Brooklin, 070601 (IPS) – Att bygga en thail\u00e4ndsk r\u00e4kodling p\u00e5 mark d\u00e4r det tidigare stod mangrovetr\u00e4d kan ge en avkastning p\u00e5 motsvarande \u00f6ver 50 000 kronor per hektar. Men skogssk\u00f6vlingen och utsl\u00e4ppen fr\u00e5n odlingen orsakar samtidigt ekologiska f\u00f6rluster som motsvarar mer \u00e4n det fyrdubbla beloppet.<\/p>\n
<\/p>\n
Experter menar att m\u00e5nga av de ledande bist\u00e5ndsorganen och beslutsfattarna inte f\u00f6rst\u00e5tt att den typen av rovdrift f\u00f6r kortsiktiga vinster kan leda till ett Enron-liknande sammanbrott f\u00f6r “AB Jorden”.<\/p>\n
Till exempel skulle V\u00e4rldsbanken och andra utvecklingsorgan mycket v\u00e4l l\u00e5na ut pengar till en r\u00e4kodlare som vill ut\u00f6ka sina odlingar p\u00e5 skogsomr\u00e5det. – Fram till nu har m\u00e4nskligheten utnyttjat naturresursrena f\u00f6r att maximera produktionen av mat, timmer, olja och mineraler p\u00e5 bekostnad av mark, vatten och den biologiska m\u00e5ngfalden, s\u00e4ger Janet Ranganathan, vid Washington-baserade World Resources Institute. – Vanligtvis \u00e4r det bara ett f\u00e5tal m\u00e4nniskor som tj\u00e4nar p\u00e5 den exploateringen. Ranganathan menar att detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till naturen dessutom \u00e4r oerh\u00f6rt kortsiktigt.<\/p>\n
Sedan 1980 har n\u00e4stan 35 procent av v\u00e4rldens kustn\u00e4ra mangroveskogar f\u00e4llts, oftast f\u00f6r att bereda plats f\u00f6r r\u00e4kodlingar. I Vietnam har \u00f6ver 80 procent av mangrovetr\u00e4den l\u00e4ngs kusten sk\u00f6vlats.<\/p>\n
Tsunamikatastrofen 2004, d\u00e5 n\u00e4stan 230 000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades, \u00e4r bara ett exempel p\u00e5 att mangroveskogar kan skydda, eller \u00e5tminstone fungera som buffert, f\u00f6r m\u00e4nniskor i h\u00e4ndelse av stormar och flodv\u00e5gor. Men tyv\u00e4rr tillm\u00e4ts inte den “servicen” n\u00e5got vidare v\u00e4rde p\u00e5 marknaden, s\u00e4ger Ranganathan. Att skogarna dessutom fyller en viktig roll f\u00f6r livet i haven, eller som skydd f\u00f6r korallreven, tillm\u00e4ts heller ingen st\u00f6rre roll p\u00e5 marknaden. Detta trots att fiskerierna har behov av den hj\u00e4lpen.<\/p>\n
Naturens tj\u00e4nsteut\u00f6vning, som \u00e4r lika verklig som vilken r\u00e4ksallad som helst, ges helt enkelt ingen plats i det styrande ekonomiska systemet. – Studier visar att r\u00e4kodlingarna i s\u00f6dra Thailand har en livstid p\u00e5 endast fem \u00e5r. Om vi v\u00e4rdesatte ekosystemen p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt skulle utvecklingsbesluten se annorlunda ut, s\u00e4ger Ranganathan.<\/p>\n
Efter fem \u00e5r har vattnen blivit f\u00f6r f\u00f6rorenade f\u00f6r att man ska kunna odla mer r\u00e4kor. D\u00e5 flyttas verksamheten vanligtvis en bit bort l\u00e4ngs kusten. Ofta f\u00e5r odlarna subventioner i olika former f\u00f6r att kunna flytta sina odlingar, ibland till och med bist\u00e5ndspengar. Ranganathan menar att det visserligen \u00e4r sv\u00e5rt att kvantifiera i pengar hur mycket delar av ett ekosystem och dess tj\u00e4nster \u00e4r v\u00e4rda, men noggranna utr\u00e4kningar har visat att det g\u00e5r.<\/p>\n
Myndigheterna i New York City ins\u00e5g detta i slutet av 1980-talet, d\u00e5 man ist\u00e4llet f\u00f6r att satsa p\u00e5 en enorm vattenreningsanl\u00e4ggning valde att skydda sina vattenk\u00e4llor och skogarna d\u00e4r omkring b\u00e4ttre. Resultatet blev att staden sparade motsvarande minst fem miljarder dollar. Och d\u00e5 har man \u00e4nd\u00e5 inte tagit i beaktande det stora merv\u00e4rdet det skyddade omr\u00e5det bidrar med. Men tyv\u00e4rr \u00e4r detta exempel alldeles f\u00f6r ovanligt, vilket ocks\u00e5 framkommer i Millennium Ecosystem Assessment, som \u00e4r en slags global ekologisk balansr\u00e4kning. \u00c5r 2005 visade denna att 15 av v\u00e4rldens 24 ekosystem \u00f6verutnyttjas. I f\u00f6retagsstermer skulle detta motsvara att n\u00e4stan tv\u00e5 tredjedelar av “f\u00f6retagets” 24 avdelningar g\u00e5r back, medan enbart fyra \u00e4r vinstgivande. Resterande fem visade olika resultat i olika regioner. Det \u00e4r med andra ord uppenbart att “AB Jorden” befinner sig i en mycket allvarlig situation.<\/p>\n
F\u00f6rb\u00e4ttrad och modernare teknik kommer inte att r\u00e4cka f\u00f6r att r\u00e4dda jordens naturkapital, s\u00e4ger Eugene Rosa, professor med inriktning p\u00e5 milj\u00f6fr\u00e5gor och naturresurser vid Washington State University. Rosas forskning visar att det inte \u00e4r m\u00f6jligt p\u00e5 grund av den r\u00e5dande konsumtionen, och kommande befolknings\u00f6kningar. – Detta \u00e4r egentligen inte n\u00e5got f\u00f6rv\u00e5nande resultat, men det har varit f\u00e5 diskussioner om befolkningsfr\u00e5gor och konsumtionsm\u00f6nster, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Livstilen bland Nordamerikas och Europas befolkningar \u00e4r helt enkelt inte h\u00e5llbar, menar Rosa. Andra analyser har visat att det skulle kr\u00e4vas ytterligare fyra eller fem jordklot om alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden levde p\u00e5 samma s\u00e4tt som genomsnittsamerikanen. I en rapport skriver World Resources Institute att det \u00e4r en enorm uppgift att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 “AB Jorden” p\u00e5 f\u00f6tter igen. Det kommer att kr\u00e4vas nya metoder f\u00f6r att sk\u00f6ta dess v\u00e4rdefulla och minskande tillg\u00e5ngar, “som allt liv \u00e4r beroende av”.<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r om m\u00e4nskligheten \u00e4r redo och villig att anpassa sig till de avg\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer att kr\u00e4vas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Brooklin, 070601 (IPS) – Att bygga en thail\u00e4ndsk r\u00e4kodling p\u00e5 mark d\u00e4r det tidigare stod mangrovetr\u00e4d kan ge en avkastning p\u00e5 motsvarande \u00f6ver 50 000 kronor per hektar. Men skogssk\u00f6vlingen och utsl\u00e4ppen fr\u00e5n odlingen orsakar samtidigt ekologiska f\u00f6rluster som motsvarar… Continue Reading