{"id":53,"date":"2002-02-14T13:40:01","date_gmt":"2002-02-14T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/02\/14\/usa-krav-pa-battre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen\/"},"modified":"2002-02-14T13:40:01","modified_gmt":"2002-02-14T13:40:01","slug":"usa-krav-pa-battre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/02\/14\/usa-krav-pa-battre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen\/","title":{"rendered":"USA: Krav p\u00e5 b\u00e4ttre kontroll av exportkrediter efter Enron- skandalen"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 020214 (IPS) &#8211; Skandalen kring den amerikanska energij\u00e4tten Enrons konkurs har nu ocks\u00e5 lett till h\u00e5rd kritik mot de statliga institutioner som finansierar och f\u00f6rs\u00e4krar privata projekt i utvecklingsl\u00e4nder.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Milj\u00f6- och m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer menar att Enron-debaklet visar att det beh\u00f6vs en n\u00e4rmare \u00f6vervakning av de b\u00e5da institutionerna Opic &#8211; Overseas Private Investment Corporation, och den amerikanska export\/import- banken Ex-Im.<\/p>\n<p> De b\u00e5da har tillsammans bidragit med eller f\u00f6rs\u00e4krat 2,3 miljarder dollar som har finansierat ungef\u00e4r ett dussin Enron-projekt i Asien och Latinamerika, enligt Aaron Goldzimer, statsvetare som arbetar f\u00f6r den Washington-baserade organisationen Environmental Defence.<\/p>\n<p> \u00c5tminstone n\u00e5gra av de projekten har enligt milj\u00f6aktivister haft skadlig inverkan p\u00e5 milj\u00f6n och kopplingar till m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott, och de menar att de aldrig skulle ha f\u00e5tt n\u00e5gra statliga garantier eller st\u00f6d ur statskassan.<\/p>\n<p> Goldzimer s\u00e4ger att det inte bara \u00e4r Enrons anst\u00e4llda och aktie\u00e4garna som har blivit lurade av f\u00f6retaget.<\/p>\n<p> &#8211; Skattebetalarna har varit delaktiga i investeringar som har gynnat Enron men som har skadat milj\u00f6n och lokalsamh\u00e4llet.<\/p>\n<p> Till skillnad fr\u00e5n en m\u00e5nga andra kreditl\u00e5neinstitut i Japan och Europa \u00e4r Opic och Ex-Im bundna av milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala riktlinjer &#8211; till exempel m\u00e5ste de g\u00f6ra milj\u00f6utv\u00e4rderingar av f\u00f6reslagna projekt. Men enligt milj\u00f6grupper har reglerna inte alltid f\u00f6ljts och statliga institutioner finansierar fortfarande skadliga projekt.<\/p>\n<p> 1999 godk\u00e4nde Opic till exempel en f\u00f6rs\u00e4kring v\u00e4rd 200 miljoner dollar f\u00f6r gasledningen Cuiaba, ett samarbete mellan Enron och Shell med syfte att transportera gas genom \u00f6stra Bolivia till ett kraftverk i Cuiaba, Brasilien.<\/p>\n<p> Flera organisationer, bland andra V\u00e4rldsnaturfonden och amerikanska Amazon Watch, mots\u00e4tter sig projektet. De h\u00e4vdar att Opics st\u00f6d till projektet inneb\u00e4r ett brott mot institutionens regler, som omfattar ett f\u00f6rbud mot att finansiera infrastrukturprojekt i tropiska skogar.<\/p>\n<p> Milj\u00f6aktivister p\u00e5pekar att gasledningen sk\u00e4r rakt igenom v\u00e4rldens st\u00f6rsta torra tropiska skog, Chiquitano. Nya stigar som r\u00f6js i skogen kommer, enligt dem, att bereda v\u00e4g f\u00f6r tjuvskytte, olaglig avverkning och ett ut\u00f6kat jordbruk.<\/p>\n<p> &#8211; Ledningens 30 meter breda och 200 kilometer l\u00e5nga tillfartsv\u00e4g kommer att dela skogen, ge ett permanent \u00e4rr i en av v\u00e4rldens mest of\u00f6rst\u00f6rda tropiska skogar och leda till en snabbare skogsavverkning, s\u00e4ger Atossa Soltani, Amazon Watchs ordf\u00f6rande.<\/p>\n<p> Ett annat kontroversiellt Enron-projekt som den amerikanska regeringen har st\u00f6ttat \u00e4r gaskraftverket i den indiska staden Dabhol, som s\u00e4gs vara den st\u00f6rsta enskilda investeringen n\u00e5gonsin i Indien. Kraftverket \u00e4r byggt f\u00f6r att generera 2 015 megawatt elektricitet.<\/p>\n<p> Enron var majoritets\u00e4gare i projektet, som var ett samarbetsprojekt mellan Enron, General Electric, Bechtel, och delstatsregeringen i Maharashtra.<\/p>\n<p> Anl\u00e4ggningen i Dabhol fick ta emot 640 miljoner dollar i finansiellt st\u00f6d fr\u00e5n Opic och Ex-Im i mitten av nittiotalet. 1999 anklagade m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW, Enrons dotterbolag f\u00f6r att betala till den indiska polisen f\u00f6r att de skulle trycka ned all opposition mot anl\u00e4ggningen.<\/p>\n<p> &#8211; Enron anklagas nu allm\u00e4nt f\u00f6r arrogans och brist p\u00e5 insyn, men folket i Dabhol har k\u00e4nt till det hela tiden, s\u00e4ger Arvind Ganesan, chef f\u00f6r HRW:s avdelning f\u00f6r aff\u00e4rsverksamhet och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p> &#8211; Den amerikanska regeringen har ansvar f\u00f6r konsekvenserna av Enrons investeringar p\u00e5 grund av att den aggressivt marknadsf\u00f6rt de USA- baserade f\u00f6retagen, s\u00e4ger Ganesan.<\/p>\n<p> Ganesan anser att de amerikanska lagstiftarna m\u00e5ste se till att s\u00e5 h\u00e4r problematiska projekt inte godtas och han uppmanar kongressen att skapa ett organ inom Ex-Im som utv\u00e4rderar hur v\u00e4l f\u00f6reslagna projekt respekterar de m\u00e4nskiga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n<p> Ett f\u00f6rslag att st\u00e4rka Ex-Im:s kontroll av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter lades fram till kongressen f\u00f6rra \u00e5ret men president George W. Bushs regering och m\u00e5nga f\u00f6retag motsatte sig f\u00f6rslaget som slutligen lades \u00e5t sidan.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 020214 (IPS) &#8211; Skandalen kring den amerikanska energij\u00e4tten Enrons konkurs har nu ocks\u00e5 lett till h\u00e5rd kritik mot de statliga institutioner som finansierar och f\u00f6rs\u00e4krar privata projekt i utvecklingsl\u00e4nder.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,14,7],"tags":[],"class_list":["post-53","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}