{"id":4654,"date":"2006-11-29T13:40:01","date_gmt":"2006-11-29T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/11\/29\/fn-ursprungsfolken-far-vanta-igen\/"},"modified":"2006-11-29T13:40:01","modified_gmt":"2006-11-29T13:40:01","slug":"fn-ursprungsfolken-far-vanta-igen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/11\/29\/fn-ursprungsfolken-far-vanta-igen\/","title":{"rendered":"FN: Ursprungsfolken f\u00e5r v\u00e4nta \u2013 igen"},"content":{"rendered":"<p>New York, 061129 (IPS) &#8211; V\u00e4rldens ursprungsfolk \u2013 370 miljoner m\u00e4nniskor \u2013 f\u00e5r v\u00e4nta ytterligare p\u00e5 den FN-deklaration som ska fastsl\u00e5 deras r\u00e4tt till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande, mark och egen kultur. P\u00e5 tisdagen avslog ett underorgan till FN:s generalf\u00f6rsamling det liggande deklarationsf\u00f6rslaget, vilket v\u00e4ckte b\u00e5de ilska och sorg bland f\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r ursprungsfolken.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Deklarationen, som debatterades i generalf\u00f6rsamlingens tredje kommitt\u00e9, fastsl\u00e5r ursprungsfolkens r\u00e4tt till de markomr\u00e5den de traditionellt brukar och lever p\u00e5 och deras naturresurser. Den stadgar ocks\u00e5 att alla ursprungsfolk ska skyddas fr\u00e5n p\u00e5tvingad assimilering och att deras r\u00e4tt att ut\u00f6va sin egen kultur \u00e4r okr\u00e4nkbar.<\/p>\n<p> Tredje kommitt\u00e9n, som ansvarar f\u00f6r sociala, humanit\u00e4ra och kulturella fr\u00e5gor, sk\u00f6t upp beslutet om hur den slutgiltiga versionen av deklarationen ska se ut, sedan en majoritet av medlemsstaterna r\u00f6stat f\u00f6r att bordl\u00e4gga fr\u00e5gan f\u00f6r vidare diskussioner.<\/p>\n<p> &#8211; Det \u00e4r skamligt. FN missade en historisk m\u00f6jlighet att erk\u00e4nna v\u00e5ra okr\u00e4nkbara r\u00e4ttigheter, s\u00e4ger Arthur Manuel, ledare f\u00f6r Secwepeme-folket.<\/p>\n<p> Arthur Manuel hade, precis som andra urfolksledare, hoppats att deklarationen skulle r\u00f6stas igenom, eftersom FN:s r\u00e5d f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, HRC, antog deklarationen i somras.  Trots att flera afrikanska stater st\u00f6dde deklarationen n\u00e4r HRC fattade sitt beslut intog de en annan position den h\u00e4r g\u00e5ngen. Flera afrikanska ledare kr\u00e4vde att stycket om r\u00e4tten till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande skulle \u00e4ndras, vilket undergr\u00e4vde f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00e5 deklarationen antagen under generalf\u00f6rsamlingens nuvarande session.<\/p>\n<p> Afrikanernas sidbyte f\u00f6rklarades av en av de n\u00e4rvarande diplomaterna med att vissa av regeringarna p\u00e5 kontinenten fruktar att ett erk\u00e4nnande av principen om sj\u00e4lvbest\u00e4mmande ska leda till att vissa stammar g\u00f6r uppror.<\/p>\n<p> &#8211; N\u00e4stan hela Afrika best\u00e5r av ursprungsfolkgrupper. Principen om sj\u00e4lvbest\u00e4mmande kan inte till\u00e4mpas d\u00e4r &#8211; det skulle skapa f\u00f6r stora mots\u00e4ttningar, sa diplomaten, som inte ville framtr\u00e4da med namn.<\/p>\n<p> Men m\u00e5nga av urfolksledarna menar att det sviktande st\u00f6det fr\u00e5n Afrika beror p\u00e5 att de afrikanska ledarna utsatts f\u00f6r yttre press. M\u00e5nga l\u00e4nder p\u00e5 kontinenten \u00e4r ekonomiskt s\u00e5rbara, vilket g\u00f6r dem mer beroende av omv\u00e4rlden \u00e4n rikare l\u00e4nder.<\/p>\n<p> Namibia ans\u00e5g att resolutionen inte \u00e4r f\u00f6renlig med landets grundlag, och kr\u00e4vde \u00e4ndringar i resolutionen. 82 l\u00e4nder r\u00f6stade f\u00f6r det f\u00f6rslaget.  &#8211; Det verkar m\u00e4rkligt att be om mer tid att diskutera deklarationen, eftersom f\u00f6rhandlingarna om den redan p\u00e5g\u00e5tt i 24 \u00e5r. Vad man i sj\u00e4lva verket skjuter upp \u00e4r tillf\u00e4llet d\u00e5 man ska ge uppm\u00e4rksamhet \u00e5t ursprungsfolkens r\u00e4ttigheter, sa en mexikansk diplomat.  En del av delegaterna menade att det \u00e4r USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland som b\u00e4r ansvaret f\u00f6r omr\u00f6stningsresultatet.  USA, som lade ner sin r\u00f6st i omr\u00f6stningen om Namibias f\u00f6rslag, har h\u00e4vdat att resolutionen om urfolkens r\u00e4ttigheter strider mot internationell lagstiftning. Landet har ocks\u00e5 upprepade g\u00e5nger h\u00e4vdat att urfolkens krav p\u00e5 r\u00e4tten till den mark de traditionellt levt p\u00e5 bortser fr\u00e5n dagens verklighet, eftersom denna mark i dag &#8220;lagligen \u00e4gs av andra medborgare&#8221;.<\/p>\n<p> Amnesty International beklagar tredje kommitt\u00e9ns beslut och skriver i ett uttalande att urfolksresolutionen \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att fylla ett h\u00e5l i skyddet av ursprungsfolkens r\u00e4ttigheter, och varnar regeringarna f\u00f6r att \u00e4ndra deklarationen p\u00e5 ett s\u00e4tt som skulle f\u00f6rsvaga den.<\/p>\n<p> &#8220;Varje \u00e4ndring i texten m\u00e5ste g\u00f6ras p\u00e5 ett \u00f6ppet och f\u00f6r allm\u00e4nheten genomskinligt s\u00e4tt, och i samarbete med ursprungsfolken och ickestatliga organisationer&#8221;, skriver Amnesty.<\/p>\n<p> Det ursprungliga deklarationsf\u00f6rslaget sammanst\u00e4lldes i maj i \u00e5r av FN:s permanenta forum f\u00f6r ursprungsfolksfr\u00e5gor, UNPFII, efter drygt 20 \u00e5rs f\u00f6rhandlingar mellan regeringar, representanter f\u00f6r v\u00e4rldens ursprungsfolk och otaliga ickestatliga organisationer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New York, 061129 (IPS) &#8211; V\u00e4rldens ursprungsfolk \u2013 370 miljoner m\u00e4nniskor \u2013 f\u00e5r v\u00e4nta ytterligare p\u00e5 den FN-deklaration som ska fastsl\u00e5 deras r\u00e4tt till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande, mark och egen kultur. P\u00e5 tisdagen avslog ett underorgan till FN:s generalf\u00f6rsamling det liggande deklarationsf\u00f6rslaget,&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/11\/29\/fn-ursprungsfolken-far-vanta-igen\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":145,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,13,15,10,7],"tags":[],"class_list":["post-4654","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-kultur","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4654","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/145"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4654"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4654\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4654"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4654"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4654"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}