Buenos Aires, 060929 (IPS) – Milj\u00f6aktivisten Claude Reyes v\u00e4nde sig till den chilenska regeringen f\u00f6r att f\u00e5 information om ett skogsavverkningsprojekt, men blev nekad. Nu \u00e4r \u00e4rendet uppe i den interamerikanska m\u00e4nniskor\u00e4ttsdomstolen. Om domslutet blir till Claude Reyes f\u00f6rdel kan det st\u00e4rka informationsr\u00e4tten i hela regionen, menar medborgarorganisationer.<\/p>\n
<\/p>\n
Informationsfriheten i exempelvis Argentina \u00e4r svag, begr\u00e4nsad och till\u00e4mpas s\u00e4llan, menar medborgarorganisationer som bevakar hur staten f\u00f6rh\u00e5ller sig till r\u00e4tten till fri information.<\/p>\n
Det enda som skyddar denna r\u00e4ttighet \u00e4r en kung\u00f6relse som presidenten gjorde \u00e5r 2003. Och den reglerar bara information som g\u00e4ller regeringen; inte kongressen, domstolsv\u00e4sendet eller allm\u00e4nna \u00e5klagaren.<\/p>\n
– Olyckligtvis \u00e4r presidentkung\u00f6relsen det enda vi har i fr\u00e5ga om informationsfrihet. Den \u00e4r begr\u00e4nsad och s\u00e5rbar, eftersom en framtida regering skulle kunna upph\u00e4va den p\u00e5 ett s\u00e4tt som vore om\u00f6jligt om vi ist\u00e4llet hade en lag, s\u00e4ger advokat Mariela Bielski fr\u00e5n Argentinas F\u00f6rening f\u00f6r medborgerliga r\u00e4ttigheter n\u00e4r IPS tr\u00e4ffar henne i samband med firandet av den internationella informationsfrihetsdagen i torsdags.<\/p>\n
Bielski tror dock att den politiska viljan att arbeta fram en s\u00e5dan lag saknas i kongressen. En motion om informationsfrihet som inneh\u00f6ll krav p\u00e5 ut\u00f6kade r\u00e4ttigheter f\u00f6r medborgarna att ta del av information fick n\u00e4r den lades fram brett st\u00f6d av m\u00e5nga medborgarorganisationer. Den debatterades d\u00e4refter i fem \u00e5r i kongressen men avslogs slutligen i vintras.<\/p>\n
Enligt informationsfrihetsorganisationer har bara 66 l\u00e4nder i v\u00e4rlden lagar som effektivt skyddar r\u00e4tten till fri information. F\u00f6r att s\u00e5dana lagar ska ha n\u00e5gon verkan kr\u00e4vs till exempel att det st\u00e5r inskrivet att en person som efterfr\u00e5gar information inte ska beh\u00f6va uppge till vad informationen ska anv\u00e4ndas till. Lagarna m\u00e5ste ocks\u00e5 inneh\u00e5lla n\u00e5gon form att direktiv om vilka p\u00e5f\u00f6ljder de institutioner som v\u00e4grar l\u00e4mna ut information ska f\u00e5.<\/p>\n
– Av de 66 l\u00e4nderna som har lagar som uppfyller de h\u00e4r grundl\u00e4ggande kraven ligger bara fem p\u00e5 den amerikanska kontinenten: Mexiko, Ecuador, Panama, Peru och Dominikanska Republiken, s\u00e4ger Bielski.<\/p>\n
Andra l\u00e4nder i regionen har kung\u00f6relser eller stadgar, men inte lagar.<\/p>\n
Men just nu behandlar allts\u00e5 den interamerikanska m\u00e4nniskor\u00e4ttsdomstolen ett informationsfrihetsfall som kan bli prejudicerande f\u00f6r hela regionen och st\u00e4rka skyddet, enligt Bielski.<\/p>\n
Chilenaren Marcel Claude Reyes har st\u00e4mt den chilenska regeringens kommitt\u00e9 f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar i Chile. Reyes var tidigare ordf\u00f6rande f\u00f6r en chilensk icke-statlig milj\u00f6organisation, Terram Foudation. Han f\u00f6rs\u00f6kte under \u00e5r 1998 f\u00e5 information fr\u00e5n kommitt\u00e9n om ett stort skogsavverkningsprojekt som det amerikanska f\u00f6retaget Trillium planerade i s\u00f6dra Chile. Men staten ville inte ge honom n\u00e5gon information. I slut\u00e4ndan backade det amerikanska f\u00f6retaget ur projektet men fallet studerades dock n\u00e4rmare av den interamerikanska kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, som l\u00e4mnade det vidare till den interamerikanska domstolen. Domslut v\u00e4ntas komma inom kort. – Om domslutet \u00e4r till Claude Reyes f\u00f6rdel kan det bli ett prejudikat som kan \u00e5beropas i alla l\u00e4nder i regionen, s\u00e4ger Bielski.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 hur informationsr\u00e4ttsskyddet brister i dag \u00e4r, enligt Bielski, att de institutioner som blir ombedda att l\u00e4mna ut information inte svarar p\u00e5 alla de fr\u00e5gor som st\u00e4lls utan bara vissa och att de dr\u00f6jer l\u00e4nge med att l\u00e4mna ut informationen. Det finns en regel som s\u00e4ger att information ska l\u00e4mnas ut inom tio dagar efter fr\u00e5getillf\u00e4llet, men detta \u00f6verskrids regelm\u00e4ssigt, menar Bielski.<\/p>\n
Om en fr\u00e5ga inte f\u00e5r ett svar inom tio dagar kan den som kr\u00e4vt information v\u00e4nda sig till domstol. Men informationsfrihetsorganisationerna vill inte att m\u00e4nniskor ska beh\u00f6va g\u00e5 igenom en juridisk process f\u00f6r att f\u00e5 sina fr\u00e5gor besvarade.<\/p>\n
Aktivister och organisationer som k\u00e4mpar f\u00f6r r\u00e4tten till fri information i Chile hoppas fortfarande p\u00e5 att kunna f\u00e5 igenom en informationslag som omfattar kongressen, vilket de menar skulle b\u00e4dda f\u00f6r en kultur av transparens och delaktighet i hela samh\u00e4llet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 060929 (IPS) – Milj\u00f6aktivisten Claude Reyes v\u00e4nde sig till den chilenska regeringen f\u00f6r att f\u00e5 information om ett skogsavverkningsprojekt, men blev nekad. Nu \u00e4r \u00e4rendet uppe i den interamerikanska m\u00e4nniskor\u00e4ttsdomstolen. Om domslutet blir till Claude Reyes f\u00f6rdel kan… Continue Reading