London, 071123 (IPS) – Nobelpristagaren Amartya Sen leder Samv\u00e4ldets kommission f\u00f6r respekt och f\u00f6rst\u00e5else. I samband med att kommissionens rapport, “Civil Paths to Peace”, offentliggjordes i London i f\u00f6rra veckan, fick IPS en intervju med den indiske ekonomen och filosofen.<\/p>\n
<\/p>\n
I Samv\u00e4ldet ing\u00e5r 53 l\u00e4nder som alla har varit en del av Storbritanniens imperium. L\u00e4ndernas regeringschefer har tillsatt Kommissionen f\u00f6r respekt och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att studera orsakerna till konflikter, v\u00e5ld och extremism. IPS: Vad ser ni i rapporten som de viktigaste orsakerna till konflikt? Amartya Sen: Jag tror att p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget g\u00f6ddes av att man spelade p\u00e5 nationella skiljelinjer s\u00e5 finns det i dag m\u00e5nga debatter och mycket ilska som \u00e4r kopplad till religi\u00f6sa skiljelinjer. Och jag tror att vi m\u00e5ste se rikedomen i m\u00e4nniskors relationer f\u00f6r att komma f\u00f6rbi det. Det \u00e4r n\u00e5got vi \u00e4r mycket angel\u00e4gna om. Det \u00e4r en komplex fr\u00e5ga. Men om vi inte ger oss in i kampen om folks tankes\u00e4tt s\u00e5 finns det enligt oss inget s\u00e4tt att besegra v\u00e5ldet och terrorismen i v\u00e4rlden. Det kan inte g\u00f6ras enbart med milit\u00e4ra medel. Vi s\u00e4ger inte att milit\u00e4ra aktioner aldrig kan g\u00f6ra n\u00e5gon skillnad. Det kan de, men civila initiativ, civila \u00e5taganden och en rad olika verktyg som har med media, utbildning, den politiska processen och det civila samh\u00e4llets engagemang att g\u00f6ra kan g\u00f6ra en skillnad. IPS: Det anses ofta riktigt att tala generellt om ett religi\u00f6st problem, men m\u00e5nga ser det f\u00f6rst och fr\u00e4mst som ett problem med islamism. AS: Jag tror inte att problemet ligger i religionen som s\u00e5dan. Jag \u00e4r inte religi\u00f6s sj\u00e4lv, men jag kan se att religionen kan vara berikande f\u00f6r m\u00e5nga som \u00e4r troende. Men det \u00e4r n\u00e5got helt annat \u00e4n att anv\u00e4nda religi\u00f6sa skillnader f\u00f6r att uppn\u00e5 splittring och f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga v\u00e5ld mot m\u00e4nniskor som inte delar ens egen religi\u00f6sa \u00f6vertygelse. Men det \u00e4r inte begr\u00e4nsat till det man nu kallar f\u00f6r islamisk terrorism. Det handlar om en mycket liten grupp muslimer som har en s\u00e4rskild syn p\u00e5 hur deras religion ska f\u00f6ras fram\u00e5t. Jag tror inte att den stora majoriteten av muslimerna delar den synen. Och man ser den sortens v\u00e5ld \u00e4ven inom andra grupper. Under upploppen i Gujarat, i Indien, spelade de hinduiska sekteristerna en roll, och buddhistiska sekterister har spelat en roll i upplopp i Sri Lanka, och s\u00e5 vidare. Jag tror att man blandar ihop det med den berikande rollen som spelas av religionen, som \u00e4r en identitet av den m\u00e4ngd identiteter som m\u00e4nniskor har. IPS: Men det som kallas f\u00f6r det globala kriget mot terrorism \u00e4r ett krig mot islamistiskt v\u00e5ld. AS: “Det globala kriget mot terrorismen” \u00e4r inte v\u00e5rt ordval, naturligtvis. N\u00e4r vi n\u00e4mner det s\u00e5 kallar vi det f\u00f6r “det s\u00e5 kallade kriget mot terrorismen”. Oavsett vad vi tycker om milit\u00e4ra initiativ… M\u00e5nga inom kommissionen ans\u00e5g att kriget i Afghanistan var mer korrekt \u00e4n det i Irak, men oavsett hur vi v\u00e4rderar den fr\u00e5gan s\u00e5 \u00e4r vi alla \u00f6verens om att den grundl\u00e4ggande filosofiska f\u00f6rst\u00e5elsen bakom “kriget mot terrorismen” \u00e4r allt f\u00f6r begr\u00e4nsad. Den l\u00e4gger inte tillr\u00e4ckligt stor vikt vid kampen om m\u00e4nniskors s\u00e4tt att t\u00e4nka. Genom att betona en s\u00e4rskild slags orsak till v\u00e5ld har man antagit en v\u00e4rldsbild i vilken en civilisationernas kamp \u2013 i synnerhet mellan den s\u00e5 kallade v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen och den s\u00e5 kallade islamiska civilisationen \u2013 spelar en viktig roll. Men v\u00e4rlden \u00e4r inte uppdelad p\u00e5 det s\u00e4ttet. M\u00e4nniskor som \u00e4r muslimer, kristna, judar, hinduer eller sikher kan gemensamt hylla spr\u00e5ket och litteraturen och de kan njuta av samma musik. De finns en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt p\u00e5 vilka de \u00e4r f\u00f6renade. Det handlar bara om att ta en liten undergrupp till en mycket stor grupp, och identifiera hela den stora gruppen med den lilla. Det ger ingen bra grund till f\u00f6rst\u00e5else. IPS: \u00c4r id\u00e9n om en civilisationernas kamp d\u00e5 missriktad? AS: Det \u00e4r ett helt och h\u00e5llet felaktigt uttryck, av minst tre olika anledningar. F\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6r att dessa uppdelningar av civilisationen g\u00f6rs p\u00e5 religi\u00f6s grund. Men vi har inte bara en identitet i religion och civilisation. Jag r\u00e5kar komma fr\u00e5n en hinduisk bakgrund, och n\u00e4r jag talar med en muslimsk v\u00e4n, oavsett om det \u00e4r i Indien, Pakistan eller i Bangladesh – eller f\u00f6r den delen i Egypten eller Storbritannien \u2013 s\u00e5 \u00e4r det inte ett f\u00f6rh\u00e5llande mellan en hinduisk civilisation och en muslimsk civilisation. Det kan vara tv\u00e5 indier, tv\u00e5 sydasiater eller tv\u00e5 m\u00e4nniskor fr\u00e5n utvecklingsl\u00e4nder som pratar med varandra. Det finns en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt som vi har saker gemensamt p\u00e5. S\u00e5 uppdelningen i civilisationer \u00e4r ett fattigt s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskor. Att klassificera v\u00e4rldens befolkning i civilisationer och att se dem s\u00e5 \u00e4r ett mycket snabbt och effektivt s\u00e4tt att missf\u00f6rst\u00e5 precis varje m\u00e4nniska i v\u00e4rlden. F\u00f6r det andra \u2013 n\u00e4r de h\u00e4r kulturerna har v\u00e4xt s\u00e5 har de haft omfattande band till varandra. Den indiska kokkonsten b\u00f6rjade anv\u00e4nda chili p\u00e5 grund av de portugisiska er\u00f6vrarna. Brittisk mat \u00e4r djupt influerad av indisk matlagning i dag. P\u00e5 samma s\u00e4tt s\u00e5 f\u00e4rdas matematik, vetenskap och arkitektur mellan regionerna, liksom litteraturen. S\u00e5 civilisationerna har inte vuxit in i t\u00e4ttf\u00f6rslutna sm\u00e5 askar. Det tredje misstaget \u00e4r att anta att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste st\u00e5 i konflikt med varandra. Det \u00e4r bara en skillnad av m\u00e5nga. Det finns andra \u2013 det finns m\u00e4n och kvinnor. Om det leder till fientlighet mellan dem s\u00e5 m\u00e5ste man se vilken slags retorik som har m\u00f6jliggjort det. Och om kvinnor inte behandlas r\u00e4ttvist s\u00e5 kan b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor enas f\u00f6r att \u00f6vervinna den oj\u00e4mlikheten. IPS: F\u00f6r vems skull sker globaliseringen? F\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden? F\u00f6r varornas och marknadens skull? F\u00f6r m\u00e4nniskor och id\u00e9er? AS: Det beror p\u00e5 vad du menar med globalisering. Globalisering av id\u00e9er har varit ett av de viktigaste s\u00e4ttet f\u00f6r att n\u00e5 framsteg f\u00f6r m\u00e4nskligheten. M\u00e4nniskor har l\u00e4rt sig vetenskapliga metoder fr\u00e5n ett st\u00e4lle och matematiska metoder fr\u00e5n ett annat. F\u00f6r tillf\u00e4llet l\u00e4r sig den icke-v\u00e4sterl\u00e4ndska v\u00e4rlden mycket av de vetenskapliga och tekniska framstegen i v\u00e4st. \u00c5 andra sidan \u2013 vid tiden f\u00f6r ren\u00e4ssansen och den europeiska upplysningen bidrog den kinesiska vetenskapen oerh\u00f6rt mycket till Europas utveckling. Indier och araber f\u00f6r\u00e4ndrade matematiken under 1000- till 1200-talet. Och det arabiska arvet av interaktiv dialog gl\u00f6ms ofta bort nu. Man gl\u00f6mmer ofta att Aristoteles och Platon \u00f6verlevde medeltiden endast genom arabiska \u00f6vers\u00e4ttningar. De \u00f6versattes tillbaka till latin f\u00f6r att \u00e5teruppliva den delen av v\u00e4stv\u00e4rldens civilisation. S\u00e5 id\u00e9ernas globalisering har varit n\u00e5got enormt konstruktivt. Globaliseringen av de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena kan ocks\u00e5 vara enormt konstruktiv. Det handlar inte om att vara emot globalisering, utan om att se till att olika samh\u00e4llen, olika delar av v\u00e4rlden, kan dra f\u00f6rdel av globaliseringsprocessen, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rdelarna delas oj\u00e4mlikt. Det handlar om att dela, och om att undvika oj\u00e4mlikhet, och det \u00e4r inte en fr\u00e5ga om att vara emot globalisering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
London, 071123 (IPS) – Nobelpristagaren Amartya Sen leder Samv\u00e4ldets kommission f\u00f6r respekt och f\u00f6rst\u00e5else. I samband med att kommissionens rapport, “Civil Paths to Peace”, offentliggjordes i London i f\u00f6rra veckan, fick IPS en intervju med den indiske ekonomen och filosofen.<\/p>\n","protected":false},"author":118,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5336","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5336","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/118"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5336"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5336\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5336"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5336"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5336"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}