{"id":4412,"date":"2006-08-18T13:40:01","date_gmt":"2006-08-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/08\/18\/peru-ursprungsfolk-drar-oljebolag-infor-ratta\/"},"modified":"2006-08-18T13:40:01","modified_gmt":"2006-08-18T13:40:01","slug":"peru-ursprungsfolk-drar-oljebolag-infor-ratta","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/08\/18\/peru-ursprungsfolk-drar-oljebolag-infor-ratta\/","title":{"rendered":"Peru: Ursprungsfolk drar oljebolag inf\u00f6r r\u00e4tta"},"content":{"rendered":"<p>Lima, 060818 (IPS) &#8211; Arankartuktaram! Achuar-folkets rop sammanfattar vad ursprungsfolken i hj\u00e4rtat av Amazonasdjungeln kr\u00e4ver fr\u00e5n staten och multinationella oljebolag: lite respekt.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>I 30 \u00e5r har Achuar-folket omkring Corrientes-floden f\u00f6rs\u00f6kt hindra utomst\u00e5ende fr\u00e5n att f\u00f6rorena deras milj\u00f6. Nu ser det ut som om de kommer att bli den f\u00f6rsta ursprungsfolkgrupp i Peru att agera r\u00e4ttsligt mot milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen: de f\u00f6rbereder en st\u00e4mningsans\u00f6kan mot de skyldiga f\u00f6retagen.<\/p>\n<p> Det var p\u00e5 1970-talet, i och med att det amerikanska f\u00f6retaget Occidental Petroleum Corporation, Oxy, som man b\u00f6rjade borra efter olja p\u00e5 ursprungsfolkens mark. I mitten p\u00e5 nittiotalet kom sedan Pluspetrol Norte, som tillh\u00f6r det argentinska bolaget Pluspetrol, och b\u00f6rjade borra vid floderna Pastaza, Corrientes och Tigre. Pluspetrol expanderade sin verksamhet \u00e5r 2000.<\/p>\n<p> Ledare f\u00f6r 31 lokala samh\u00e4llen med totalt 8 000 inv\u00e5nare i provinsen Loreto i norra Peru anklagar nu oljebolagen f\u00f6r att hota Achuar-folkets h\u00e4lsa och milj\u00f6.  N\u00e4stan h\u00e4lften av inv\u00e5narna, mellan 3 000 och 4 000 personer, \u00e4r offer f\u00f6r oljeborrningen menar Racimos de Ungurahui, en ickestatlig organisation som arbetar med fr\u00e5gan f\u00f6r Achuarfolkets r\u00e4kning.<\/p>\n<p> &#8211; Staten och oljebolagen kr\u00e4nker systematiskt v\u00e5ra r\u00e4ttigheter. Regeringen \u00e4r of\u00f6rm\u00f6gen att f\u00e5 f\u00f6roreningen av v\u00e5ra vattendrag och v\u00e5r mark att upph\u00f6ra. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi agera sj\u00e4lva, s\u00e4ger Robert Guimaraes, vice ordf\u00f6rande f\u00f6r Aidesep, en paraplyorganisation som omfattar 47 federationer och sex lokala organisationer bildade av ursprungsfolk som samarbetar f\u00f6r att f\u00e5 inflytande \u00f6ver utvecklingen av den peruanska djungeln.<\/p>\n<p> Guimares tog upp fr\u00e5gan om st\u00e4mning i den lagstiftande f\u00f6rsamlingen d\u00e5 han deltog i firandet av den internationella dagen f\u00f6r v\u00e4rldens ursprungsfolk den 9 augusti. Han tror liksom andra inom Aidesep att de har nog med bevis f\u00f6r att kunna st\u00e4mma oljebolagen.<\/p>\n<p> Ett av de mest avsl\u00f6jande bevisen kommer fr\u00e5n en rapport fr\u00e5n h\u00e4lsodepartementet. Rapporten sl\u00e4pptes i maj och bygger p\u00e5 prover tagna p\u00e5 199 m\u00e4nniskor, varav 74 barn och unga mellan tv\u00e5 och 17 \u00e5r, d\u00e4r regeringen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppm\u00e4rksammar den h\u00f6ga blodkoncentrationen av tungmetaller \u2013 fr\u00e4mst kadmium och bly &#8211; hos Achuarbefolkningen.<\/p>\n<p> Kadmiumniv\u00e5n \u00f6versteg den acceptabla gr\u00e4nsen &#8211; 0,1 milligram (mg) per liter blod &#8211; hos 98,6 procent av de unders\u00f6kta barnen och ungdomarna i Corrientes-omr\u00e5det. N\u00e4stan 60 procent av alla som testades hade halter som l\u00e5g \u00f6ver kroppens \u00f6vre toleransgr\u00e4ns f\u00f6r kadmium, 0,5 mg. Drygt 65 procent hade dessutom mer \u00e4n 10 mg bly i blodet, vilket \u00e4r gr\u00e4nsen f\u00f6r vad som r\u00e4knas som aceptabelt f\u00f6r barn och unga.<\/p>\n<p> H\u00f6g koncentration av kadmium i blodet kan orsaka skador p\u00e5 lungorna, cancer, njurskador, bensk\u00f6rhet, s\u00e4nkt immunf\u00f6rsvar, emfysem, kronisk bronkit och hj\u00e4rtfel. Bly p\u00e5verkar nervsystemet och kan skada hj\u00e4rnan.<\/p>\n<p> Pluspetrol Norte har tagit del av regeringsrapporten, men tar fasta p\u00e5 ett stycke som s\u00e4ger att blykoncentrationen i vattnet i floden inte bevisats vara f\u00f6r h\u00f6g. Bolaget f\u00f6rnekar d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r ansvarigt f\u00f6r de h\u00f6ga koncentrationerna av tungmetaller i de omkringboendes blod.<\/p>\n<p> Racimos de Ungurahui skriver i en rapport att f\u00f6roreningarna i lagunerna och sj\u00f6arna d\u00e4r ursprungssamh\u00e4llena fiskar har lett till att fisken f\u00f6rsvunnit och djuren som jagats f\u00f6r f\u00f6da i omr\u00e5det flytt. Organisationen beskriver en oljeborrningens dominoeffekt som &#8220;kr\u00e4nker en av v\u00e5ra mest grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter: r\u00e4tten till f\u00f6da&#8221;.<\/p>\n<p> Pluspetrol Nortes generaldirekt\u00f6r Roberto Ramallo s\u00e4ger i ett pressuttalande att bolaget &#8220;\u00e4r medvetet om de milj\u00f6m\u00e4ssiga effekter omr\u00e5det utsatts f\u00f6r&#8221; och att bolaget d\u00e4rf\u00f6r erbjuder gratis sjukv\u00e5rd och medicin \u00e5t lokalbefolkningen. Han p\u00e5talar ocks\u00e5 att bolaget bygger och reparerar skolor \u00e5t omr\u00e5dets 4 000 studenter.<\/p>\n<p> Men Robert Guimaraes fr\u00e5n Aidesep \u00e4r inte n\u00f6jd med Pluspetrol Nortes insatser. Han kallar dem f\u00f6r &#8220;pl\u00e4ster p\u00e5 s\u00e5ren&#8221;.<\/p>\n<p> &#8211; Det vi vill ha \u00e4r en utveckling som inte skadar naturen eller g\u00f6r att vi f\u00f6rlorar v\u00e5r identitet, v\u00e5rt spr\u00e5k, v\u00e5r kultur eller v\u00e5r mark, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> Under veckan kommer ursprungsfolkens organisationer att tillk\u00e4nnage vad man mer har f\u00f6r avsikt att g\u00f6ra \u00e4n att st\u00e4mma oljebolagen. Ett f\u00f6rsta steg kommer sannolikt att vara att s\u00e4tta sig ner vid f\u00f6rhandlingsbordet med oljebolagen &#8211; som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rr.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lima, 060818 (IPS) &#8211; Arankartuktaram! Achuar-folkets rop sammanfattar vad ursprungsfolken i hj\u00e4rtat av Amazonasdjungeln kr\u00e4ver fr\u00e5n staten och multinationella oljebolag: lite respekt.<\/p>\n","protected":false},"author":544,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,3,12,11],"tags":[],"class_list":["post-4412","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4412","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/544"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4412"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4412\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4412"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4412"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4412"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}