Rom, 061023 (IPS) – I en folkomr\u00f6stning p\u00e5 s\u00f6ndagen sa inv\u00e5narna i Panama ja till en massiv utvidgning av Panamakanalen, till en kostnad av halva landets BNP. <\/p>\n
<\/p>\n
Panamas kanalmyndighet, PCA, har h\u00e4vdat att kanalens framtid m\u00e5ste s\u00e4kras genom en utvidgning. Man vill bland annat g\u00f6ra kanalen djupare och bygga en tredje bana f\u00f6r fartyg som tidigare varit f\u00f6r breda f\u00f6r att passera.<\/p>\n
78 procent r\u00f6stade f\u00f6r planen, men valdeltagandet var l\u00e5gt \u2013 bara 43 procent av de 2,1 miljoner v\u00e4ljarna r\u00f6stade.<\/p>\n
Omr\u00f6stningen ledde till en bitter strid mellan de grupper som mots\u00e4tter sig projektet och de som menar att utvidgningen kommer att skapa tusentals nya jobb och \u00f6ka kanalens int\u00e4kter, som i dag ligger p\u00e5 8,8 miljarder kronor per \u00e5r.<\/p>\n
Miguel Antonio Bernal, som \u00e4r juridikprofessor och ledare f\u00f6r r\u00f6relsen mot kanalprojektet, s\u00e4ger att kanalmyndigheten inte l\u00e4t allm\u00e4nheten f\u00e5 ta del av debatten. Han anser att utvidgningen kommer att kosta mycket mer \u00e4n ber\u00e4knat, och att den inte kommer att ge de int\u00e4kter som har utlovats.<\/p>\n
Projektet, som enligt f\u00f6respr\u00e5karna ska kosta motsvarande 40 miljarder kronor, v\u00e4ntas bli f\u00e4rdigt \u00e5r 2014. Enligt kanalmyndigheten ska den bekostas av l\u00e5n och genom att man gradvis h\u00f6jer avgifterna f\u00f6r att slussas genom kanalen .<\/p>\n
Utvidgningen blir det st\u00f6rsta byggprojektet i Panama sedan USA f\u00e4rdigst\u00e4llde kanalen \u00e5r 1914.<\/p>\n
Kanalen binder samman Atlanten och Stilla havet. Fartygen slussas genom ett system av konstgjorda sj\u00f6ar och kanaler, vilket sparar dem resan runt kontinenten. USA kontrollerade kanalen fram till 1999, d\u00e5 den \u00f6verl\u00e4mnades till Panama genom ett avtal som skrevs under av den f\u00f6rra presidenten Jimmy Carter och Panamas d\u00e5varande president Omar Torrijos, som \u00e4r far till den nuvarande presidenten Martin Torrijos.<\/p>\n
I dag passerar omkring 40 fartyg per dag genom kanalen. Enligt kanalmyndigheten ligger kanalens verksamhet n\u00e4ra maxkapaciteten. Fartyg som har bokat plats i kanalen kan ta sig igenom den p\u00e5 omkring 16 timmar, men f\u00f6r fartyg som inte har bokat \u00e4r v\u00e4ntetiden i genomsnitt n\u00e4stan tv\u00e5 dygn.<\/p>\n
Men det stora problemet \u00e4r att nybyggda stora fartyg, s\u00e5 kallade post-Panamax-fartyg, inte kan ta sig igenom kanalen. N\u00e4r kanalen stod f\u00e4rdig var slussarna tillr\u00e4ckligt stora f\u00f6r alla fartyg som fanns. Nu \u00e4r det bara fartyg som klassas som Panamax-fartyg, med upp till 4 000 containrar ombord, som kan ta sig igenom kanalen. Uppdelningen i Panamax- och post-Panamax \u00e4r en avg\u00f6rande faktor n\u00e4r man bygger lastfartyg, och i dag byggs allt fler post-Panamax-fartyg. Mer \u00e4n 60 procent av de fartyg som best\u00e4lldes \u00e5r 2003 var s\u00e5dana fartyg. De tar i genomsnitt 7 000 containrar, enligt World Shipping Council. D\u00e4rf\u00f6r menar Panamas kanalmyndighet att utvidgningen \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse. Men Bernal anser att planerna \u00e4r allt f\u00f6r riskabla.<\/p>\n
– Vi vill inte att landet ska tj\u00e4na kanalen, utan att kanalen ska tj\u00e4na landet, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Med en BNP per capita p\u00e5 cirka 36 000 kronor tycks Panama vara ett av Latinamerikas mer v\u00e4lb\u00e4rgade l\u00e4nder. Men inkomstskillnaderna \u00e4r bland de st\u00f6rsta i v\u00e4rlden. Omkring 37 procent av befolkningen lever under fattigdomsgr\u00e4nsen, varav mer \u00e4n h\u00e4lften i extrem fattigdom.<\/p>\n
M\u00e5nga som kampanjade mot utvidgningen menar att projektets verkliga kostnad inte \u00e4r klargjord. Motst\u00e5ndarna p\u00e5pekar att det \u00e4r mer regel \u00e4n undantag att stora infrastrukturprojekt blir dyrare \u00e4n v\u00e4ntat, och m\u00e5nga f\u00f6rv\u00e4ntar sig att projektet kan komma att kosta dubbelt s\u00e5 mycket som de ber\u00e4knade 40 miljarder kronorna. Men oavsett kostnaderna beror projektets genomf\u00f6rbarhet p\u00e5 om kanalens klienter \u00e4r beredda att b\u00e4ra kostnaderna. Panamakanalens r\u00e5dgivande styrelse, i vilken flera stora fartygs\u00e4gare ing\u00e5r, har i princip st\u00e4llt sig bakom projektet, p\u00e5 villkoret att \u00f6kningen av avgifterna \u00e4r rimlig, att den sker stegvis och att den \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4gbar.<\/p>\n
Tom\u00e1s Drohan, tidigare chefsingenj\u00f6r f\u00f6r Panamakanalen, menar att industrin inte har gett n\u00e5gra l\u00f6ften. N\u00e4r utvidgningen \u00e4r f\u00e4rdig kommer f\u00f6retagen att fatta aff\u00e4rsm\u00e4ssiga beslut om huruvida de kommer att anv\u00e4nda kanalen, beroende p\u00e5 vilka avgifter man tar ut. – De 600 post-Panamax-fartyg som finns i dag \u00e4r alla byggda f\u00f6r andra rutter \u00e4n via Panama, och samtliga trafikerar redan andra rutter. N\u00e4r de nya slussarna invigs kommer det inte att finnas n\u00e5gra fartyg av den storleken som tar v\u00e4gen via Panamakanalen, s\u00e4ger Drohan.<\/p>\n
Han menar att shippingf\u00f6retagen f\u00f6rst d\u00e5 kommer att b\u00f6rja best\u00e4lla stora fartyg som kan trafikera Panamarutten.<\/p>\n
– Det kommer att ta omkring 15 \u00e5r av f\u00f6rluster innan det finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga post-Panamax-fartyg f\u00f6r att man ska kunna b\u00f6rja tj\u00e4na pengar. Och om projektets kostnad \u00f6kar och avgifterna blir h\u00f6gre \u00e4n ber\u00e4knat kommer Panama att drabbas av f\u00f6rluster i all evighet, s\u00e4ger Tom\u00e1s Drohan. *Miren Gutierrez \u00e4r IPS chefredakt\u00f6r. Mellan 1996 och 2001 var hon n\u00e4ringslivsredakt\u00f6r p\u00e5 tidningen La Prensa i Panama.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rom, 061023 (IPS) – I en folkomr\u00f6stning p\u00e5 s\u00f6ndagen sa inv\u00e5narna i Panama ja till en massiv utvidgning av Panamakanalen, till en kostnad av halva landets BNP.<\/p>\n","protected":false},"author":377,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15],"tags":[],"class_list":["post-4573","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4573","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/377"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4573"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4573\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4573"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4573"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4573"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}