Buenos Aires, 061107 (IPS) – Kvinnogrupper i Latinamerika har nyligen lanserat en kampanj f\u00f6r att f\u00e5 Organisationen f\u00f6r amerikanska stater, OAS, att leva upp till sina principer om j\u00e4mst\u00e4lldhet. Organisationen har aldrig haft en kvinnlig generalsekreterare och p\u00e5 de h\u00f6gre niv\u00e5erna \u00e4r kvinnor n\u00e4stan helt fr\u00e5nvarande.<\/p>\n
<\/p>\n
– OAS \u00e4r en av de arenor som kvinnor har sv\u00e5rt att ta sig in p\u00e5, eftersom posterna i organisationen \u00e4r prestigefulla och v\u00e4lbetalda, s\u00e4ger Lorena Fries fr\u00e5n den chilenska organisationen Humanas, ett regionalt center f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n
Det finns flera faktorer som g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r kvinnor att n\u00e5 chefspositioner i OAS, menar Fries. En av dem \u00e4r att medlemsstaterna inte bem\u00f6dar sig om att lyfta fram kvinnor som kandidater till h\u00f6gre poster. Cheferna f\u00f6r OAS verksamheter tills\u00e4tts normalt av organisationens generalf\u00f6rsamling, i ett \u00e5rligt m\u00f6te d\u00e4r utrikesministrarna i de 35 medlemsstaterna r\u00f6star om de kandidater som medlemsl\u00e4nderna har nominerat.<\/p>\n
\u00c5r 2001 f\u00f6rnyade OAS kraven fr\u00e5n en av organisationens egna resolutioner om j\u00e4mst\u00e4lldhet, och uppmanade generalsekreteraren att “bekr\u00e4fta det angel\u00e4gna m\u00e5let att kvinnor senast \u00e5r 2005 ska inneha 50 procent av posterna p\u00e5 varje niv\u00e5 i alla OAS-organ, verksamheter och enheter”.<\/p>\n
Medlemsstaterna uppmanades ocks\u00e5 att “identifiera och l\u00e4gga fram f\u00f6rslag p\u00e5 h\u00f6gkvalificerade kvinnliga kandidater” samt att uppmuntra kvinnor att s\u00f6ka lediga tj\u00e4nster. Kvinnogrupperna bakom den p\u00e5g\u00e5ende kampanjen menar att n\u00e4sta val av generalsekreterare \u00e4r ett tillf\u00e4lle d\u00e5 det kommer visa sig om den h\u00e4r resolutionen betyder n\u00e5got.<\/p>\n
Nu kommer OAS, som bland annat har till uppgift att bevaka val som h\u00e5lls i medlemsl\u00e4nderna, sj\u00e4lv att granskas av kvinnoorganisationerna p\u00e5 kontinenten – f\u00f6re, under och efter valen av dem som ska representera organisationen.<\/p>\n
Redan nu, med sex m\u00e5nader kvar till n\u00e4sta generalf\u00f6rsamling, har Humanas, med kontor i Colombia , Chile och Ecuador, gjort gemensam sak med grupper av feminister och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister i Argentina, Bolivia och Peru.<\/p>\n
Tillsammans har de bildat Feministiskt n\u00e4tverk f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och j\u00e4mst\u00e4lldhet, som ska arbeta f\u00f6r att \u00f6ka antalet kvinnor p\u00e5 chefspositioner i OAS. Deras f\u00f6rsta sikte \u00e4r inst\u00e4llt p\u00e5 den interamerikanska kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, IAHCR, med bas i Washington.<\/p>\n
Alla de sju kommission\u00e4rerna i IAHCR, som v\u00e4ljs av f\u00f6rsamlingen, \u00e4r i dag m\u00e4n. En helt igenom manlig kommission har varit regel \u00e4nda sedan organet blev en del av det interamerikanska r\u00e4ttssystemet \u00e5r 1959. Sedan starten har 43 m\u00e4n och fem kvinnor suttit som medlemmar.<\/p>\n
I den interamerikanska domstolen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, som bildades 1979 och har sin bas i Costa Rica, \u00e4r Cecilia Medina fr\u00e5n Chile den enda kvinnan av de sju domarna.<\/p>\n
– Vi menar att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt med kvinnors expertis i j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor, som \u00e4r en del av demokratiarbetet. Tyv\u00e4rr saknar de flesta m\u00e4n de h\u00e4r kunskaperna. Vi hoppas att en \u00f6kad kvinnorepresentation ska g\u00f6ra att j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gorna inte gl\u00f6ms bort, s\u00e4ger Humanas Lorena Fries.<\/p>\n
Humanas lyfter fram Cecilia Medinas arbete i domstolen och det som utr\u00e4ttats av tv\u00e5 tidigare kvinnliga kommission\u00e4rer, Susana Villar\u00e1n fr\u00e5n Peru och Marta Altolaguirre fr\u00e5n Guatemala, som exempel p\u00e5 vilken skillnad kvinnors representation kan g\u00f6ra i fr\u00e5gor som r\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Hayd\u00e9e Birgin fr\u00e5n den feministiska organisationen Ela i Argentina p\u00e5pekar att det inte handlar om att skapa s\u00e4rskilda kvinoorgan inom OAS, bara f\u00f6r sakens skull. Som exempel n\u00e4mner hon den interamerikanska kvinnokommissionen. – Den interamerikanska kvinnokommissionen har till och med en mindre budget \u00e4n de flesta ickestatliga organisationer, s\u00e4ger Birgin.<\/p>\n
Det som feministn\u00e4tverket vill \u00e5stadkomma \u00e4r att ge kvinnor verkligt inflytande \u00f6ver de beslutsprocesser som p\u00e5verkar kvinnorna i regionen. Ett steg p\u00e5 v\u00e4gen \u00e4r den studie Humanas genomf\u00f6rt om hur kvinnors r\u00e4ttigheter tas tillvara i de politiska och juridiska instanserna i det interamerikanska systemet.<\/p>\n
Studien visar att de politiska, ekonomiska och sociala beslut som tidigare togs av nationalstaterna i allt h\u00f6gre grad fattas av \u00f6verstatliga samarbetsorgan i vilka de enskilda staterna bara utg\u00f6r en del. Denna f\u00f6rflyttning av makten inneb\u00e4r en utmaning f\u00f6r kvinnoorganisationerna, som m\u00e5ste utveckla strategier f\u00f6r att f\u00e5 inflytande \u00f6ver de beslut som p\u00e5verkar till\u00e4mpningen av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Humanas-studiens slutsats \u00e4r att det \u00e4r avg\u00f6rande att kvinnor skaffar sig kunskap om hur det interamerikanska systemet fungerar, att kvinnoorganisationerna n\u00e5r beslutsfattarna med resultat av vetenskapliga studier och att samarbetsorganisationerna aktivt arbetar f\u00f6r att f\u00e5 in kvinnor p\u00e5 positioner d\u00e4r de kan p\u00e5verka beslutsprocesserna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 061107 (IPS) – Kvinnogrupper i Latinamerika har nyligen lanserat en kampanj f\u00f6r att f\u00e5 Organisationen f\u00f6r amerikanska stater, OAS, att leva upp till sina principer om j\u00e4mst\u00e4lldhet. Organisationen har aldrig haft en kvinnlig generalsekreterare och p\u00e5 de h\u00f6gre… Continue Reading