New York, 070109 (IPS) – FN:s nytilltr\u00e4dde generalsekreterare Ban Ki-Moon v\u00e4lkomnade Burmas milit\u00e4rjuntas beslut i f\u00f6rra veckan att ge amnesti \u00e5t 2 831 f\u00e5ngar, varav upp till 40 politiska s\u00e5dana. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som \u00e4r den politiska f\u00e5nge som avtj\u00e4nat l\u00e4ngst tid, tycks dock inte bli en av dem.<\/p>\n
<\/p>\n
Generalsekreteraren v\u00e4djade p\u00e5 m\u00e5ndagen till juntan att visa Aung San Suu Kyi medlidande, att ta ett steg till och sl\u00e4ppa alla samvetsf\u00e5ngar i landet, samt att g\u00f6ra ytterligare konkreta framsteg i demokratifr\u00e5gor.<\/p>\n
Fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som sitter i husarrest, ledde National League for Democracy, NLD. N\u00e4r allm\u00e4nna val h\u00f6lls i Burma \u00e5r 1990 vann NLD en \u00f6verl\u00e4gsen seger \u00f6ver milit\u00e4rjuntan. Juntan v\u00e4grade dock att erk\u00e4nna valet.<\/p>\n
Sedan i november har ett f\u00f6rslag till en FN-resolution om juntans metoder legat p\u00e5 is i s\u00e4kerhetsr\u00e5det, till f\u00f6ljd av att tv\u00e5 av de permanenta medlemmarna – Kina och Ryssland – mots\u00e4tter sig den och hotar att anv\u00e4nda vetor\u00e4tten f\u00f6r att skydda juntan.<\/p>\n
Resolutionsf\u00f6rslaget uttrycker oro \u00f6ver situationen i Burma som “har f\u00f6rv\u00e4rrats avsev\u00e4rt f\u00f6r de internationella organisationerna i landet, vars humanit\u00e4ra insatser begr\u00e4nsas allt mer”.<\/p>\n
Milit\u00e4rjuntan ska enligt rapporter ha tvingat R\u00f6da Korset att st\u00e4nga fem kontor i landet. I resolutionsutkastet uppmanas regimen i Burma, som d\u00f6pt om landet till Myanmar, att “omedelbart p\u00e5b\u00f6rja en politisk dialog som kan leda till en \u00f6verg\u00e5ng till verklig demokrati”. Noteras g\u00f6rs ocks\u00e5 att “grundlagen, s\u00e5som den f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r utformad, inte ger m\u00f6jlighet till s\u00e5dan dialog”.<\/p>\n
Vidare uttrycker FN i texten “djup oro \u00f6ver de transnationella hot som situationen i Myanmar utg\u00f6r, i synnerhet i fr\u00e5ga om hiv\/aids, f\u00e5gelinfluensa och handel med narkotika och m\u00e4nniskor” och f\u00f6rd\u00f6mer juntans fortsatta attacker p\u00e5 civilbefolkningen, inklusive kvinnor och barn, vilka lett till \u00f6kade flyktingstr\u00f6mmar till angr\u00e4nsande l\u00e4nder och \u00f6vriga v\u00e4rlden.<\/p>\n
Rysslands FN-representant Vitaly Churkin, som under januari sitter som ordf\u00f6rande i s\u00e4kerhetsr\u00e5det, sa dock i f\u00f6rra veckan till reportrar att Burma denna m\u00e5nad inte st\u00e5r p\u00e5 agendan mer \u00e4n som en fotnot, och att Ryssland inte ser situationen i Burma som ett hot mot internationell s\u00e4kerhet och fred. Det \u00e4r inte \u00e4r s\u00e4kerhetsr\u00e5dets uppgift att ta itu med de problem med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som finns i Burma, menar Ryssland. Denna st\u00e5ndpunkt delas av Kina och de 117 medlemmarna i De alliansfria staternas organisation, NAM, vilket blockerar s\u00e4kerhetsr\u00e5dets m\u00f6jligheter att agera i fr\u00e5gan trots att s\u00e4kerhetsr\u00e5det i september beslutade – f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen – att placera Burma p\u00e5 sin permanenta agenda.<\/p>\n
Kerry Kennedy, grundare av Robert F. Kennedy-centret f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, anser att Aung San Suu Kyis f\u00e5ngenskap bara \u00e4r det mest synliga tecknet p\u00e5 “den humanit\u00e4ra mardr\u00f6mmen i Burma”.<\/p>\n
– Regimen har br\u00e4nt ned 3 000 byar i den \u00f6stra delen av landet f\u00f6r att etniskt rensa ut minoriteter. Den har f\u00f6rst\u00f6rt matleveranser, f\u00f6rvandlat tusentals bybor till moderna slavarbetare och drivit mer \u00e4n en miljon m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt, s\u00e4ger Kerry Kennedy.<\/p>\n
M\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW, p\u00e5pekade i ett uttalande i slutet av december att juntan varken till\u00e5ter pressfrihet, oberoende medborgarorganisationer eller oppositionspartier, och att de som talar ut grips och torteras. HRW kr\u00e4vde i uttalandet att s\u00e4kerhetsr\u00e5det g\u00f6r n\u00e5got \u00e5t situationen “i ett land d\u00e4r milit\u00e4rens v\u00e5ld och repression \u00e4r vardag”.<\/p>\n
Enligt HRW har det politiska st\u00f6d som Kina, Ryssland, Indien och Thailand ger juntan gjort den allt mer omedg\u00f6rlig. Dessutom har Kina och Ryssland enligt HRW “n\u00e4ra kommersiella relationer” med juntan – bland annat genom den vapenhandel som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r Burmas junta att forts\u00e4tta beg\u00e5 \u00f6vergrepp och sitta kvar p\u00e5 makten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 070109 (IPS) – FN:s nytilltr\u00e4dde generalsekreterare Ban Ki-Moon v\u00e4lkomnade Burmas milit\u00e4rjuntas beslut i f\u00f6rra veckan att ge amnesti \u00e5t 2 831 f\u00e5ngar, varav upp till 40 politiska s\u00e5dana. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som \u00e4r den politiska f\u00e5nge… Continue Reading