Dhaka, 061002 (IPS) – Bangladeshs konfektionsindustri har klarat f\u00f6r\u00e4ndringar av v\u00e4rldshandeln, trots att m\u00e5nga trodde att de skulle kn\u00e4cka exporten. Men f\u00f6retagens vinster g\u00f6rs p\u00e5 bekostnad av de omkring tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor som arbetar inom industrin och som knappt kan \u00f6verleva p\u00e5 sina l\u00e5ga l\u00f6ner. <\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4r V\u00e4rldshandelsorganisationen WTO i januari 2005 tog bort kvoterna f\u00f6r import och export av textil och konfektion mellan sina medlemsl\u00e4nder sp\u00e5dde m\u00e5nga betraktare, d\u00e4ribland V\u00e4rldsbanken och Internationella valutafonden, att Bangladeshs export skulle minska med 30 procent, framf\u00f6r allt p\u00e5 grund av konkurrens fr\u00e5n Kina. Men ist\u00e4llet har landets export \u00f6kat med 24 procent, fr\u00e4mst tack vara de l\u00e5ga priser p\u00e5 f\u00e4rdiga produkter som de bangladeshiska tillverkarna erbjuder. Men de l\u00e5ga l\u00f6nerna och d\u00e5liga villkoren f\u00f6r de anst\u00e4llda inom industrin har skapat omfattade protester i landets exportzoner och i konfektionsfabrikerna runt huvudstaden Dhaka. Oron ledde till att regeringen i maj i \u00e5r satte samman en l\u00f6nekommission d\u00e4r b\u00e5de fabriks\u00e4gare och arbetare representerades. Den 12 september lade kommissionen fram ett f\u00f6rslag om nya minimil\u00f6ner. Men f\u00f6rslaget ogillas av b\u00e5de f\u00f6retags\u00e4gare och arbetare. Industrin anser att de f\u00f6reslagna l\u00f6nerna \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga \u2013 och l\u00f6ntagarna menar att de \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ga f\u00f6r att \u00f6verleva p\u00e5. L\u00e4get \u00e4r fortfarande sp\u00e4nt. D\u00e5 och d\u00e5 arrangerar arbetarna demonstrationer och protester, och i styrelserummen uttalas h\u00e5ra ord medan regeringen f\u00f6rs\u00f6ker pl\u00e4dera f\u00f6r kommissionens f\u00f6rslag. IPS har tr\u00e4ffat n\u00e5gra av de ber\u00f6rda arbetarna. Tania \u00e4r ton\u00e5ring och arbetar i en t- shirtfabrik d\u00e4r hon tj\u00e4nar 125 kronor i m\u00e5naden. \u00d6vertid kan ge ungef\u00e4r 60 kronor extra. Nu sitter hon med sin familj och \u00e4ter en sk\u00e5l med ris och en curry gjord av kycklingklor i ett slumomr\u00e5de i Dhaka. \u2013 De rika \u00e4ter kycklingl\u00e5r, och vi kan ibland \u00e4ta klorna, men ofta \u00e4r de ocks\u00e5 f\u00f6r dyra f\u00f6r v\u00e5r familj, s\u00e4ger Tanias mamma Rahima. Familjen best\u00e5r av sju personer. Tania och hennes syster arbetar b\u00e5da p\u00e5 fabriken medan pappan och den yngre sonen \u00e4r dagsl\u00f6nearbetare. Hela familjen bor i en f\u00f6nsterl\u00f6st rum i en barackliknande byggnad, som \u00e4r typiskt i de textilproducerade regionerna. Hyran f\u00f6r rummet ligger p\u00e5 cirka 270 kronor i m\u00e5naden. En annan av arbetarna, Shila, tj\u00e4nar omkring 175 kronor i m\u00e5naden. Hon bor inhyst i en familj och betalar 128 kronor f\u00f6r mat och husrum. \u2013 Vi bor \u00e5tta personer i ett litet rum. Till frukost \u00e4ter vi oftast ris och potatismos. Till lunch \u00e4ter vi antingen torkad fisk eller sm\u00e5fisk, men ofta \u00e4r det bara gr\u00f6nsaker till riset, s\u00e4ger Shila. Flickorna fick en minimal l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning tack vare protesterna i maj. Minimil\u00f6nen f\u00f6r bitr\u00e4den inom konfektionsindustrin h\u00f6jdes till cirka 180 kronor i m\u00e5naden f\u00f6rsta \u00e5ret man arbetar och till cirka 250 tredje \u00e5ret. Den existerande minimil\u00f6nen i landet fastst\u00e4lldes f\u00f6r 12 \u00e5r sedan och ligger p\u00e5 110 kronor i m\u00e5naden. Fabriks\u00e4garna h\u00e4vdar att minimil\u00f6nen bara betalas ut under en persons f\u00f6rsta \u00e5r som “praktikant” och att den anst\u00e4llde d\u00e4refter kan f\u00f6rhandla om en l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning. Men detta st\u00e4mmer inte \u00f6verens med verkligheten, enligt anst\u00e4llda och fackliga representanter. Halima arbetar p\u00e5 en skjortfabrik och har en bruttol\u00f6n p\u00e5 cirka 200 kronor i m\u00e5naden. Men hennes arbetsgivare anv\u00e4nder inte st\u00e4mpelklockor eller n\u00e5got annat som visar hur mycket de anst\u00e4llda har jobbat.<\/p>\n
\u2013 De lurar oss. Jag arbetar \u00f6ver 100 timmar \u00f6vertid men f\u00f6r det f\u00e5r jag bara 60 kronor, s\u00e4ger Halima, som ber\u00e4ttar att hon vanligtvis jobbar sju 13-timmars dagar i veckan och att hon f\u00e5r betala b\u00f6ter om hon uteblir fr\u00e5n arbete eller kommer f\u00f6r sent tre dagar i rad. Fabriks\u00e4garna h\u00e4vdar att de l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningar som facket kr\u00e4ver skulle stj\u00e4lpa industrin. \u2013 Vinsterna nuf\u00f6rtiden \u00f6verstiger knappt tre procent av den \u00e5rliga oms\u00e4ttningen, s\u00e4ger Anisul Huq, en av arbetsgivarnas representanter i l\u00f6nekommissionen. Men ekonomen A. Razzaque menar att det g\u00e5r att r\u00e4kna p\u00e5 andra s\u00e4tt, s\u00e5 att vinsterna ligger p\u00e5 cirka tio procent. Men han erk\u00e4nner att \u00e4ven en mindre l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning kommer att bli k\u00e4nnbar f\u00f6r m\u00e5nga fabriker. Fabriks\u00e4garen Rafez Alam Chowdhury kritiserar regeringen f\u00f6r den uppkomna situationen. Han menar att regeringen borde underl\u00e4tta f\u00f6r f\u00f6retagen genom b\u00e4ttre reglering av exempelvis priser och r\u00e4ntor. \u2013 Akut elbrist har \u00f6kat v\u00e5ra kostnader med 30 procent. Omkring tv\u00e5 till tre procent av v\u00e5ra kostnader g\u00e5r till mutor, transportsituationen \u00e4r kaosartad och r\u00e4ntorna \u00e4r h\u00f6ga, s\u00e4ger han. Konfektionsindustrin bidrar med omkring 76 procent av Bangladeshs exportinkomster. Omkring 80 procent av dem som jobbar i industrin \u00e4r kvinnor. Industrin har l\u00e4nge levt p\u00e5 de l\u00e5ga l\u00f6nerna men protesterna i maj visar att botten kan vara n\u00e5dd. I flera dagar var den st\u00f6rsta exportzonen utanf\u00f6r Dhaka lamslagen. Desperata arbetare gick ut i vild strejk och attackerade fabriker. Tv\u00e5 arbetare dog och hundratals skadades n\u00e4r polisen anv\u00e4nde v\u00e5ld mot de strejkande. Efter oroligheterna n\u00e5ddes den 12 juni ett avtal mellan regeringen, fabriks\u00e4garna och facket d\u00e4r de anst\u00e4llda utlovades b\u00e4ttre l\u00f6ner, en veckas semester, riktiga anst\u00e4llningspapper och mammaledighet. Under sommaren har den enskilda organisationen Karmajibi Nari genomf\u00f6rt tv\u00e5 unders\u00f6kningar i 100 fabriker. Organisationens forskningschef, Ziaul Haq Mukta s\u00e4ger att villkoren sakta f\u00f6rb\u00e4ttras men varnar f\u00f6r att om det inte sker tydliga f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e5 finns det en risk f\u00f6r fler v\u00e5ldsamma konflikter. \u2013 Tidigare f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rb\u00e4ttra villkoren har inte gett n\u00e5gra resultat. Den h\u00e4r g\u00e5ngen ser arbetarna att v\u00e5ld tvingar \u00e4garna och regeringen att vidta \u00e5tg\u00e4rder. I avsaknad av fackf\u00f6reningsrepresentation p\u00e5 fabrikerna riskerar legitimt missn\u00f6je att omvandlas till anarki. Trots att det finns \u00f6ver 30 fackf\u00f6rbund f\u00f6r konfektionsarbetare s\u00e5 har f\u00e5 av dem m\u00f6jlighet att arbeta inne p\u00e5 fabrikerna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dhaka, 061002 (IPS) – Bangladeshs konfektionsindustri har klarat f\u00f6r\u00e4ndringar av v\u00e4rldshandeln, trots att m\u00e5nga trodde att de skulle kn\u00e4cka exporten. Men f\u00f6retagens vinster g\u00f6rs p\u00e5 bekostnad av de omkring tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor som arbetar inom industrin och som knappt kan… Continue Reading