Washington, 060901 (IPS) – Globala milj\u00f6fonden GEF, fick en rej\u00e4l injektion i veckan d\u00e5 32 l\u00e4nder lovade att bidra med tillsammans 3,13 miljarder dollar till milj\u00f6projekt de n\u00e4rmaste fyra \u00e5ren. <\/p>\n
<\/p>\n
Det blir den st\u00f6rsta ins\u00e4ttningen i fonden sedan den skapades f\u00f6r 15 \u00e5r sedan, under milj\u00f6toppm\u00f6tet i Rio. Fonden har sedan starten st\u00f6tt \u00f6ver 1 800 milj\u00f6projekt i v\u00e4rlden. GEF f\u00f6rvaltas av FN:s befolkningsfond UNDP, FN:s milj\u00f6program UNEP och V\u00e4rldsbanken. De 32 givarl\u00e4nderna utg\u00f6r en blandning av rika och fattiga l\u00e4nder, bland dem Sverige och Finland. – Detta starka st\u00f6d fr\u00e5n det internationella givarsamh\u00e4llet \u00e4r anm\u00e4rknings\u00e4rt och visar p\u00e5 ett orubbligt \u00e5tagande om att skydda den globala milj\u00f6n, s\u00e4ger Monique Barbut, medlem i GEF-fondens styrelse. – Men vi kan inte vara n\u00f6jda, och tiden \u00e4r inte p\u00e5 v\u00e5r sida. Den globala milj\u00f6n st\u00e5r inf\u00f6r aldrig f\u00f6rut sk\u00e5dade hot och dessa pengar m\u00e5ste snabbt \u00f6verf\u00f6ras till projekt och program som g\u00f6r skillnad i utvecklingsl\u00e4nderna, s\u00e4ger hon. B\u00e5de multilaterala organisationer som FN och V\u00e4rldsbanken och enskilda organisationer har de senaste \u00e5ren varnat f\u00f6r sv\u00e5ra hot mot milj\u00f6n, bland annat p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Under 1990-talet var den materiella kostnaden f\u00f6r naturkatastrofer 652 miljarder dollar – 15 g\u00e5nger mer \u00e4n 1950-talet, enligt V\u00e4rldsbanken. Och v\u00e4rst drabbade \u00e4r inv\u00e5narna i fattiga l\u00e4nder. Det senaste \u00e5rtiondet p\u00e5verkades tre miljarder m\u00e4nniskor i u-l\u00e4nder av klimatrelaterade katastrofer. Enligt en ny rapport fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken har det globala klimatet blivit omkring 0,7 grader varmare det senaste seklet p\u00e5 grund av m\u00e4nsklig aktiviteter. Det har lett till f\u00f6r\u00e4ndringar av nederb\u00f6rden, \u00e4ndrade havsniv\u00e5er och mer extremt v\u00e4der. Och de n\u00e4rmaste hundra \u00e5ren v\u00e4ntas temperaturen stiga med mellan 1,4 och 5,8 grader, enligt rapporten. – Pengar f\u00f6r anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r absolut livsviktigt f\u00f6r utvecklingsl\u00e4nderna, s\u00e4ger Monique Barbut.<\/p>\n