{"id":4746,"date":"2007-01-22T13:40:01","date_gmt":"2007-01-22T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2007\/01\/22\/schweiziska-glaciarer-krymper-snabbt\/"},"modified":"2007-01-22T13:40:01","modified_gmt":"2007-01-22T13:40:01","slug":"schweiziska-glaciarer-krymper-snabbt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2007\/01\/22\/schweiziska-glaciarer-krymper-snabbt\/","title":{"rendered":"Schweiziska glaci\u00e4rer krymper snabbt"},"content":{"rendered":"<p>Bryssel, 070122 (IPS) &#8211; Glaci\u00e4rerna i Schweiz krymper snabbt. Under f\u00f6rra \u00e5ret minskade 84 av 85 studerade glaci\u00e4rer i storlek.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Resultaten som publicerats av Schweiz vetenskapsakademi bekr\u00e4ftar de tidigare studier som klart pekat p\u00e5 att landets glaci\u00e4rer minskar. N\u00e4rmare tre fj\u00e4rdelar av minskningarna under 2006 \u00e4r mellan en och upp till 30 meter.  Allra mest minskade den lilla Suretta-glaci\u00e4ren i Gra\u00fcbunden, som f\u00f6rlorade 725 meter i l\u00e4ngd. Detta beror p\u00e5 att isen p\u00e5 glaci\u00e4ren sedan f\u00f6rra \u00e5ret brutits upp i mindre stycken som d\u00e4rf\u00f6r sm\u00e4lter snabbare.  Den \u00f6ver tv\u00e5 mil l\u00e5nga Aletsch-glaci\u00e4ren i Wallis, som \u00e4r Europas st\u00f6rsta och finns med p\u00e5 Unescos v\u00e4rldsarvslista, minskade med 114 meter.  &#8211; Aletsch-glaci\u00e4ren har oavbrutet minskat under de senaste 150 \u00e5ren, s\u00e4ger den schweiziske glaciologen Andreas Bauder till IPS.  &#8211; De mindre glaci\u00e4rerna har tidigare minskat och sedan vuxit till igen. Men under de senaste 20 \u00e5ren har alla blivit mindre.<\/p>\n<p> M\u00e4tningarna visar tydligt hur ismassorna p\u00e5verkas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Men hur snabbt det g\u00e5r beror p\u00e5 glaci\u00e4rernas storlek. Bauder s\u00e4ger att stora glaci\u00e4rer som Aletsch inte p\u00e5verkas lika mycket av ett flertal varma somrar i rad.<\/p>\n<p> &#8211; Men mindre glaci\u00e4rer p\u00e5verkas snabbare av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna eftersom de \u00e4r mer s\u00e5rbara.<\/p>\n<p> Glaci\u00e4rerna p\u00e5verkas f\u00f6rutom av temperaturer ocks\u00e5 av nederb\u00f6rd. Bauder s\u00e4ger att f\u00f6rh\u00f6jda temperaturer vanligtvis leder till \u00f6kad nederb\u00f6rd eftersom varmare luft inneh\u00e5ller mer vatten.<\/p>\n<p> &#8211; Vi har uppm\u00e4tt lite mer regn och sn\u00f6, men uppenbarligen inte tillr\u00e4ckligt mycket f\u00f6r att det ska kompensera f\u00f6r de stigande temperaturerna.<\/p>\n<p> I unders\u00f6kningen har man ocks\u00e5 studerat den s\u00e5 kallade &#8220;massbalansen&#8221; p\u00e5 tre glaci\u00e4rer. Det inneb\u00e4r att man studerar balansen mellan den nysn\u00f6 som glaci\u00e4ren f\u00e5r i f\u00f6rh\u00e5llande till den is som sm\u00e4lter bort under ett \u00e5r.  P\u00e5 alla tre glaci\u00e4rerna har man sett en negativ massbalans i flera \u00e5rs tid, vilket g\u00f6r att forskarna f\u00f6rv\u00e4ntar sig att glaci\u00e4rerna kommer att forts\u00e4tta att minska.  Glaci\u00e4rerna i Schweiz \u00e4r viktiga som reservoarer f\u00f6r vattenkraft, och utan glaci\u00e4rerna skulle vattenniv\u00e5erna i Europa sjunka markant under sommarm\u00e5naderna.  N\u00e4r glaci\u00e4rer sm\u00e4lter kan ist\u00e4llet sj\u00f6ar bildas, vilka ofta blir fyllda av mor\u00e4n och avlagringar. Dessa sj\u00f6ar riskerar att orsaka \u00f6versv\u00e4mningar som kan f\u00e5 katastrofala effekter p\u00e5 de t\u00e4tbefolkade dalg\u00e5ngarna.  I juli f\u00f6rra \u00e5ret rasade 500 000 kubikmeter stenblock loss fr\u00e5n Grindelwald-glaci\u00e4ren eftersom den inte l\u00e4ngre h\u00f6lls samman av den is som b\u00f6rjat sm\u00e4lta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bryssel, 070122 (IPS) &#8211; Glaci\u00e4rerna i Schweiz krymper snabbt. Under f\u00f6rra \u00e5ret minskade 84 av 85 studerade glaci\u00e4rer i storlek.<\/p>\n","protected":false},"author":586,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4746","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/586"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4746"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4746\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}