Managua, 061003 (IPS) – Ungef\u00e4r 20 procent av den nicaraguanska befolkningen har l\u00e4mnat landet de senaste 16 \u00e5ren, de flesta p\u00e5 jakt efter arbete och b\u00e4ttre l\u00f6n. Och det \u00e4r fr\u00e4mst de unga som reser. <\/p>\n
<\/p>\n
\u2013 Jag jobbade som engelskl\u00e4rare p\u00e5 en grundskola i Riva, men de betalade mig bara 130 dollar i m\u00e5naden. Mina v\u00e4nner som hade rest till Costa Rica f\u00f6r att jobba tj\u00e4nade \u00f6ver 400 dollar s\u00e5 jag besl\u00f6t mig f\u00f6r att ocks\u00e5 \u00e5ka dit eftersom jag inte ser n\u00e5gon framtid f\u00f6r mig i detta land, s\u00e4ger 28-\u00e5rige Juan Carlos Baltodano.<\/p>\n
Enligt officiell statistik lever redan omkring en av fem miljoner nicaraguaner utomlands. Martha Cranshaw vid N\u00e4tverket f\u00f6r nicaraguanska migranter s\u00e4ger att de flesta har flyttat till Costa Rica, USA eller Ecuador. \u00d6ver 60 procent av nicaraguanerna under 25 \u00e5r skulle l\u00e4mna landet om fick chansen, visar en studie av n\u00e4tverket. Detta bekr\u00e4ftas \u00e4ven av andra unders\u00f6kningar. M&R Consultores publicerade i augusti en unders\u00f6kning som visade att sex av tio unga \u00f6verv\u00e4gde att l\u00e4mna landet. Och anledningen de flesta uppger \u00e4r att de hoppas p\u00e5 jobb eller h\u00f6gre l\u00f6n. \u2013 M\u00e4nniskor kan inte hitta jobb och ser att andra har lyckats utomlands, och att de skickar hem pengar till resten av familjen, s\u00e4ger Ra\u00fal Obreg\u00f3n, chef f\u00f6r M&R.<\/p>\n
Stiftelsen Desaf\u00edos har tillfr\u00e5gat 1 725 unga under 25 p\u00e5 landsbygden om deras framtid. N\u00e4stan tv\u00e5 tredjedelar sa att de ville l\u00e4mna landet eftersom de inte kunde hitta n\u00e5gra jobb d\u00e4r de bor. Men regeringen menar att man har kontroll \u00f6ver arbetsl\u00f6sheten. I augusti sa chefen f\u00f6r Nicaraguas centralbank, Mario Arana, att arbetsl\u00f6sheten har minskat till 5,6 procent under de fem \u00e5r som Enrique Bola\u00f1os har varit president. Men den siffran st\u00e4mmer inte, enligt den oberoende ekonomen N\u00e9stor Avenda\u00f1o. Hans ber\u00e4kningar visar att 25 procent av befolkningen \u00e4r drabbade av arbetsl\u00f6shet eller ofrivillig deltid och os\u00e4kra jobb. Samtidigt \u00f6kar v\u00e4rdet av de pengatransaktioner som migranterna skickar hem till sina sl\u00e4ktingar. Avenda\u00f1o ber\u00e4ttar att beloppet har \u00f6kat fr\u00e5n 800 miljoner dollar 2004 till liten \u00f6ver en miljard 2005. Men migrationer har ocks\u00e5 baksidor.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4stan 20 procent av v\u00e5r befolkning bor utomlands p\u00e5 grund av att de ekonomiska villkoren \u00e4r oacceptabla h\u00e4r, s\u00e4ger sociologen Juan Carlos Guti\u00e9rrez, som arbetar som konsult inom fattigdomsbek\u00e4mpning och befolkningsfr\u00e5gor.<\/p>\n
Guti\u00e9rrez s\u00e4ger till IPS att migranterna visserligen inte inneb\u00e4r n\u00e5gra ekonomiska f\u00f6rluster f\u00f6r landet, utan att de bidrar till ekonomi, men han menar att utvandringen har andra negativa effekter. Cranshaw publicerade nyligen utredningen “Vad migration har betytt f\u00f6r mig och min familj”. Enligt den v\u00e4xer fler \u00e4n 400 000 nicaraguanska barn och ton\u00e5ringar upp utan en eller b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 grund av att de arbetar utomlands. Enligt Guti\u00e9rrez rapport \u00e4r 77 procent av barnen ledsna fr\u00e5n det \u00f6gonblick f\u00f6r\u00e4ldrarna reser till dess de kommer hem, vilket f\u00e5r negativa konsekvenser f\u00f6r deras h\u00e4lsa, utbildning och framtid. Dessutom menar Guti\u00e9rrez att landet f\u00f6rlorar sin unga, produktiva och mest utbildade arbetskraft. \u2013 Den st\u00f6rsta emigrantgruppen \u00e4r mellan 24 och 26 \u00e5r. Utvandringen av ung arbetskraft f\u00e5r en negativ effekt p\u00e5 Nicaragua, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Managua, 061003 (IPS) – Ungef\u00e4r 20 procent av den nicaraguanska befolkningen har l\u00e4mnat landet de senaste 16 \u00e5ren, de flesta p\u00e5 jakt efter arbete och b\u00e4ttre l\u00f6n. Och det \u00e4r fr\u00e4mst de unga som reser.<\/p>\n","protected":false},"author":551,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,1,15,2,11],"tags":[],"class_list":["post-4527","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-headlines","category-latinamerika","category-utbildning","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4527","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/551"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4527"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4527\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4527"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4527"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4527"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}