Hospet, 060822 (IPS) – Miljoner ton j\u00e4rnmalm fr\u00e5n de m\u00e5nga sm\u00e5 gruvor som poppat upp omkring staden Hospet i s\u00f6dra Indien exporteras till Kina, d\u00e4r malmen anv\u00e4nds till kontor i glas och st\u00e5l, samt till idrottsarenor som byggs till OS 2008. <\/p>\n
<\/p>\n
Indien \u00e4r den tredje st\u00f6rsta leverant\u00f6ren av j\u00e4rnmalm till Kinas st\u00e5ltillverkare. Utvinningen har \u00f6kat lavinartat de senaste \u00e5ren p\u00e5 grund av de stora vinster som g\u00e5r att g\u00f6ra p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen av malm. Under 2005 exporterades 15 miljoner ton h\u00f6gkvalitativ j\u00e4rnmalm till ett v\u00e4rde av 670 miljoner dollar enbart fr\u00e5n omr\u00e5det kring Hospet-Bellary-Sandur i den indiska delstaten Karnataka.<\/p>\n
Jordbruk \u00e4r annars basn\u00e4ringen i regionen. Nu har f\u00e4lt d\u00e4r det tidigare v\u00e4xte l\u00f6k och majs f\u00f6rvandlats till steril mark, full med sten och malmbitar och \u00f6ppna gruvh\u00e5l \u2013 ofta inte mer \u00e4n fyra meter djupa Utm\u00e4rglade m\u00e4n, kvinnor och barn arbetar fr\u00e5n gryning till kv\u00e4ll med enkla redskap. De gr\u00e4ver upp marken och separerar den r\u00f6da jorden fr\u00e5n malmbitarna. H\u00e4r sliter hela familjer som letat sig hit fr\u00e5n den sv\u00e4ltande landbygden runt malmb\u00e4ltet.<\/p>\n
Boomen i malmexporten sammanfaller n\u00e4mligen med en sv\u00e5r kris f\u00f6r jordbruket. Krisen har orsakats av brist p\u00e5 regn tre \u00e5r i f\u00f6ljd, fram tills f\u00f6rra \u00e5ret. M\u00e5nga b\u00f6nder tj\u00e4nar mer p\u00e5 att hyra ut sin mark till malmutvinnare \u00e4n p\u00e5 att odla upp den. Det har lett till att gruvdriften har g\u00e5tt om jordbruket som den n\u00e4ring som skapar flest jobb i regionen. Lantarbetarnas l\u00f6ner har sjunkit till bara 25 rupier, cirka fyra kronor, per dag medan vuxna gruvarbetare tj\u00e4nar 100 rupier, cirka 15 kronor, om dagen. Ton\u00e5ringar f\u00e5r mindre betalt och barnen \u00e4r med och hj\u00e4lper de vuxna. Trots det h\u00e5rda jobbet \u00e4r arbetstillf\u00e4llena mycket eftertraktade. Tusentals familjer tar sig hit f\u00f6r att s\u00f6ka jobb. De flesta \u00e4r jordl\u00f6sa lantarbetare.<\/p>\n
– Hemma i byn svalt vi. Det fanns inget arbete och jag var tvungen att l\u00e5na pengar. H\u00e4r tj\u00e4nar vi 100 rupier om dagen och jag har redan betalat tillbaka en del av min skuld, s\u00e4ger Hanurappa som kommer fr\u00e5n Mehboobnagar och som bor i ett gruvarbetarl\u00e4ger tio kilometer s\u00f6der om Hospet. L\u00e4gret lyses upp av ett otal l\u00e4gereldar d\u00e4r kvinnor lagar kv\u00e4llsmat best\u00e5ende av ris och lite linser. \u00c4ldre familjemedlemmar kurar ihop sig utanf\u00f6r sina t\u00e4lt, gjorda av bl\u00e5 plastv\u00e4v. Det \u00e4r bara de mycket unga barnen som orkar r\u00f6ra sig, d\u00e4r de leker i smutsen, s\u00e5 h\u00e4r vid slutet av \u00e4nnu en obarmh\u00e4rtigt het dag. Hanurappa och hans familj kom till Hospet i oktober f\u00f6rra \u00e5ret. Med i Hospet \u00e4r hans fru och deras tre\u00e5ring samt Hanurappas bror och sv\u00e4gerska. Det senaste \u00e5ret har de arbetat i genomsnitt 20 dagar per m\u00e5nad och rest till sin hemby en g\u00e5ng, f\u00f6r att betala l\u00e5nehajen och sina \u00e4ldre f\u00f6r\u00e4ldrar som tar hand om familjens \u00f6vriga barn.<\/p>\n
P\u00e5 grund av ett \u00f6verskott p\u00e5 arbetskraft kan migrantarbetarna aldrig vara s\u00e4kra p\u00e5 att de f\u00e5r jobb. Shivamma, som v\u00e4xt upp i Mumbai men som flyttade till en by i Andhra Pradesh n\u00e4r hon gifte sig f\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan, ber\u00e4ttar att hon och hennes sv\u00e4rmor har lyckats f\u00e5 jobb ungef\u00e4r varannan dag medan hennes man inte f\u00e5tt en enda dags arbete sedan de kom f\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan. Hennes familj \u00f6verv\u00e4ger d\u00e4rf\u00f6r att resa hem till sin by i Kurnool-distriktet, d\u00e4r de trots allt har tak \u00f6ver huvudet och kanske kan l\u00e5na mer pengar fr\u00e5n den lokale utl\u00e5naren. Om arbetarna h\u00e4r inte f\u00e5 jobb p\u00e5 ett tag s\u00e5 klarar de sig inte eftersom de m\u00e5ste k\u00f6pa vatten, mat och br\u00e4nsle sj\u00e4lva och om de blir sjuka s\u00e5 f\u00e5r de ingen hj\u00e4lp. I det h\u00e4r l\u00e4gret har arbetsgivaren bara tillhandah\u00e5llit de bl\u00e5 plastskynkena till t\u00e4lten. Det finns heller ingen barnomsorg eller m\u00f6jlighet att g\u00e5 i skolan.<\/p>\n
Shivamma har fyra barn mellan 18 m\u00e5nader och \u00e5tta \u00e5r. De tv\u00e5 yngsta finns vid hennes sida d\u00e4r hon och ungef\u00e4r 50 andra kvinnor sitter p\u00e5 huk och separerar stenar fr\u00e5n malmbitar. Medan hon talar tar hon upp babyn i kn\u00e4t.<\/p>\n
– Han \u00e4r v\u00e4ldigt sjuklig, s\u00e4ger hon. Babyns \u00f6gon \u00e4r r\u00f6da och rinniga \u2013 troligen en infektion som har orsakats av ohygieniska f\u00f6rh\u00e5llanden och starkt solljus. Den enda skugga som finns \u00e4r under en ranglig pl\u00e5tbit som n\u00e5gon har burit med sig till arbetsplatsen. Tre barn och en hund kravlar fram under den n\u00e4r en bil k\u00f6r f\u00f6rbi p\u00e5 grusv\u00e4gen som f\u00f6rbinder gruvan med den by som ligger n\u00e4rmst. Kvinnornas 19-\u00e5rige arbetsledare, Suresh Basavaraj, kommer fr\u00e5n byn Adoni. Han ber\u00e4ttar att gruvan tillh\u00f6r en Gupta Prakash som kommer fr\u00e5n Anantpur, i delstaten Andhra Pradesh. Men varken han eller n\u00e5gon av kvinnorna har n\u00e5gonsin sett gruvans \u00e4gare. Den olicensierade gruvdriften \u00e4r en skuggv\u00e4rld. I mars gjordes ett tillslag mot gruvor som drevs utan tillst\u00e5nd. 122 b\u00f6nder straffades f\u00f6r att de hyrt ut sin mark utan tillst\u00e5nd. D\u00e4rf\u00f6r vill b\u00f6nderna som hyr ut sin mark inte g\u00e4rna prata om vad de har f\u00f6r kontrakt. Tillslaget i v\u00e5ras gjordes efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n en handfull st\u00f6rre gruvbolag och st\u00e5lf\u00f6retag som f\u00e5tt kritik i en rad rapporter om barnarbete vid gruvorna i Hospet-Bellary-Sandur-distriktet. Bland de stora exportf\u00f6retagen i regionen finns stats\u00e4gda National Mining Development Corporation, V.S. Lad and Sons och Kariganur Mining Mineral Industry. Under v\u00e5ren 2005 kom en rapport som anklagade gruvindustrin f\u00f6r att utnyttja barn och kr\u00e4nka arbetsr\u00e4tten. Efter det bad Nationella m\u00e4nniskor\u00e4ttskommissionen delstatsregeringen i Karnataka att f\u00f6rklara vad man g\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rh\u00e5llandena inom gruvindustrin. D\u00e5 tog f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen delstatsregeringen offentligt upp fr\u00e5gan om de illegala gruvorna och lovade b\u00e4ttre reglering och uppf\u00f6ljning. Men strax d\u00e4refter anklagades tre ministrar f\u00f6r att ha tagit emot mutor i miljonklassen fr\u00e5n en privat gruv\u00e4gare i Bellary. Gruvindustrin dominerar politiken i regionen. Majoriteten av de parlamentsledam\u00f6ter som kommer fr\u00e5n gruvdistriktet \u00e4ger sj\u00e4lva gruvor och tillh\u00f6r koalitionsregeringen i Karnataka. – Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00e5 geh\u00f6r f\u00f6r fr\u00e5gan om barnarbete, exploatering av arbetskraften och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relsen i flera forum, men myndigheterna har v\u00e4grat att lyssna p\u00e5 grund av inblandningen av politiska tungviktare, s\u00e4ger doktor M. Bhagyalakshmi, forskare och aktivist som lever i Hospet. I hela gruvb\u00e4ltet t\u00e4cker ett lager av r\u00f6tt damm allt fr\u00e5n l\u00f6ven p\u00e5 tr\u00e4den till husen i byn. De f\u00e5 b\u00f6nder som inte har hyrt ut sin mark till gruvdriften klagar \u00f6ver att deras mark ger s\u00e4mre avkastning sedan den omfattande gruvdriften tog fart f\u00f6r tre \u00e5r sedan. H.A. Wahab, ordf\u00f6rande f\u00f6r federationen av indiska mineralindustrier, FIMI, s\u00e4ger att det \u00e4r den illegala gruvdriften som b\u00e4r det st\u00f6rsta ansvaret f\u00f6r skadorna p\u00e5 milj\u00f6n. De stora gruvorna \u00e4r mekaniserade och anv\u00e4nder sprinklers som minskar dammniv\u00e5erna. Gruvorna \u00e4r djupa – och man tar till vara all malm. Arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r ocks\u00e5 avsev\u00e4rt b\u00e4ttre. Men majoriteten av de som arbetar med att utvinna malm syns inte i n\u00e5gra register, varken vuxna eller barn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hospet, 060822 (IPS) – Miljoner ton j\u00e4rnmalm fr\u00e5n de m\u00e5nga sm\u00e5 gruvor som poppat upp omkring staden Hospet i s\u00f6dra Indien exporteras till Kina, d\u00e4r malmen anv\u00e4nds till kontor i glas och st\u00e5l, samt till idrottsarenor som byggs till OS… Continue Reading