{"id":4347,"date":"2006-06-19T13:40:01","date_gmt":"2006-06-19T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/06\/19\/brasilien-klyftorna-minskar-i-latinamerikas-mest-ojamlika-land\/"},"modified":"2006-06-19T13:40:01","modified_gmt":"2006-06-19T13:40:01","slug":"brasilien-klyftorna-minskar-i-latinamerikas-mest-ojamlika-land","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/06\/19\/brasilien-klyftorna-minskar-i-latinamerikas-mest-ojamlika-land\/","title":{"rendered":"Brasilien: Klyftorna minskar i Latinamerikas mest oj\u00e4mlika land"},"content":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 060619 (IPS) &#8211; Klyftorna mellan rika och fattiga har b\u00f6rjat minska i Brasilien, enligt tankesmedjan Getulio Vargas-stiftelsen f\u00f6r socialpolitik. Brasilien \u00e4r det land med mest oj\u00e4mlik inkomstf\u00f6rdelning i Latinamerika.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den ekonomiska oj\u00e4mlikheten i Brasilien har minskat snabbt sedan 2001. Genomsnittsinkomsten f\u00f6r de fattiga har v\u00e4xt kraftigt och v\u00e4ntas forts\u00e4tta att \u00f6ka, enligt Marcelo Neri, chef f\u00f6r den inflytelserika tankesmedjan.  Per capita-inkomsten f\u00f6r landets fattigaste h\u00e4lft \u00f6kade med 14,11 procent under 2004, fyra g\u00e5nger s\u00e5 mycket som det nationella genomsnittet. Det visar en studie som Neri gjort tillsammans med FN:s utvecklingsprogram och Brasiliens regering.<\/p>\n<p> Tio procent av \u00f6kningen tillskrivs f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 arbetsmarknaden: fler jobb och h\u00f6gre l\u00f6ner. Resten anses beror p\u00e5 att bidragssystemen f\u00f6r de fattigaste har f\u00f6rst\u00e4rkts.  De fattigas inkomster \u00f6kade med 0,73 procent per \u00e5r mellan 1995 och 2004, trots att landet som helhet befann sig i stagnation och den genomsnittliga inomsten per capita minskade med 0,63 procent under samma period.<\/p>\n<p> Som mest minskade gapen mellan de rika och de fattiga mellan 2001 och 2004 och den utvecklingen v\u00e4ntas forts\u00e4tta i \u00e5r, eftersom antalet jobb har \u00f6kat, minimil\u00f6nen har h\u00f6jts med 13 procent och fler fattiga familjer har inkluderats i bidragsystemen, s\u00e4ger Neri.  Dessutom ska president- och parlamentsval arrangeras i oktober, och tidigare erfarenheter visar att inkomsterna \u00f6kar under val\u00e5r, s\u00e4ger Neri.  Brasilien, som i \u00e5ratal hade den tredje mest oj\u00e4mlika inkomstf\u00f6rdelningen i v\u00e4rlden, hamnar i dag p\u00e5 tionde plats och kan forts\u00e4tta i den riktingen beroende p\u00e5 vilken inriktning n\u00e4sta regering tar, s\u00e4ger han.  Att Brasilien under 1990-talet lyckades stabilisera sin ekonomi och satsade p\u00e5 grundskola f\u00f6r alla var &#8220;n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ruts\u00e4ttningar&#8221; f\u00f6r att landet slutligen lyckats minska den oj\u00e4mlika inkomstf\u00f6rdelningen, s\u00e4ger Marcelo Neri.<\/p>\n<p> Dulce Pandolfi, chef f\u00f6r det ickestatliga brasilianska institutet f\u00f6r social och ekonomisk analys, IBASE, s\u00e4ger att rapporten \u00e4r lovade men att mycket kvarst\u00e5r att g\u00f6ra. Hon prisar dock det bidrag p\u00e5 upp till 40 dollar som ges till fattiga familjer som ser till att deras barn g\u00e5r i skolan. Programmet har ut\u00f6kats kraftig sedan f\u00f6rra \u00e5ret och Dulce Pandolfi menar att den positiva effekten av detta program kommer att visa sig tydligt i framtiden.  En unders\u00f6kning gjord av Fluminense-universitetet i Niter\u00f3i, n\u00e4ra Rio de Janeiro, visade att 94,2 procent av barnen i de familjer som omfattades av programmet \u00e5t sig m\u00e4tta tre g\u00e5nger om dagen. Studien visade ocks\u00e5 att intaget av mj\u00f6lk, frukt och annan nyttig mat \u00f6kade i de familjer som fick bidraget.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 060619 (IPS) &#8211; Klyftorna mellan rika och fattiga har b\u00f6rjat minska i Brasilien, enligt tankesmedjan Getulio Vargas-stiftelsen f\u00f6r socialpolitik. Brasilien \u00e4r det land med mest oj\u00e4mlik inkomstf\u00f6rdelning i Latinamerika.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,6,1,15,3,2,11],"tags":[],"class_list":["post-4347","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-migration-och-minoriteter","category-utbildning","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4347"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4347\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4347"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4347"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}