New York, 070123 (IPS) – Hundratals frivilligorganisationer kom till Thailand, Indonesien, Sri Lanka och Maldiverna efter den f\u00f6r\u00f6dande tsunamikatastrofen i december 2004. De allra flesta gjorde ett mycket bra arbete, men vissa anklagades ocks\u00e5 f\u00f6r korruption och f\u00f6r att ha f\u00f6rsnillat pengar. En ny rapport om de ickestatliga organisationernas ansvarsskyldighet visar p\u00e5 en v\u00e4g till positiv f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n
<\/p>\n
Den massiva humanit\u00e4ra insatsen i de katastrofdrabbade omr\u00e5dena “vittnade om m\u00e5nga av de ickestatliga organisationernas kompetens och kraft”, skriver FN:s kontor f\u00f6r frivilligorganisationer, NGLS, som skrivit rapporten. “Men den \u00f6kade ocks\u00e5 oron f\u00f6r m\u00f6jligheterna att missbruka humanit\u00e4rt kapital”.<\/p>\n
I Sri Lanka kom flera klagom\u00e5l under m\u00e5naderna efter tsunamin om att bist\u00e5ndsdistributionen var korrumperad, och att regeringen saknade den politiska vilja som hade kr\u00e4vts f\u00f6r att ta sig an utmaningen att reda ut dessa anklagelser.<\/p>\n
I Indonesien greps en av de ickestatliga organisationernas samordnare av polis, anklagad f\u00f6r korruption – samma fenomen som samordnarens organisation var p\u00e5 plats f\u00f6r att f\u00e5 bukt med. En serie artiklar i amerikanska tidningar har samtidigt belyst fr\u00e5gan om frivilligorganisationernas etiska misslyckanden, s\u00e5som skyh\u00f6ga l\u00f6ner till chefer och h\u00f6ga kostnader f\u00f6r kontor, resor och extraf\u00f6rm\u00e5ner, vilket skapat en trov\u00e4rdighetsbrist ifr\u00e5ga om motiven hos vissa av de s\u00e5 kallade humanit\u00e4ra uppdragen.<\/p>\n
Till angrepp mot de ickestatliga organisationerna g\u00e5r ocks\u00e5 det amerikanska f\u00f6retagsinstitutet AEI, som tillsammans med den konservativa tankesmedjan Federalist Society for Law and Public Policy lanserat ett projekt som ska utmana “den v\u00e4xande politiska makten hos ett ickevalt f\u00e5tal”, som gruppen skriver p\u00e5 sin hemsida. – Oron \u00f6ver de ickestatliga organisationernas roll och ansvarsskyldighet har kommit till uttryck p\u00e5 olika h\u00e5ll under de senaste \u00e5ren, s\u00e4ger Tony Hill, som samordnar NGLS arbete.<\/p>\n
Tony Hill p\u00e5pekar att bist\u00e5ndgivare, regeringar och internationella organ har v\u00e4ckt viktiga fr\u00e5gor om effektiviteten och legitimiteten i de ickestatliga organisationernas arbete.<\/p>\n
Elva ledande m\u00e4nniskor\u00e4tts- och milj\u00f6grupper och internationella organisationer som jobbar med social utveckling \u2013 bland andra Amnesty, Oxfam och R\u00e4dda barnen – skrev under den f\u00f6rsta deklarationen om global ansvarsskyldighet och \u00f6ppenhet i juni f\u00f6rra \u00e5ret. Det kan tolkas som ett resultat av det \u00f6kande antalet skandaler som drabbat v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer, tror Tony Hill.<\/p>\n
Deklarationen f\u00f6rbjuder mutor och korruption, sexuella trakasserier, exploatering och diskriminering, och uppmanar undertecknarna att skydda medlemmar och andra som ber\u00e4ttar om s\u00e5dana \u00f6vertr\u00e4delser.<\/p>\n
I stora delar av v\u00e4rlden tillhandah\u00e5ller ickestatliga organisationer i dag fler tj\u00e4nster \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare, enligt FN-studien. Det handlar om allt fr\u00e5n skolor till sjukhus, vatten och husrum. Bristen p\u00e5 insyn och m\u00f6jlighet att st\u00e4lla organisationer till svars ses som ett stort tillkortakommande, men f\u00f6rfattaren till FN-rapporten, Jem Bendell, som \u00e4r professor vid Griffith University Business School i Australien, menar att “ansvarsskyldighet” i sig inte \u00e4r en s\u00e5 god sak som den ofta framst\u00e5r. Det som \u00e4r viktigt \u00e4r ist\u00e4llet att organisationer och grupper svarar inf\u00f6r dem som p\u00e5verkas av besluten som fattas och handlingarna som utf\u00f6rs.<\/p>\n
Som exempel lyfter han i studien fram den Washingtonbaserade organisationen Fifty Years is Enough, som granskar V\u00e4rldsbanken \u2013 ett internationellt finansinstitut som oms\u00e4tter drygt 25 miljarder dollar per \u00e5r och har mer \u00e4n 8 000 anst\u00e4llda \u2013 och dess ekonomiska politik ur ett kritiskt perspektiv. Den ickestatliga organisationen, som har tre avl\u00f6nade anst\u00e4llda och en mycket liten budget, \u00e4r ansvariga inf\u00f6r V\u00e4rldsbanken i det avseendet att om den l\u00e4gger fram felaktiga grundfakta och siffror kommer det enorma finansinstitutet att kr\u00e4va att den lilla organisationen f\u00f6rklarar sig. Men att kr\u00e4va att Fifty Years is Enough ska \u00f6ka ansvarsskyldigheten inf\u00f6r V\u00e4rldsbanken vore kontraproduktivt, menar Bendell.<\/p>\n
– De resurser som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att \u00f6ka den organisatoriska genomskinligheten och ansvarsskyldigheten hos en liten grupp som Fifty Years is Enough skulle inte gynna dem som p\u00e5verkas av besluten i de fr\u00e5gor som gruppen bevakar. Den relativa makten hos olika organisationer m\u00e5ste tas med i ber\u00e4kningen n\u00e4r vi tar oss an utmaningen att \u00f6ka tydligheten och ansvaret, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Ett st\u00f6rre problem ser han i det faktum att stora summor pengar f\u00f6rsvinner in i vad han kallar “politiska f\u00f6rvecklingar och detaljfr\u00e5gor”, och att en stor del av pengarna i de humanit\u00e4ra fonderna kommer fr\u00e5n investeringar i f\u00f6retag och finansprodukter som “har skadlig effekt p\u00e5 samh\u00e4llet”.<\/p>\n
Den typ av ansvar som Bendell f\u00f6respr\u00e5kar – en “demokratisk ansvarsskyldighet” – \u00e4r den nya studiens k\u00e4rna, och kommer att underl\u00e4tta f\u00f6r de ickestatliga organisationerna att forts\u00e4tta att utvecklas som viktiga och effektiva akt\u00f6rer p\u00e5 den internationella arenan, hoppas Bendell.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 070123 (IPS) – Hundratals frivilligorganisationer kom till Thailand, Indonesien, Sri Lanka och Maldiverna efter den f\u00f6r\u00f6dande tsunamikatastrofen i december 2004. De allra flesta gjorde ett mycket bra arbete, men vissa anklagades ocks\u00e5 f\u00f6r korruption och f\u00f6r att ha… Continue Reading