 2006 var omkring 25 procent av de unga i \u00e5ldern mellan 18 och 25 \u00e5r arbetsl\u00f6sa. F\u00f6r att bek\u00e4mpa de ungas utanf\u00f6rskap lanserade president Tabar\u00e9 V\u00e1zquezs v\u00e4nsterregering, som tog makten 2005, programmet Projoven (ProUnga). Projoven erbjuder utbildning och arbetstr\u00e4ning och har ett tydligt genderperspektiv. Programmets syfte \u00e4r att f\u00e5 de unga att antingen b\u00f6rja studera eller hj\u00e4lpa dem att f\u00e5 ett jobb. I Mexiko saknar tre av tio unga mellan 20 och 29 \u00e5r ett jobb och en fj\u00e4rdedel av dessa studerar inte heller, enligt en nationell unders\u00f6kning.<\/p>\n
President Felipe Calder\u00f3n har lovat att skapa minst en miljon nya jobb per \u00e5r och f\u00f6r att lyckas med det har han lanserat ett program som kallas “f\u00f6rsta jobbet” vilket inneb\u00e4r l\u00e4gre kostnader under ett \u00e5r f\u00f6r de arbetsgivare som anst\u00e4ller n\u00e5gon som aldrig tidigare haft en anst\u00e4llning. Men i november hade bara 12 000 nya jobb skapats tack vare programmet – i en land med 109 miljoner inv\u00e5nare. Ekonomen Abraham Aparicio vid det Autonoma universitetet i Mexiko, s\u00e4ger att ungdomsarbetsl\u00f6sheten holkar ur landets humankapital, underbl\u00e5ser fattigdomen och \u00f6kar klyftan mellan fattiga och rika. Den ger fart \u00e5t den svarta ekonomin och leder till \u00f6kad utvandring till USA, s\u00e4ger han. En v\u00e4xande svart sektor leder till minskade skatteinkomster och \u00f6kat brottlighet, menar ekonomen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 080110 (IPS) – Sju miljoner brasilianska och n\u00e4stan 800 000 argentinska ungdomar ing\u00e5r i den v\u00e4xande grupp av unga latinamerikaner som varken arbetar eller studerar. Deras utanf\u00f6rskap m\u00e5ste brytas om kontinenten ska kunna lyfta sig ur fattigdomen,… Continue Reading