Guant\u00e1namo, 070516 (IPS) – N\u00e4r Irania Mart\u00ednez sa att hon skulle g\u00f6ra om soptippen i k\u00e5kstaden Isleta till en tr\u00e4dg\u00e5rd fick hon h\u00f6ra att hon var galen. Nu visar de hundratals tr\u00e4den, de m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llena och den ordning som i dag r\u00e5der p\u00e5 sopstationen att hon faktiskt var vid sina sinnes fulla bruk.<\/p>\n
<\/p>\n
– F\u00f6rut hade vi inte ens gator, det fanns bara sopor, lera, svart r\u00f6k och flugor. Nu \u00e4r det rent h\u00e4r och vi har f\u00e5tt elektricitet tack vare Mart\u00ednez och Cepru, s\u00e4ger Belkis Abdala, som i 15 \u00e5r har levt med sin familj alldeles intill den forna soptippen som p\u00e5 1990-talet t\u00e4ckte mellan sex och sju hektar mark i Isleta utanf\u00f6r den \u00f6stkubanska staden Guant\u00e1namo.<\/p>\n
Cepru, det projekt som Irania Mart\u00ednez \u00e4r chef f\u00f6r, st\u00f6ds av FN:s utvecklingsfond, UNDP, i samarbete med Kubas jordbruksdepartement. Hon s\u00e4ger sj\u00e4lv att hon \u00e4r “sj\u00e4lvl\u00e4rd” och har en “stark karakt\u00e4r”.<\/p>\n
– Alla sade att jag var galen n\u00e4r jag ville g\u00f6ra det h\u00e4r, och vissa var emot projektet. Men jag \u00e4r ingen vekling, och n\u00e4r jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 n\u00e5got s\u00e5 ser jag till att det blir gjort, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Belkis Abdala minns hur det var n\u00e4r Mart\u00ednez d\u00f6k upp i Isleta f\u00f6r sex \u00e5r sedan.<\/p>\n
– Mart\u00ednez b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 tippen, hon anv\u00e4nde sin egen l\u00f6n f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng projektet och fick hj\u00e4lp av tre av v\u00e5ra grannar som jobbade gratis, s\u00e4ger Abdala.<\/p>\n
Med tiden har dock flera av grannskapets omkring 500 inv\u00e5nare f\u00e5tt avl\u00f6nade jobb inom Cepru, och i dag arbetar 35 personer, varav nio \u00e4r kvinnor, med projektet. Drygt tre tusen tr\u00e4d v\u00e4xer d\u00e4r soptippen tidigare l\u00e5g. D\u00e4r finns ocks\u00e5 v\u00e4xthus f\u00f6r nya, sp\u00e4da plantor och utrymmen f\u00f6r sophantering och f\u00f6r att tillverka eget organiskt g\u00f6dsel.<\/p>\n
Omkring 150 till 160 kubikmeter sopor kommer till Cepru varje dag. Allt tas tillvara, sorteras och klassificeras. Skosulor, tandkr\u00e4mstuber, bild\u00e4ck, pappkartonger och tv-apparater och plastavfall – n\u00e4stan allt kan enligt Mart\u00ednez s\u00e4ljas vidare eller g\u00f6ras om till nya, anv\u00e4ndbara saker.<\/p>\n
Projektet har blivit ov\u00e4ntat framg\u00e5ngsrikt. Minimalt med sopor br\u00e4nns i dag – experter talar om att Ceprus arbete lett till en sexprocentig minskning av provinsens totala utsl\u00e4pp av sv\u00e5rnedbrytbara organiska f\u00f6reningar, s\u00e5 kallade POP-utsl\u00e4pp. Antalet smittospridande insekter har blivit f\u00e4rre och gr\u00f6dor som varit f\u00f6rsvunna fr\u00e5n platsen har b\u00f6rjat v\u00e4xa d\u00e4r igen. De illa \u00e5tg\u00e5ngna ekosystemen h\u00e5ller p\u00e5 att \u00e5teruppbyggas och f\u00e5r nu det skydd de beh\u00f6ver.<\/p>\n
Mart\u00ednez tror att Ceprus framg\u00e5ngar skulle kunna sprida sig \u00f6ver hela landet, om liknande projekt drogs ig\u00e5ng i de \u00f6vriga provinserna. I nul\u00e4get ser det dock inte ut att finnas ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett rikst\u00e4ckande projekt. Men i Guantan\u00e1moprovinsen f\u00f6rs\u00f6ker nu de \u00f6vriga cirka 20 stora sopstationerna l\u00e4ra sig av Cepru f\u00f6r att anv\u00e4nda deras sophanteringsteknik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Guant\u00e1namo, 070516 (IPS) – N\u00e4r Irania Mart\u00ednez sa att hon skulle g\u00f6ra om soptippen i k\u00e5kstaden Isleta till en tr\u00e4dg\u00e5rd fick hon h\u00f6ra att hon var galen. Nu visar de hundratals tr\u00e4den, de m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llena och den ordning som i… Continue Reading