New York, 061018 (IPS) – Samtidigt som domstolarna i Rwanda k\u00e4mpar f\u00f6r att skipa r\u00e4ttvisa efter folkmordet f\u00f6r 12 \u00e5r sedan sitter \u00e4nkor till m\u00e4n som d\u00e5 m\u00f6rdades sida vid sida med krigsf\u00f6rbrytarnas fruar och fl\u00e4tar korgar. Fram v\u00e4xer deras egen v\u00e4g till f\u00f6rsoning. <\/p>\n
<\/p>\n
Korgfl\u00e4tning \u00e4r en traditionell hantverkssyssla i Rwanda och har varit avg\u00f6rande f\u00f6r den sociala sammanh\u00e5llningen i hundratals \u00e5r. Nu har korgarna \u00f6verraskande blivit en stors\u00e4ljare hos en stor butikskedja i USA \u2013 och dessutom en f\u00f6renande kraft f\u00f6r hutuer och tutsier.<\/p>\n
P\u00e5 Macy\u2019s i New York fanns flera kvinnor fr\u00e5n Rwanda, b\u00e5de hutuer och tutsier, p\u00e5 plats i oktober f\u00f6r att presentera en ny kollektion av korgar och visa upp den s\u00e4rskilda fl\u00e4tteknik de anv\u00e4nder.<\/p>\n
L\u00e4nken mellan Macy\u2019s och hantverkarna \u00e4r Willa Shalit, en amerikansk konstn\u00e4r och aff\u00e4rskvinna, och hennes projekt Rwanda Path to Peace, p\u00e5 svenska ungef\u00e4r “Rwandas v\u00e4g till fred”.<\/p>\n
– Konsthantverk fr\u00e5n Rwanda har aldrig exporterats i en s\u00e5dan h\u00e4r skala tidigare, s\u00e4ger Shalit.<\/p>\n
Ungef\u00e4r 2 500 kvinnor runt om i Rwanda \u00e4r nu organiserade i hantverksgrupper och fl\u00e4tar korgar inom ramen f\u00f6r Shalits fredsprojekt. Den ekonomiska genklangen i Rwanda har varit m\u00e4rkbar, framf\u00f6r allt p\u00e5 landsbygden d\u00e4r behoven \u00e4r st\u00f6rst.<\/p>\n
FN:s utvecklingsfond f\u00f6r kvinnor, som ger tekniskt st\u00f6d \u00e5t hantverksgrupperna, menar att programmet bland annat har medf\u00f6rt minskad kvinnomisshandel, eftersom kvinnorna sj\u00e4lva kan f\u00f6rs\u00f6rja sig och sina familjer och ofta drar mannen med sig i den positiva spiralen. Dessutom har hivpositiva som involverats i projektet oftare r\u00e5d att skaffa de mediciner och den n\u00e4ring de beh\u00f6ver, och deras arbete har medf\u00f6rt att de f\u00e5r st\u00f6rre respekt i sina bostadsomr\u00e5den.<\/p>\n
– Det en amerikansk kvinna g\u00f6r n\u00e4r hon k\u00f6per en s\u00e5dan h\u00e4r korg \u00e4r att ge en kvinna i Rwanda mat, kl\u00e4der och liv, s\u00e4ger Consolate Mukanyiligira, som arbetar p\u00e5 en intresseorganisation f\u00f6r \u00e4nkor efter folkmordet, Avega. Avega \u00e4r ocks\u00e5 en paraplyorganisation som l\u00e4nkar samman de olika hantverksgrupperna.<\/p>\n
Korgprogrammet som nu vuxit sig s\u00e5 stort b\u00f6rjade som en enskild anstr\u00e4ngning bland n\u00e5gra f\u00e5 professionella korgfl\u00e4tare i Rwanda. Dessa konsthantverkare var inte bara ute efter aff\u00e4rsframg\u00e5ngar, utan ville medverka till att hitta en l\u00e4kande process d\u00e4r r\u00e4ttssystemet misslyckats. 12 \u00e5r efter det inb\u00f6rdeskrig som d\u00f6dade en miljon m\u00e4nniskor p\u00e5 100 dagar \u00e4r Rwandas r\u00e4ttssystem fortfarande of\u00f6rm\u00f6get att hantera det. Omkring 120 000 personer sitter i h\u00e4kte i v\u00e4ntan p\u00e5 \u00e5tal f\u00f6r brott relaterade till folkmordet. Vissa av dem har v\u00e4ntat i mer \u00e4n tio \u00e5r. \u00c4ven om 1 000 r\u00e4tteg\u00e5ngar skulle genomf\u00f6ras per \u00e5r skulle r\u00e4ttsprocessen ta \u00f6ver ett \u00e5rhundrade.<\/p>\n
F\u00f6r att snabba p\u00e5 processen har man \u00e5teruppv\u00e4ckt ett traditionellt r\u00e4ttssystem baserat p\u00e5 byr\u00e5d, det s\u00e5 kallade gacacasystemet. Gacaca \u00e4r ett v\u00e5gat experiment f\u00f6r att skipa lokal r\u00e4ttvisa. M\u00e5nga observat\u00f6rer h\u00e5ller med om att det \u00e4r landets b\u00e4sta chans att uppn\u00e5 n\u00e5gon slags k\u00e4nsla av avslut.<\/p>\n
Men vissa m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister menar att gacacasystemet har flera brister. Vittnesskyddet \u00e4r mycket begr\u00e4nsat. Reglerna omkring bevisf\u00f6ring och straffsatser \u00e4r subjektiva och inkonsekventa. Domstolarna \u00e4r koncentrerade kring st\u00e4derna, medan landsbygden har liten chans att f\u00e5 hj\u00e4lp att skipa r\u00e4ttvisa. Och v\u00e4rst av allt: M\u00e5nga av domarna som d\u00f6mer i Gacaca-r\u00e4tteg\u00e5ngarna har sj\u00e4lva deltagit i folkmordet, har man uppt\u00e4ckt.<\/p>\n
Rwandas korgfl\u00e4tningsn\u00e4tverk tycks ha lyckats med vad domstolarna misslyckats med. F\u00f6rsoning var en medveten del av projektplanen redan fr\u00e5n b\u00f6rjan och varje hantverksgrupp best\u00e5r nu av b\u00e5de hutu- och tutsikvinnor. Hantverkarna sitter som traditionen p\u00e5bjuder i stora grupper och delar p\u00e5 material och verktyg i ett n\u00e4ra samarbete. De som leder arbetet delar med sig av sina kunskaper \u00e5t alla som vill l\u00e4ra sig. En av l\u00e4rarna i projektet \u00e4r Pascasie Mukamulingo, som anses vara den b\u00e4sta korgfl\u00e4taren i landet.<\/p>\n
Fl\u00e4tandet r\u00e4ddade Mukamulingos liv. N\u00e4r kriget br\u00f6t ut 1994 var hon i Kigali f\u00f6r att s\u00e4lja sina korgar. N\u00e4r hon \u00e5terkom till sin by var hennes familj, som var tutsi, m\u00f6rdad.<\/p>\n
St\u00e4mningen i byn var sp\u00e4nd och Mukamulingos grannar, som var hutuer, ville inte komma n\u00e4ra henne av r\u00e4dsla f\u00f6r att hon skulle h\u00e4mnas. D\u00e5 startade Mukamulingo en korgfl\u00e4targrupp tillsammans med en hantverkare som var hutu. De d\u00f6pte gruppen till Dufutanye, som betyder “l\u00e5t oss arbeta tillsammans”.<\/p>\n
– Korgarna var det b\u00e4sta s\u00e4ttet att f\u00f6ra m\u00e4nniskor samman, s\u00e4ger Mukamulingo. M\u00e4nniskor kom ut fr\u00e5n f\u00e4ngelset d\u00e4r de suttit d\u00f6mda f\u00f6r krigsbrott och ville veta hur de kunde delta i korgprojektet.<\/p>\n
I en gacacar\u00e4tteg\u00e5ng d\u00f6mdes en dag en man som var hutu f\u00f6r mordet p\u00e5 Mukamulingos son. M\u00f6rdarens fru var medlem i Dufutanye och h\u00f6ll p\u00e5 att l\u00e4ra sig att v\u00e4va. Skamsen l\u00e4mnade kvinnan gruppen, men Mukamulingo bad henne att \u00e5terv\u00e4nda.<\/p>\n
Den nyaste korgen Mukamulingo har designat, en svart-vit fruktsk\u00e5l med schackrutor, symboliserar samexistensen mellan hutuer och tutsier.<\/p>\n
– Jag har aldrig sett en s\u00e5 framg\u00e5ngsrik v\u00e4g till f\u00f6rsoning f\u00f6rut, s\u00e4ger Shalit. Om man slipper fokusera p\u00e5 traumat och har ett gemensamt m\u00e5l f\u00f6r \u00f6gonen ist\u00e4llet, d\u00e5 kommer f\u00f6rsoningen mer naturligt.<\/p>\n
Butikskedjan Macy\u2019s, d\u00e4r korgarna s\u00e5lde slut omedelbart, har lovat att medverka till att projektet blir l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart. Nu s\u00f6ker Shalit en marknad f\u00f6r korgarna i Europa och Asien.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 061018 (IPS) – Samtidigt som domstolarna i Rwanda k\u00e4mpar f\u00f6r att skipa r\u00e4ttvisa efter folkmordet f\u00f6r 12 \u00e5r sedan sitter \u00e4nkor till m\u00e4n som d\u00e5 m\u00f6rdades sida vid sida med krigsf\u00f6rbrytarnas fruar och fl\u00e4tar korgar. Fram v\u00e4xer deras… Continue Reading