Mexico City, 061002 (IPS) – Trots en storm av diplomatiska protester fr\u00e5n andra l\u00e4nder, och enorma protester i USA, har den amerikanska kongressen beslutat att bygga ett 120 mil l\u00e5ngt st\u00e4ngsel l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Mexiko, i ett f\u00f6rs\u00f6k att minska invandringen.<\/p>\n
<\/p>\n
Mexikos regering protesterade omedelbart mot beslutet och sa att det skulle skada relationerna mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna. Liknande uttalanden v\u00e4ntas fr\u00e5n de \u00f6vriga latinamerikanska l\u00e4nderna och fr\u00e5n latinamerikaner i USA. De h\u00f6ll massiva demonstrationer mellan mars och maj f\u00f6r att kr\u00e4va reformer av USA:s migrationspolitik.<\/p>\n
Senaten r\u00f6stade nyligen f\u00f6r f\u00f6rslaget med r\u00f6stsiffrorna 80 mot 19 och f\u00f6rslaget har redan tidigare antagits i representanthuset.<\/p>\n
– Vi vet att st\u00e4ngsel fungerar. Det \u00e4r dags att f\u00f6rverkliga det, sa den republikanske senatorn Jeff Sessions i fredags.<\/p>\n
Sergio Pel\u00e1ez, professor i internationell politik vid Mexikos nationella autonoma universitet, s\u00e4ger att f\u00f6rslaget visar hur litet begrepp de amerikanska lagstiftarna har om det komplexa fenomenet immigration. De ser det helt enkelt som en fr\u00e5ga om s\u00e4kerhet, s\u00e4ger Pel\u00e1ez. – Men vi kan inte f\u00f6rneka att de har r\u00e4tt att best\u00e4mma vad de vill g\u00f6ra med sina gr\u00e4nser, s\u00e4ger Pel\u00e1ez. Han ser dock st\u00e4ngslet snarast som en del av den amerikanska valkampanjen, och tror inte att det kommer att kunna stoppa invandringen till USA.<\/p>\n
Den amerikanska kongressen tog uppeh\u00e5ll p\u00e5 l\u00f6rdagen, och m\u00e5nga av ledam\u00f6terna kommer nu att \u00e4gna sig \u00e5t att kampanja inf\u00f6r kongressvalet i november.<\/p>\n
Det nya st\u00e4ngslet kommer att l\u00e4ggas till de 112 kilometer av murar och st\u00e4ngsel som redan i dag finns l\u00e4ngs den 3 200 kilometer l\u00e5nga gr\u00e4nsen mellan USA och Mexiko.<\/p>\n
Samtidigt som man fattade beslutet om st\u00e4ngslet undvek kongressen att fatta beslut om ett f\u00f6rslag om reformer av immigrationspolitiken. F\u00f6rslaget handlade bland annat om att de 11 miljoner pappersl\u00f6sa invandrare som finns i USA skulle f\u00e5 laglig status.<\/p>\n
De h\u00e5rdare reglerna mot invandring kan orsaka st\u00f6rre sv\u00e5righeter f\u00f6r de miljontals invandrare fr\u00e5n Latinamerika och V\u00e4stindien som finns i USA. Invandrarna skickar sammanlagt mer \u00e4n 50 miljarder dollar till sina heml\u00e4nder, och de pengarna \u00e4r en viktig inkomstk\u00e4lla f\u00f6r de sl\u00e4ktingar och familjer som finns kvar i invandrarnas heml\u00e4nder.<\/p>\n
Omkring 500 000 odokumenterade invandrare tar sig in i USA varje \u00e5r. Omkring 1,5 miljoner grips och deporteras. Det nya st\u00e4ngslet kommer att ytterligare begr\u00e4nsa de omr\u00e5den d\u00e4r invandrare f\u00f6rs\u00f6ker ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen, och kritikerna menar att det kommer att leda till att \u00e4nnu fler m\u00e4nniskor faller offer f\u00f6r t\u00f6rst och andra umb\u00e4randen i avl\u00e4gsna \u00f6kenomr\u00e5den, samt till att m\u00e4nniskosmugglarna kommer att ta \u00e4nnu mer betalt f\u00f6r sina tj\u00e4nster.<\/p>\n
F\u00f6rra \u00e5ret dog 472 m\u00e4nniskor n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kte ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen mellan USA och Mexiko. 1998 var antalet 254. Det rapporterade kongressens \u00f6vervakningskontor, U.S. Government Accountability Office, tidigare den h\u00e4r m\u00e5naden.<\/p>\n
Omkring 40 miljoner m\u00e4nniskor med latinamerikanskt ursprung lever i USA i dag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 061002 (IPS) – Trots en storm av diplomatiska protester fr\u00e5n andra l\u00e4nder, och enorma protester i USA, har den amerikanska kongressen beslutat att bygga ett 120 mil l\u00e5ngt st\u00e4ngsel l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Mexiko, i ett f\u00f6rs\u00f6k att minska… Continue Reading