Gualeguaych\u00fa, 061219 (IPS) – Med en stor julgran och en krubba med Jesusbarnets f\u00f6delse uppst\u00e4llda mitt p\u00e5 motorv\u00e4gen blockerar inv\u00e5nare fr\u00e5n den argentinska staden Gualeguaych\u00fa trafiken mellan Argentina och Uruguay, i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 det finska f\u00f6retaget Botnias pappersmassafabrik att flytta n\u00e5gon annanstans. <\/p>\n
<\/p>\n
I snart en m\u00e5nad har m\u00e4nniskor fr\u00e5n Gualeguaych\u00fa – en stad med 76 000 inv\u00e5nare, bel\u00e4gen 27 mil norr om Buenos Aires – blockerat trafiken vid Arroyo Verde, p\u00e5 v\u00e4g 136, som leder till bron \u00f6ver Uruguayfloden och in i grannlandet.<\/p>\n
Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen Gualeguaych\u00fa-borna s\u00e4tter upp v\u00e4gsp\u00e4rrar h\u00e4r. Motst\u00e5ndet b\u00f6rjade redan \u00e5r 2002, d\u00e5 man fick k\u00e4nnedom om tv\u00e5 planerade pappersmassafabriker vid Fray Bentos, p\u00e5 den uruguayanska sidan om Uruguayfloden, tv\u00e5 mil fr\u00e5n Gualeguaych\u00fa. Det spanska f\u00f6retaget ENCE, som stod bakom planerna p\u00e5 den ena massafabriken, backade nyligen ur och ska ist\u00e4llet uppf\u00f6ra sin fabrik i sydv\u00e4stra Uruguay, vid R\u00edo de la Plata. Finska Botnias anl\u00e4ggning, som ska producera en miljon ton cellulosa per \u00e5r och f\u00f6rs\u00f6rja finl\u00e4ndska pappersfabriker, forts\u00e4tter dock att byggas och \u00e4r planerad att tas i bruk under andra h\u00e4lften av \u00e5r 2007. Botnias fabrik har en 120 meter h\u00f6g skorsten, som syns fr\u00e5n Gualeguaych\u00fas mest bildsk\u00f6na badort, \u00d1andubaysal. Inv\u00e5narna i Gualeguaych\u00fa, vars fr\u00e4msta inkomstk\u00e4llor \u00e4r turism och jordbruk, oroar sig f\u00f6r att fabriken ska f\u00f6rorena milj\u00f6n, rubba ekosystemet i den l\u00e5nga gr\u00e4nsfloden, och p\u00e5verka turismen och fisket i omr\u00e5det negativt.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Botnia har uppgett att f\u00f6retaget kommer att anv\u00e4nda den senaste teknologin f\u00f6r att minimera milj\u00f6riskerna. B\u00e5de Gualeguaych\u00fa-borna och den argentinska regeringen \u00e4r dock skeptiska, och har kr\u00e4vt oberoende studier som styrker Botnias p\u00e5st\u00e5enden om att milj\u00f6n inte kommer att ta skada.<\/p>\n
I april 2005 genomf\u00f6rdes en f\u00f6rsta v\u00e4gblockad. Under majoriteten av argentinarnas och uruguayanernas sommarlov och semester i \u00e5r, i januari och februari, var v\u00e4gen sp\u00e4rrad igen. Och under semesters\u00e4songen 2007 verkar det bli likadant. Flera milj\u00f6organisationer har st\u00e4llt sig bakom motst\u00e5ndet mot fabriken och p\u00e5pekat att \u00e4ven om den blekningsprocess Botnia planer att anv\u00e4nda, ECF, inte \u00e4r lika skadlig som \u00e4ldre blekningsprocesser s\u00e5 anv\u00e4nder man klordioxid i ECF-processen, vilket leder till utsl\u00e4pp av gifterna dioxin, furan och klor. Dessa \u00e4r inte bara farliga f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa i n\u00e4romr\u00e5det, utan kan ocks\u00e5 sprida sig l\u00e5nga distanser och bli kvar i naturen i \u00e5rtionden.<\/p>\n
Andra organisationer, s\u00e5som Greenpeace, menar att fabriksmotst\u00e5ndarnas oro \u00e4r befogad, men distanserar sig fr\u00e5n aktivisternas metoder. – M\u00e4nniskor som p\u00e5verkas av fabriksbygget har r\u00e4tt att s\u00e4ga nej till fabriken, men vi m\u00e5ste se p\u00e5 problemet ur ett vidare perspektiv, s\u00e4ger Juan Carlos Villalonga, chef f\u00f6r Greenpeace Argentina.<\/p>\n
Villalonga s\u00e4ger ocks\u00e5 att papperstillverkning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, men att pappersmassafabriker m\u00e5ste placeras p\u00e5 platser d\u00e4r p\u00e5verkansgraden reduceras till ett minimum. Och han f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r lokalbefolkningen forts\u00e4tter med sina v\u00e4gblockader. – Rapporter har presenterats, m\u00f6ten har h\u00e5llts och demonstrationer som samlat tiotusentals m\u00e4nniskor har genomf\u00f6rts, men ingenting f\u00e5r lika stor uppm\u00e4rksamhet som v\u00e4gblockaderna, s\u00e4ger Villalonga.<\/p>\n
V\u00e4gblockaderna har slagit h\u00e5rt mot Uruguays ekonomi. 80 procent av de utl\u00e4ndska bes\u00f6karna till det lilla landet under sommarens h\u00f6gs\u00e4song kommer fr\u00e5n Argentina, och majoriteten av dem k\u00f6r \u00f6ver bron som nu effektivt blockeras, eller n\u00e5gon av de tv\u00e5 andra broar som ligger l\u00e4ngre norr ut.<\/p>\n
Den argentinska regeringen menar att Uruguay i och med avtalet med Botnia har kr\u00e4nkt en \u00f6verenskommelse fr\u00e5n 1975, som fastsl\u00e5r att de b\u00e5da l\u00e4nderna ska f\u00f6rhandla innan nya projekt s\u00e4tts ig\u00e5ng. Argentina st\u00e4mde d\u00e4rf\u00f6r den uruguayanska staten inf\u00f6r Internationella domstolen i Haag, ICJ, i juni i \u00e5r, och ville att domstolen skulle ge order om byggstopp tills en ny milj\u00f6rapport f\u00e4rdigst\u00e4llts.<\/p>\n
Uruguay inv\u00e4nde dock att fabrikerna \u00e4r ofarliga och l\u00e4t bygget av massafabriken i Fray Bentos forts\u00e4tta enligt tidtabell. Och ICJ beslutade att l\u00e5ta uppf\u00f6randet av massafabriken fortg\u00e5 medan domarna \u00f6verl\u00e4gger och fattar beslut om en slutgiltig dom, vilket kan ta upp till tre \u00e5r.<\/p>\n
Men Gualeguaych\u00fa-borna t\u00e4nker inte v\u00e4nta tills dess. Ett hundratal personer samlades p\u00e5 fredagskv\u00e4llen till ett planeringsm\u00f6te, d\u00e4r man diskuterade hur motst\u00e5ndet ska forts\u00e4tta. Id\u00e9erna var m\u00e5nga.<\/p>\n
N\u00e5gon f\u00f6reslog att en siren ska installeras, som ska tjuta hela n\u00e4tterna och st\u00f6ra m\u00e4nniskorna vid pappersmassafabriken. Andra hade f\u00f6rslag p\u00e5 hur motst\u00e5ndet kan underl\u00e4ttas f\u00f6r demonstranterna. N\u00e5gon ville ha ett sommarl\u00e4ger i januari och februari, f\u00f6r att h\u00e5lla barnen sysselsatta medan de vuxna sk\u00f6ter v\u00e4gsp\u00e4rrarna, men flera kvinnor protesterade: det finns inte nog med tr\u00e4d, barnen skulle inte kunna komma undan solen. N\u00e5gra m\u00e4n inv\u00e4nde ocks\u00e5 att transporterna skulle bli f\u00f6r kostsamma. Man talade ocks\u00e5 om att skapa ett bibliotek i l\u00e4gret vid v\u00e4gblockaden, och att h\u00e5lla en gemensam julmiddag. M\u00e4nniskorna vid Arroyo Verde-blockaden \u00e4r \u00f6verens om att protesterna m\u00e5ste forts\u00e4tta tills fabriksbygget avbryts och flyttas n\u00e5gon annanstans. Men om de inte lyckas stoppa fabriken med sin v\u00e4gsp\u00e4rr, har de n\u00e5gra andra planer? En av aktivisterna, Mart\u00edn Alazard, svarar: – Ja \u2013 att blockera trafiken \u00f6ver de andra tv\u00e5 broarna ocks\u00e5.<\/p>\n
P\u00e5 m\u00e5ndagen v\u00e4nde sig Uruguay till Internationella domstolen i Haag f\u00f6r att f\u00e5 ett beslut om att den argentinska regeringen m\u00e5ste se till att avl\u00e4gsna v\u00e4gblockaden och demonstranterna vid Arroyo Verde. Domstolen v\u00e4ntas avge dom i fallet inom ett par veckor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Gualeguaych\u00fa, 061219 (IPS) – Med en stor julgran och en krubba med Jesusbarnets f\u00f6delse uppst\u00e4llda mitt p\u00e5 motorv\u00e4gen blockerar inv\u00e5nare fr\u00e5n den argentinska staden Gualeguaych\u00fa trafiken mellan Argentina och Uruguay, i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 det finska f\u00f6retaget Botnias pappersmassafabrik… Continue Reading