Bogota, 061019 (IPS) – Enligt officiell statstik lever 49,2 procent av Colombias inv\u00e5nare i fattigdom, men flera folkr\u00f6relser och analytiker menar att de fattiga \u00e4r l\u00e5ngt fler och att regeringen medvetet f\u00f6rs\u00f6ker m\u00f6rka den verkliga fattigdomen genom sitt s\u00e4tt att r\u00e4kna.<\/p>\n
<\/p>\n
Den colombianska regeringen definierar en fattig som n\u00e5gon med l\u00e4gre inkomst \u00e4n 225 000 colombianska pesos, cirka 720 kronor, i m\u00e5naden. Detta belopp ska enligt regeringen r\u00e4cka till de grundl\u00e4ggande behoven av mat, boende och uppv\u00e4rmning, utbildning, mediciner och transporter. Men kritikerna menar att den verkliga kostnaden f\u00f6r att t\u00e4cka basbehoven \u00e4r h\u00f6gre och att den fattigdomen i landet i sj\u00e4lva verket \u00e4r mer utbredd. Ekonomen Ricardo Bonilla, professor vid det Nationella universitetet, har varit med och f\u00f6rfattat en studie om makroekonomin i Colombia p\u00e5 uppdrag av Centret f\u00f6r utvecklingsforskning och riksrevisionsverket. Han f\u00f6rklarar hur ber\u00e4kningen av vem som \u00e4r fattig har gjorts och varf\u00f6r den \u00e4r omdebatterad.<\/p>\n
– Regeringens ber\u00e4kningsmodell \u00e4r framtagen av Fattigdomsdelegationen, som f\u00e5tt i uppdrag att studera utvecklingen i Colombia sedan 1990 och att ta fram en schablon f\u00f6r fattigdomsber\u00e4kning f\u00f6r 2005. Uppdraget fick delegationen av regeringen med st\u00f6d av den inter-amerikanska utvecklingsbanken och andra nationella och internationella institutioner, s\u00e4ger Bonilla.<\/p>\n
Den nya schablonen p\u00e5 225 000 pesos antogs f\u00f6rra \u00e5ret. Den \u00e4r dock l\u00e4gre \u00e4n en ber\u00e4kningsmodell som anv\u00e4ndes tidigare, men som aldrig blev officiellt godk\u00e4nd i Colombia. Om man anv\u00e4nder det gamla s\u00e4ttet att ber\u00e4kna \u00e4r 60 procent av befolkningen fattiga, s\u00e4ger Bonilla. Alberto Yepes, samordare f\u00f6r kampanjen “Ingen urs\u00e4kt 2015, Colombia befriat fr\u00e5n fattigdom”, \u00e4r en av dem som anser att det nya m\u00e5ttet f\u00f6r fattigdom \u00e4r en del av h\u00f6gerregeringens strategi. Han menar att den st\u00f6rsta anledningen till den v\u00e4xande fattigdomen \u00e4r de arbetsmarknadsreformer som antogs av regeringen 2002. Regeringen h\u00e4vdade att reformerna skulle skapa nya jobb men kritikerna menar att de bara gjorde de fattiga fattigare och de rika rikare.<\/p>\n
– De tog bort s\u00f6ndagar och helgdagar och \u00f6vertid. Ut\u00f6kade arbetsdagen till klockan tio p\u00e5 kv\u00e4llen, samtidigt som l\u00f6nerna f\u00f6r okvalificerat arbete har minskat, s\u00e4ger Yepes. Den senaste m\u00e5naden har flera protester mot fattigdomen arrangerats i Colombia som en del av den globala kampanjen “Stand Up Against Poverty”. F\u00f6rra torsdagen samlades inv\u00e5nare i Medell\u00edn utanf\u00f6r stadens offentliga servicef\u00f6retag. Deras slogan var “Antingen \u00e4ter vi, eller s\u00e5 betalar vi v\u00e5ra r\u00e4kningar”. Under tisdagen arrangerades m\u00f6ten p\u00e5 torget p\u00e5 det nationella universitetet i huvudstaden Bogot\u00e1 och till onsdagen planerade aktivisterna att ockupera det st\u00f6rsta torget i centrala Bogot\u00e1 med krav p\u00e5 att deras politiker ger h\u00f6gsta prioritet till kampen mot fattigdomen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bogota, 061019 (IPS) – Enligt officiell statstik lever 49,2 procent av Colombias inv\u00e5nare i fattigdom, men flera folkr\u00f6relser och analytiker menar att de fattiga \u00e4r l\u00e5ngt fler och att regeringen medvetet f\u00f6rs\u00f6ker m\u00f6rka den verkliga fattigdomen genom sitt s\u00e4tt att… Continue Reading