{"id":4786,"date":"2007-02-09T13:40:01","date_gmt":"2007-02-09T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2007\/02\/09\/for-miljon-galler-ett-steg-framat-tva-tillbaka\/"},"modified":"2007-02-09T13:40:01","modified_gmt":"2007-02-09T13:40:01","slug":"for-miljon-galler-ett-steg-framat-tva-tillbaka","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2007\/02\/09\/for-miljon-galler-ett-steg-framat-tva-tillbaka\/","title":{"rendered":"F\u00f6r milj\u00f6n g\u00e4ller ett steg fram\u00e5t, tv\u00e5 tillbaka"},"content":{"rendered":"<p>Berlin, 070209 (IPS) &#8211; Orsakerna till den globala uppv\u00e4rmningen har slagits fast av forskarna, och de vet hur l\u00f6sningarna p\u00e5 problemet ser ut. Fr\u00e5gan \u00e4r bara vilka som ska st\u00e5r f\u00f6r dessa l\u00f6sningar.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>I f\u00f6rra veckan presenterade FN:s klimatpanel IPCC slutsatsen att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, s\u00e4rskilt koldioxid som kommer fr\u00e5n att man br\u00e4nner fossila br\u00e4nslen som olja och kol, \u00e4r de fr\u00e4msta orsakerna till den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n<p> I sin rapport varnade IPCC f\u00f6r att den globala uppv\u00e4rmningen kan orsaka or\u00e4kneliga naturkatastrofer, s\u00e5som kraftigare orkaner, hetare somrar, varmare vintrar, ytterligare f\u00f6rh\u00f6jda havsniv\u00e5er, torka och glaci\u00e4rsm\u00e4ltning.<\/p>\n<p> De mest industrialiserade l\u00e4nderna i v\u00e4rlden \u2013 USA, Kanada, EU-l\u00e4nderna, Ryssland, Japan och Australien \u2013sl\u00e4pper ut mest koldioxid per capita i v\u00e4rlden.<\/p>\n<p> IPCC-rapportens underf\u00f6rst\u00e5dda svar p\u00e5 problemet \u00e4r att skapa en ekonomi d\u00e4r de fossila br\u00e4nslenas betydelse minskar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en effektivare produktion och konsumtion av elektricitet och uppv\u00e4rmning, och ett \u00f6kat anv\u00e4ndande av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor.  Denna typ av l\u00f6sningar har man redan b\u00f6rjat anv\u00e4nda sig av i viss utstr\u00e4ckning, fr\u00e4mst i den industrialiserade v\u00e4rlden, men inte med den beslutsamhet och m\u00e5lmedvetenhet som kr\u00e4vs f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med problemet.<\/p>\n<p> Ta Tyskland, till exempel. Sedan \u00e5r 2000, d\u00e5 man antog en lag om att satsa p\u00e5 f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor, har landet m\u00e5ngdubblat anv\u00e4ndandet av energik\u00e4llor som sol, vind och biomassa.   I dag genererar s\u00e5dana energik\u00e4llor s\u00e5 mycket el att det motsvarar tio miljoner hush\u00e5lls behov \u2013 omkring en fj\u00e4rdedel av Tysklands befolknings.<\/p>\n<p> Med hj\u00e4lp av avsev\u00e4rda statsbidrag har Tyskland blivit v\u00e4rldsledande i fr\u00e5ga om f\u00f6rnyelsebar energi. Exempelvis ger den tyska regeringen bidrag och f\u00f6rm\u00e5nliga l\u00e5nevillkor hos statliga banker till hus\u00e4gare som vill \u00f6ka effektiviteten i husuppv\u00e4rmningen och genomf\u00f6ra isoleringsf\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n<p> Landet har ocks\u00e5 en mycket stor yta f\u00f6r insamling av solenergi, med \u00f6ver sex miljoner kvadratmeter aktiva solceller \u2013 40 procent av EU:s totala solpanelyta.<\/p>\n<p> F\u00f6rra \u00e5ret kunde Tyskland med hj\u00e4lp av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor minska sina koldioxidutsl\u00e4pp med mer \u00e4n tio miljoner ton. Regeringen ber\u00e4knar att denna utsl\u00e4ppsminskning ska stiga till 120 miljoner ton fram till \u00e5r 2012.<\/p>\n<p> Men de positiva framstegen motverkas av bakslag. F\u00f6rra \u00e5ret godk\u00e4nde regeringen att ett nytt kraftverk som drivs med brunkol, vilket anses vara det minst effektiva fossila br\u00e4nsle av alla, byggs i Grevenbroich-Neurath, n\u00e4ra D\u00fcsseldorf.<\/p>\n<p> Det nya kraftverket planeras att tas i bruk \u00e5r 2010 och har en v\u00e4ntad livstid p\u00e5 40 \u00e5r.<\/p>\n<p> Milj\u00f6aktivister anser att regeringens st\u00f6d till brunkolkraftverket \u00e4r of\u00f6renligt med m\u00e5ls\u00e4ttningen att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.  &#8211; Ur milj\u00f6- och effektivitetssynpunkt \u00e4r brunkol det v\u00e4rsta br\u00e4nslet av alla, s\u00e4ger Hermann Scheer, socialdemokratisk kongressledamot och en av de ledande tyska f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r f\u00f6rnyelsebar energi.  &#8211; Bara de \u00e5tta st\u00f6rsta tyska kraftverken som drivs med brunkol sl\u00e4pper ut 145 miljoner ton koldioxid \u2013 ungef\u00e4r 16 procent av Tysklands utsl\u00e4pp \u2013 och \u00e4r en av de smutsigaste tyska bidragen till den globala uppv\u00e4rmningen, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> Den tyska regeringen mots\u00e4tter sig ocks\u00e5 EU-kommissionens f\u00f6rslag att s\u00e4tta en maxgr\u00e4ns f\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp fr\u00e5n bilar som produceras inom EU. Bilar som tillverkas efter \u00e5r 2012 skulle enligt detta f\u00f6rslag inte f\u00e5 sl\u00e4ppa ut mer \u00e4n 120 gram koldioxid per kilometer.<\/p>\n<p> I dag \u00e4r genomsnittet f\u00f6r en bil drygt 160 gram koldioxid per kilometer. Den tyska bilindustrins ambition att fr\u00e5n \u00e5r 2008 tillverka bilar som sl\u00e4pper ut i genomsnitt 140 gram kommer inte att uppn\u00e5s, har biltillverkarna tillk\u00e4nnagett.<\/p>\n<p> Transportsektorn \u00e4r den n\u00e4st st\u00f6rsta koldioxidutsl\u00e4pparen i Europa, n\u00e4st energiframst\u00e4llning.  &#8211; Det \u00e4r sorgligt att den europeiska bildindustrin inte lever upp till sina egna m\u00e5ls\u00e4ttningar, sa Tysklands f\u00f6rbundskansler Angela Merkel tidigare i veckan. Hon v\u00e4grade dock att acceptera EU-kommissionens f\u00f6rslag.<\/p>\n<p> &#8211; Vi kan inte inf\u00f6ra en generell standard f\u00f6r alla bilar, sa hon i vad som av m\u00e5nga uppfattades som ett f\u00f6rsvar av tyska bilj\u00e4ttar som Mercedes Benz och BMW, som tillverkar kraftfulla, br\u00e4nsleslukande fordon.<\/p>\n<p> Tyskland tycks hitta alternativ till den energi man annars skulle vara beroende av att k\u00f6pa in fr\u00e5n utlandet, men det verkar inte vara f\u00f6r milj\u00f6ns skull man g\u00f6r det.  Tyskland har, liksom de flesta andra ledande industrialiserade l\u00e4nder i Europa, satt upp gener\u00f6sa utsl\u00e4ppsm\u00e5l f\u00f6r sig sj\u00e4lva i utsl\u00e4ppshandelsprogrammet.<\/p>\n<p> Sedan \u00e5r 2005 kan omkring 12 000 stora industrif\u00f6retag i EU enligt Kyotoprotokollet k\u00f6pa och s\u00e4lja r\u00e4ttigheter att sl\u00e4ppa ut koldioxid i atmosf\u00e4ren. Om de sl\u00e4pper ut mindre \u00e4n sin kvot kan de s\u00e4lja, om de sl\u00e4pper ut mer m\u00e5ste de k\u00f6pa sig f\u00f6roreningsr\u00e4tten fr\u00e5n n\u00e5gon annan. Detta \u00e4r en av v\u00e4rldssamfundets anstr\u00e4ngningar att minska utsl\u00e4ppen och d\u00e4rmed klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n<p> Stora ransoner av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter till industrin h\u00e4mmar dock framstegen f\u00f6r utsl\u00e4ppsr\u00e4ttsprogrammet, menar kritiker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Berlin, 070209 (IPS) &#8211; Orsakerna till den globala uppv\u00e4rmningen har slagits fast av forskarna, och de vet hur l\u00f6sningarna p\u00e5 problemet ser ut. Fr\u00e5gan \u00e4r bara vilka som ska st\u00e5r f\u00f6r dessa l\u00f6sningar.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,12],"tags":[],"class_list":["post-4786","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4786"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4786\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}