Havanna, 070613 (IPS) – Delfinernas v\u00e4nliga leende kan i slutet av det h\u00e4r \u00e5rhundradet vara ett minne blott om man inte g\u00f6r n\u00e5got \u00e5t de hot som finns mot dem. Oron \u00f6ver att de ska utrotas har f\u00e5tt FN:s milj\u00f6program Unep att utn\u00e4mna 2007 till Delfinens \u00e5r. <\/p>\n
<\/p>\n
Nirka L\u00f3pez, expert vid Kubas Nationella akvarium, s\u00e4ger att i Kuba, liksom i resten av Karibien, \u00e4r informationen om delfinens tillst\u00e5nd och spridning knapph\u00e4ndig, \u00e4ven om man nu studerar hur delfinerna p\u00e5verkas av turism, fiske och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. – Under de senaste \u00e5ren har vi arbetat i Kuba f\u00f6r att identifiera och utv\u00e4rdera de hot som delfinpopulationerna st\u00e5r inf\u00f6r, s\u00e4ger L\u00f3pez.<\/p>\n
Det nationella akvariet, som grundades 1960, har sedan 1997 studerat flasknosdelfinen i dess naturliga milj\u00f6 i vattnen kring reven utanf\u00f6r \u00f6ns nord\u00f6stra kust och utanf\u00f6r provinsen Matanzas norra kust. Under det senaste \u00e5rtiondet har turismen i b\u00e5da omr\u00e5dena \u00f6kat kraftigt, som en del av regeringens strategi f\u00f6r att utveckla turistindustrin sedan den kris som drabbade landet efter Sovjetunionens kollaps, och vars effekter fortfarande m\u00e4rks i Kuba.<\/p>\n
– Om turismen utvecklas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, och man tar h\u00e4nsyn till milj\u00f6effekterna, kan p\u00e5verkan minimeras, s\u00e4ger L\u00f3pez.<\/p>\n
F\u00f6rutom flasknosdelfinen finns i de kubanska vattnen \u00e4ven tygeldelfiner, betseldelfiner och sp\u00e4ckhuggare, som \u00e4r den st\u00f6rsta medlemmen i delfinfamiljen.<\/p>\n
Expansionen av bebyggelse i kustomr\u00e5den p\u00e5 de karibiska \u00f6arna, och de \u00f6kade m\u00e4ngderna avfall fr\u00e5n bostadsomr\u00e5den och industrier som den f\u00f6r med sig kan leda till att de fiskpopulationer som delfinerna lever av kan komma att minska.<\/p>\n
Resultatet blir att flera arters livsmilj\u00f6 f\u00f6rs\u00e4mras, att vattenkvalit\u00e9n f\u00f6rs\u00e4mras och att det uppst\u00e5r rubbningar i den ekologiska balansen, vilket p\u00e5verkar hela n\u00e4ringskedjan, s\u00e4ger L\u00f3pez, som p\u00e5pekar att delfiner, eftersom de befinner sig h\u00f6gst upp i n\u00e4ringskedjan, drabbas av de sammanlagda effekterna av f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
Uppskattningsvis 300 000 valar, delfiner och tumlare drunknar varje \u00e5r d\u00e5 de fastnar i fisken\u00e4t. Det anses vara den st\u00f6rsta anledningen till att populationerna blir allt mindre. Flera internationella milj\u00f6organisationer protesterar \u00e4ven mot att delfiner f\u00e5ngas in f\u00f6r att visas upp. De menar att int\u00e4kter ofta v\u00e4ger tyngre \u00e4n att s\u00e4kra arternas fortlevnad. P\u00e5 Kubas nationella akvarium \u00e4r huvudattraktionen f\u00f6rest\u00e4llningar med delfiner och s\u00e4lar, men Nirka L\u00f3pez menar att det \u00e4r f\u00f6rsvarbart.<\/p>\n
– Mycket av den kunskap som finns om de h\u00e4r arternas reproduktion, fysiologi samt inl\u00e4rnings- och kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gor har samlats in fr\u00e5n djur i f\u00e5ngenskap. S\u00e5dana aspekter \u00e4r mycket sv\u00e5ra att studera hos vilda djur, s\u00e4ger L\u00f3pez.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Havanna, 070613 (IPS) – Delfinernas v\u00e4nliga leende kan i slutet av det h\u00e4r \u00e5rhundradet vara ett minne blott om man inte g\u00f6r n\u00e5got \u00e5t de hot som finns mot dem. Oron \u00f6ver att de ska utrotas har f\u00e5tt FN:s milj\u00f6program… Continue Reading