Guatemala City, 070823 (IPS) – F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan \u00e5terfanns av en slump miljontals polisrapporter i ett ammunitionsf\u00f6rr\u00e5d i Guatemala. Nu arbetar experter med att scanna in alla papper i en databas. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att materialet ska bidra till att bringa klarhet i n\u00e5gra av de tiotusentals mord och “f\u00f6svinnanden” som begicks under det 36 \u00e5r l\u00e5nga inb\u00f6rdeskriget i landet.<\/p>\n
<\/p>\n
Den enorma samlingen dokument, best\u00e5ende av ungef\u00e4r 80 miljoner papper, hittades 2005 i en byggnad i Guatemala City. Dokumenten l\u00e5g samlade i travar fr\u00e5n golv till tak i smutsiga rum som beboddes av r\u00e5ttor, fladderm\u00f6ss och kackerlackor. M\u00e5nga av dokumenten hade b\u00f6rjat falla samman. Arkiven i den \u00f6vergivna byggnaden uppt\u00e4cktes av en h\u00e4ndelse d\u00e5 historikern Edeliberto Cifuentes unders\u00f6kte en explosion som intr\u00e4ffat i ett av polisens ammunitionslager i stadsdelen.<\/p>\n
Cifuentes bes\u00f6kte den halvf\u00e4rdiga byggnaden, som hade varit t\u00e4nkt att bli polisens sjukhus, men aldrig hade byggts f\u00e4rdigt. Och d\u00e4r uppt\u00e4ckte han flera rum fyllda av dokument. Genom ett initiativ fr\u00e5n landets m\u00e4nniskor\u00e4ttskontor, PDH, arbetar man nu med att r\u00e4dda dokumenten som reng\u00f6rs, katalogiseras och scannas in i en databas. Projektet st\u00f6ds ekonomiskt av flera l\u00e4nder, d\u00e4ribland Sverige, och man har \u00e4ven f\u00e5tt hj\u00e4lp av internationella experter.<\/p>\n
I arkiven dokumenteras den officiella politik av terror och f\u00f6rtryck som l\u00e4nge p\u00e5gick i landet. – Vi h\u00e5ller p\u00e5 att \u00e5terst\u00e4lla nationalgardets handlingar som sparades fr\u00e5n att k\u00e5ren bildades 1881 fram tills dess uppl\u00f6sning 1997, ber\u00e4ttar Alberto Fuentes, bitr\u00e4dande projektchef f\u00f6r arkiveringen. 1997 uppl\u00f6stes den tidigare polismyndigheten nationalgardet och ersattes av en ny, i enlighet med det fredsavtal som 1996 avslutade det inb\u00f6rdeskrig som d\u00e5 p\u00e5g\u00e5tt i 36 \u00e5r. PDH, m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer och anh\u00f6riga till dem som f\u00f6ll offer under inb\u00f6rdeskriget hoppas att man med hj\u00e4lp av dokumenten ska kunna bringa klarhet i \u00e5tminstone en del av alla de m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som begicks.<\/p>\n
Sammanlagt d\u00f6dades 200 000 m\u00e4nniskor under konflikten, varav de flesta tillh\u00f6rde landsbygdens ursprungsbefolkning. Enligt FN:s sanningskommission gjorde sig arm\u00e9n och andra s\u00e4kerhetsorgan, d\u00e4ribland polisen, skyldiga till 90 procent av d\u00f6dandet. Arkiveringsprojektet ing\u00e5r i en bredare satsning p\u00e5 att samla information om dem som d\u00f6dades under kriget. Fuentes ber\u00e4ttar att man beg\u00e4rt fram dokument fr\u00e5n olika grenar av den tidigare polismyndigheten. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att man genom j\u00e4mf\u00f6relser av olika arkiv ska kunna fastst\u00e4lla identiteten p\u00e5 kvarlevorna efter \u00e5tminstone n\u00e5gra av de 45 000 m\u00e4nniskor som “f\u00f6rsvann” sp\u00e5rl\u00f6st, varav m\u00e5nga begravdes i namnl\u00f6sa gravar. – Inb\u00f6rdeskriget och det politiska f\u00f6rtrycket ber\u00f6vade inte bara tusentals m\u00e4nniskor p\u00e5 deras r\u00e4tt till liv, utan ocks\u00e5 p\u00e5 deras r\u00e4ttigheter efter d\u00f6den eftersom deras familjer inte till\u00e4ts s\u00f6rja dem ordentligt, s\u00e4ger Fuentes. Han p\u00e5pekar att tiotusentals familjer i landet fortfarande saknar anh\u00f6riga, vars kroppar aldrig har kunnat identifierats, och att dessa familjer d\u00e4rf\u00f6r aldrig har kunnat genomg\u00e5 ett ordentligt sorgearbete. Bland den enorma m\u00e4ngden polisdokument \u00e5terfinns allt fr\u00e5n mer vardagliga handlingar som ans\u00f6kningar om k\u00f6rkort och registrerade trafikf\u00f6rseelser. Men h\u00e4r finns ocks\u00e5 bilder av oidentifierade lik, massor av spaningsrapporter, f\u00f6rh\u00f6rsprotokoll, rullar med videofilmer, samt l\u00e5dor fulla av namnuppgifter och foton. I en underkategori samlas dokument fr\u00e5n den \u00f6k\u00e4nda polisenheten Kommando 6, som agerade som en d\u00f6dsskvadron under de blodigaste \u00e5ren, mellan 1975 till 1985. Inom projektet hoppade man ocks\u00e5 hitta polisrapporter om provinsen Quich\u00e9, d\u00e4r 344 av de 669 massakrer man kunnat dokumentera genomf\u00f6rdes. – Men den nationella polisen har inte l\u00e4mnat ett enda papper efter sig om Quich\u00e9, s\u00e4ger Fuentes. I dessa massakrer totalf\u00f6rst\u00f6rdes fler \u00e4n 400 byar och dess inv\u00e5nare m\u00f6rdades av arm\u00e9n och de paramilit\u00e4ra grupper som bildats av milit\u00e4ren. Databaserna med alla polisrapporter kommer p\u00e5 sikt att bli tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Guatemala City, 070823 (IPS) – F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan \u00e5terfanns av en slump miljontals polisrapporter i ett ammunitionsf\u00f6rr\u00e5d i Guatemala. Nu arbetar experter med att scanna in alla papper i en databas. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att materialet ska bidra till att… Continue Reading