Toronto, 061122 (IPS) – Avskogningen \u00e4r fortfarande det st\u00f6rsta hotet mot v\u00e4rldens skogar och biologiska m\u00e5ngfald, men p\u00e5 sikt kommer sannolikt klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna att bli den st\u00f6rsta utmaningen. Ingen kan s\u00e4kert s\u00e4ga vilka l\u00e5ngsiktiga konsekvenser v\u00e5r livsstil f\u00e5r, s\u00e4ger forskare.<\/p>\n
<\/p>\n
– M\u00e4nskligheten \u00e4r som en tv\u00e5\u00e5ring som leker med elden. Vi h\u00e5ller p\u00e5 med n\u00e5got farligt och vet inte riktigt vad som kommer att h\u00e4nda, s\u00e4ger William Laurance fr\u00e5n forskningsinstitutet STRI – som specialiserat sig p\u00e5 forskning om tropisk regnskog – i Balboa, Panama.<\/p>\n
Det William Laurance talar om \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas p\u00e5verkan p\u00e5 regnskogarna i Amazonas, som \u2013 precis som andra skogar och andra livsformer \u2013 i dag tvingas leva i en v\u00e4rld d\u00e4r niv\u00e5erna av koldioxid och andra v\u00e4xthusgaser i atmosf\u00e4ren \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n de varit p\u00e5 en miljon \u00e5r. Det har lett till att planeten \u00e4r varmare och v\u00e4dret mer extremt \u00e4n det varit tidigare.<\/p>\n
Vad betyder detta f\u00f6r de 20 procent av jordens urskogar som fortfarande finns kvar? Vissa milj\u00f6forskare menar att skogarna kommer att v\u00e4xa snabbare i en varmare v\u00e4rld. Andra s\u00e4ger att skogarna sannolikt kommer att drabbas av fler br\u00e4nder och sjukdomar eller d\u00f6 av torka.<\/p>\n
Laurance och hans kollegor har visat att de h\u00f6ga koldioxidniv\u00e5erna i atmosf\u00e4ren f\u00f6r\u00e4ndrar Amazonasdjungelns karakt\u00e4r.<\/p>\n
– Tr\u00e4den i regnskogen b\u00e5de v\u00e4xer och d\u00f6r fortare, och artsammans\u00e4ttningen f\u00f6r\u00e4ndras, s\u00e4ger han, och till\u00e4gger att de l\u00e5ngsiktiga konsekvenserna av denna utveckling fortfarande \u00e4r ok\u00e4nda.<\/p>\n
Forskare f\u00f6rutsp\u00e5r att Amazonas-regionen kommer att bli varmare och torrare i framtiden. D\u00e5 kommer f\u00f6rra \u00e5rets rekordtorka – d\u00e5 floder torrlades och vilda skogsbr\u00e4nder f\u00f6rst\u00f6rde stora arealer av den f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt torra skogen – bli vanligt f\u00f6rekommande.<\/p>\n
Ett amerikanskt forskningscenter varnade nyligen f\u00f6r att regnskogar \u00e4r mycket k\u00e4nsliga f\u00f6r l\u00e5ngvarig torka. Mer \u00e4n ett par \u00e5r av regnbrist klarar inte Amazonas utan att kollapsa. En av orsakerna \u00e4r att skogen alstrar regn. Ungef\u00e4r h\u00e4lften av dropparna som faller \u00f6ver Amazonas \u00e5terv\u00e4nder omedelbart, genom v\u00e4xtlighetens andningssystem, till atmosf\u00e4ren i form av vatten\u00e5nga. \u00c5ngan blir till moln som skyddar skogen fr\u00e5n solen och ger regn, vilket \u00e4r s\u00e4rskilt n\u00f6dv\u00e4ndigt n\u00e4r skogarna \u00e4r som mest s\u00e5rbara, under perioder av torka och br\u00e4nder.<\/p>\n
Om skogarna blir f\u00f6r torra kan de inte l\u00e4ngre avge vatten\u00e5nga, vilket skapar ett kretslopp av allt mindre regn.<\/p>\n
Forskaren och klimatexperten Carlos Nobre fr\u00e5n det brasilianska institutet f\u00f6r rymdforskning, INPE, har sagt att den dag vi har l\u00e5tit 40 procent av v\u00e4rldens urskogar f\u00f6rst\u00f6ras kommer en brytpunkt: d\u00e4refter kommer skogarna o\u00e5terkalleligen f\u00f6rvandlas till savann. 17 procent av regnskogen i Amazonas \u00e4r redan f\u00f6rlorad.<\/p>\n
Forskning har visat att temperaturen kan komma att stiga fem grader under de kommande 100 \u00e5ren. De snabbt stigande temperaturerna pressar skogarnas ekosystem och skapar obalans, menar Andreas Hamann, som forskat om skogsv\u00e5rd vid University of Alberta i Kanada. – N\u00e4r temperaturerna v\u00e4l slutat stiga kan det ta 2 000 \u00e5r f\u00f6r ekosystemet att hitta balansen igen, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Det \u00e4r dock inte temperaturerna i sig som \u00e4r problemet f\u00f6r skogarna, \u00e5tminstone inte p\u00e5 kort sikt, utan de extrema v\u00e4derf\u00f6r\u00e4ndringar som kommer med v\u00e4rmen, f\u00f6rklarar Andreas Hamann.<\/p>\n
Skogsbr\u00e4nder \u00e4r i dag ett av de st\u00f6rsta hoten. Bara under \u00e5r 2003 f\u00f6rlorade Sibirien 40 000 kvadratkilometer skog i br\u00e4nder och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 drabbades Kanada v\u00e4rre \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare: tv\u00e5 och en halv miljoner hektar brann upp d\u00e4r. Ocks\u00e5 Alaska s\u00e5g det v\u00e4rsta \u00e5ret n\u00e5gonsin \u00e5r 2004.<\/p>\n
Men klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra slutet f\u00f6r v\u00e4rldens skogar. Nyplantering och naturlig skogsf\u00f6rnyelse har dramatiskt \u00f6kat m\u00e4ngden skog i 22 l\u00e4nder, visar en rapport som publicerades den 13 november av den amerikanska vetenskapsakademin National Academy of Sciences, NAS.<\/p>\n
Kina och Indien har exempelvis mer skogsmark i dag \u00e4n f\u00f6r 15 \u00e5r sedan, och stora delar av nord\u00f6stra USA, som f\u00f6r 50 till 100 \u00e5r sedan bestod till st\u00f6rsta delen av \u00e5krar, t\u00e4cks i dag n\u00e4stan helt av skogar.<\/p>\n
Jesse Ausubel, en av f\u00f6rfattarna bakom NAS-rapporten, menar att f\u00f6rklaringen till denna utveckling ligger i dagens l\u00e5ga efterfr\u00e5gan p\u00e5 papper och tr\u00e4produkter i kombination med ett \u00f6kat intresse f\u00f6r skogsf\u00f6rnyelse.<\/p>\n
– De nya skogarna har inte samma biologiska m\u00e5ngfald som urskogarna, men de erbjuder den biologiska m\u00e5ngfalden en m\u00f6jlighet att \u00e5terv\u00e4nda, s\u00e4ger Jesse Ausubel.<\/p>\n
* Artikeln publiceras i samarbete med International Federation of Environmental Journalists, IFEJ.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Toronto, 061122 (IPS) – Avskogningen \u00e4r fortfarande det st\u00f6rsta hotet mot v\u00e4rldens skogar och biologiska m\u00e5ngfald, men p\u00e5 sikt kommer sannolikt klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna att bli den st\u00f6rsta utmaningen. Ingen kan s\u00e4kert s\u00e4ga vilka l\u00e5ngsiktiga konsekvenser v\u00e5r livsstil f\u00e5r, s\u00e4ger forskare.<\/p>\n","protected":false},"author":579,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4638","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4638","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/579"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4638"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4638\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4638"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4638"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4638"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}