Papalutla, 061013 (IPS) – Protestr\u00f6relsen i Oaxaca vill se omfattande lagf\u00f6r\u00e4ndringar som s\u00e4krar ursprungsfolkens r\u00e4tt att styra sina samh\u00e4llen enligt traditionell ist\u00e4llet f\u00f6r nationell lag, f\u00f6r att f\u00e5 bukt med den nuvarande korruptionen och fattigdomen. Men ocks\u00e5 ursprungsfolkens beslutande f\u00f6rsamlingar har problem. <\/p>\n
<\/p>\n
M\u00e5nga av de kommuner som till st\u00f6rsta delen best\u00e5r av ursprungsfolk har deklarerat sitt st\u00f6d f\u00f6r det sociala uppror som startade med l\u00e4rarstrejken i Oaxaca i maj. De strejkande och andra aktivister har kr\u00e4vt att guvern\u00f6r Ruiz, som tillsammans med sitt parti PRI har kontrollerat staten sedan b\u00f6rjan av 1900-talet, ska avg\u00e5. Guvern\u00f6r Ruiz och andra lokalpolitiker i Mexiko har tillsatts via val och ses som legitima makthavare av institutioner och politiska ledare, men den v\u00e4xande misstro mot lokalpolitikernas legitima r\u00e4tt att styra som en allt st\u00f6rre del av befolkningen k\u00e4nner f\u00e5r st\u00f6d av en rad unders\u00f6kningar, som visar att exempelvis mutor och annan korruption \u00e4r mycket vanligt.<\/p>\n
I den lilla staden Papalutla i Oaxaca bor 1 800 inv\u00e5nare, mestadels fr\u00e5n den etniska gruppen Zapoteco, som livn\u00e4r sig p\u00e5 jordbruk och konsthantverk, h\u00e5ller skolorna st\u00e4ngt. Det \u00e4r en av de saker protestr\u00f6relsen Appo har rekommenderat dem som st\u00f6der upproret att g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4tta press p\u00e5 myndigheterna. D\u00e4r bor 48-\u00e5rige Leobardo S\u00e1nchez, som var tidigare polis men numera \u00e4r bonde och vald till kyrkv\u00e4rd, eller s\u00e5 kallad sakristan.<\/p>\n
S\u00e1nchez, som inte tror att det \u00e4r ot\u00e4nkbart att han kommer att bli borgm\u00e4stare en dag, pekar p\u00e5 en tr\u00e4figur av Jesus, inte mer \u00e4n 70 centimeter h\u00f6g, g\u00f6r korstecknet och s\u00e4ger att tr\u00e4figuren vakar \u00f6ver Papalutla. Han \u00e4r sj\u00e4lv tveksam till upproret.<\/p>\n
– Vi f\u00e5r se vad som h\u00e4nder, men protesterna har skadat oss eftersom turisterna inte l\u00e4ngre kommer hit, barnen driver omkring utan syssels\u00e4ttning och f\u00f6rs\u00e4ljningen g\u00e5r ner. Men vi litar p\u00e5 Gud och att allt ska bli bra, s\u00e4ger Leobardo S\u00e1nchez.<\/p>\n
Varken S\u00e1nchez eller n\u00e5gon av hans assistenter f\u00e5r l\u00f6n f\u00f6r sitt arbete. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r alla i Papalutlas kommunala myndigheter, som v\u00e4ljs enligt ursprungsbefolkningens traditionella lagar.<\/p>\n
Man v\u00e4ljs till en position f\u00f6r tre eller fyra \u00e5r i taget och de som lokalbefolkningen r\u00f6star fram kan inte v\u00e4gra att tj\u00e4na. Det \u00e4r obligatoriskt f\u00f6r m\u00e4n \u00f6ver 18 \u00e5r att arbeta som poliser i tre \u00e5r. Efter att ha gjort det kan de v\u00e4ljas till andra och h\u00f6gre poster i samh\u00e4llet.<\/p>\n
– Att ha valts till sakristan \u00e4r ett besv\u00e4r f\u00f6r mig p\u00e5 ett s\u00e4tt, f\u00f6r jag kan inte l\u00f6nearbeta. Men vad kan jag g\u00f6ra? Jag valdes och jag m\u00e5ste g\u00f6ra jobbet, annars skulle jag bli straffad. Jag skulle f\u00f6rlora allt st\u00f6d och mina grannar skulle se ner p\u00e5 mig. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det b\u00e4ttre att acceptera plikten. Ingen h\u00e4r v\u00e4grar, s\u00e4ger S\u00e1nchez.<\/p>\n
N\u00e5gra kilometer fr\u00e5n Papalutla ligger byn Tlacochahuaya, d\u00e4r Avelino Guzm\u00e1n, 70 \u00e5r, st\u00e5r mitt i ett vitl\u00f6ksf\u00e4lt och klagar \u00f6ver att lokalbefolkningen inte \u00e4r enad.<\/p>\n
– M\u00e5nga har flyttat hit fr\u00e5n andra plaster, mina grannar s\u00e4ljer sin mark till dem och de lokala myndigheterna st\u00e5r bredvid och ser p\u00e5 medan det h\u00e4nder. De nyinflyttade odlar inte marken utan bygger hus ist\u00e4llet. F\u00f6rest\u00e4ll dig vad som kommer att h\u00e4nda om fem \u00e5r eller s\u00e5. Det enda som \u00e4r bra \u00e4r att jag inte kommer att vara vid liv och se det, s\u00e4ger Guzm\u00e1n.<\/p>\n
Enligt en rapprt fr\u00e5n Educa, en ickestatlig organisation som f\u00f6respr\u00e5kar alternativa utbildningar i Oaxaca och har st\u00f6ttat ursprungsfolkens kamp f\u00f6r r\u00e4ttigheter sedan 1994, infiltreras i dag m\u00e5nga av ursprungsfolkens kommuner som styrs p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt av politiska partier, som flyttar in f\u00f6r att f\u00e5 makt och inflytande. Ursprungsfolkens r\u00e4tt att anv\u00e4nda sig av sin traditionella lagstiftning erk\u00e4ndes i augusti 2005, d\u00e5 den mexikanska staten sa jag till r\u00e4ttsliga reformer, men ursprungsfolkens r\u00e4tt omfattar bara till kommunerna. Presidentvalet och val av guvern\u00f6rer och lagstiftare genomf\u00f6rs fortfarande enligt de nationella lagarna. I Oaxaca bor sammanlagt tre och en halv miljon m\u00e4nniskor, varav drygt en miljon \u00e4r ursprungsbefolkning fr\u00e5n 16 olika etniska grupper. 418 av 570 kommuner styrs av lokala seder och traditioner snarare \u00e4n valbara politikers agendor.<\/p>\n
Protestr\u00f6relsen Appo, som best\u00e5r av mer \u00e4n 350 grupper och organisationer i Oaxaca, f\u00f6respr\u00e5kar en genomg\u00e5ende institutionell reform som ska garantera ursprungsfolken r\u00e4tten att fritt ut\u00f6va sitt styrelses\u00e4tt och effektivt kunna ta sig ur den fattigdom som pr\u00e4glar staten Oaxaca, liksom flera av de andra stater d\u00e4r ursprungsbefolkningen \u00e4r i majoritet.<\/p>\n
Drygt 80 procent av dem som bor i Oaxaca saknar tillg\u00e5ng till grundl\u00e4ggande service som vatten och avlopp, gatubelysning och asfalterade gator, enligt m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Network.<\/p>\n
– Jag vet inget om Appo och deras kamp f\u00f6r v\u00e5ra r\u00e4ttigheter, kanske f\u00f6r att jag \u00e4r ogift och inte har n\u00e5gra barn i skolan. Men jag lider mycket av den nuvarande situationen, s\u00e4ger Santiago S\u00e1nchez, 40 \u00e5r, som f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4lja sina egentillverkade hattar och mattor i Papalutla och Tlacochahuaya men s\u00e4llan f\u00e5r in mer \u00e4n motsvarande 40 kronor per dag.<\/p>\n
– Vissa dagar tj\u00e4nar jag inga pengar alls. Det blir v\u00e4rre hela tiden, det g\u00e5r snart inte att \u00f6verleva p\u00e5 det, s\u00e4ger han. Santiago S\u00e1nchez, som har ett talfel, sager att han \u00e4r ungkarl och att han d\u00e4rf\u00f6r inte bjuds in till, eller deltar i, de beslutande f\u00f6rsamlingarna i sin kommun.<\/p>\n
– Jag \u00e4r som en utomst\u00e5ende, de bryr sig inte om mig. Om man har barn ses man som mer ansvarsfull och respekterad, men Gud skickade mig ingen fru, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Forskning som genomf\u00f6rts av Centret f\u00f6r studier av f\u00f6r\u00e4ndring av den mexikanska landsbygden visar att i vissa av samh\u00e4llena i Oaxaca d\u00e4r ursprungsbefolkningens traditionella lagar styr har inte kvinnor och personer med handikapp lika r\u00e4ttigheter att delta i beslutande f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n
I vissa kommuner f\u00e5r kvinnor och personer med handikapp sitta med i f\u00f6rsamlingarna men inte r\u00f6sta. I andra kan de v\u00e4ljas till ansvarsposter \u00e4ven om de inte f\u00e5tt r\u00f6sta. Men det finns ocks\u00e5 kommuner d\u00e4r de helt utest\u00e4ngs fr\u00e5n allt deltagande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Papalutla, 061013 (IPS) – Protestr\u00f6relsen i Oaxaca vill se omfattande lagf\u00f6r\u00e4ndringar som s\u00e4krar ursprungsfolkens r\u00e4tt att styra sina samh\u00e4llen enligt traditionell ist\u00e4llet f\u00f6r nationell lag, f\u00f6r att f\u00e5 bukt med den nuvarande korruptionen och fattigdomen. Men ocks\u00e5 ursprungsfolkens beslutande f\u00f6rsamlingar… Continue Reading