Washington, 060526 (IPS) – Nu \u00f6kar pressen p\u00e5 George W Bushs administration – b\u00e5de i USA och fr\u00e5n omv\u00e4rlden – att inleda direkta samtal med Iran, men motst\u00e5ndet fr\u00e5n vicepresident Dick Cheney och andra neokonservativa kvarst\u00e5r. <\/p>\n
<\/p>\n
Under de senaste veckorna har allt fler framst\u00e5ende republikaner och demokrater f\u00f6rs\u00f6kt \u00f6vertala Bush att engagera sig i direkta f\u00f6rhandlingar med den iranska administrationen Samtidigt h\u00e5ller Washingtons europeiska allierade, som har fungerat som administrationens st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare i samtalen om Irans k\u00e4rnbr\u00e4nsleprogram under de senaste tre \u00e5ren, p\u00e5 att f\u00f6rlora t\u00e5lamodet.<\/p>\n
– Europ\u00e9erna har vid flera tillf\u00e4llen uppmanat USA att engagera sig i samtalen, s\u00e4ger Charles Kupchan, som arbetar f\u00f6r Centrum f\u00f6r europeiska studier p\u00e5 Utrikespolitiska r\u00e5det, CFR, i Washington.<\/p>\n
– Om USA inte b\u00f6rjar medverka i f\u00f6rhandlingarna \u00e4r risken f\u00f6r att det transatlantiska samarbetet spricker.<\/p>\n
Under veckan som gick b\u00f6rjade man se tecken p\u00e5 att Vita Huset k\u00e4nner av det \u00f6kande trycket. Tony Snow, Bushs nye talesperson, sa till reportrar att administrationen kan vara villig att tala direkt med Iran – om uranberikningen i Teheran tills vidare upph\u00f6r.<\/p>\n
– N\u00e4r de upph\u00f6r med aktiviteterna\u2026 s\u00e5 kan det finnas m\u00f6jligheter (till diskussioner), sa Tony Snow och menade att en s\u00e5dan kontakt borde ske i en multilateral kontext, d\u00e4r \u00e5tminstone Storbritannien, Frankrike och Tyskland borde involveras, m\u00f6jligen ocks\u00e5 Ryssland och Kina.<\/p>\n
Diplomater fr\u00e5n dessa fem l\u00e4nder m\u00f6tte sina amerikanska kollegor i London denna vecka f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka uppfinna ett nytt “paket av mor\u00f6tter och piskor”: n\u00e5got de hoppas ska f\u00e5 Iran att upph\u00f6ra med urananrikningen och ta ett f\u00f6rsta steg mot en \u00f6verenskommelse som kan s\u00e4kerst\u00e4lla att Teheran inte kommer att bygga k\u00e4rnvapen.<\/p>\n
Paketet kommer f\u00f6rmodligen att inneh\u00e5lla bland annat ett erbjudande till den iranska regimen om k\u00e4rnreaktorer med l\u00e4tt vatten, ekonomiska incitament och diskussioner om ett “ramavtal” f\u00f6r Irans s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor.<\/p>\n
Enligt publicerade rapporter motsatte sig dock de amerikanska diplomaterna att ramavtalet om s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor ska ing\u00e5.<\/p>\n
– S\u00e4kerhetsgarantier kommer inte att ges, sa en anonym k\u00e4lla p\u00e5 stadsdepartementet i torsdags till New York Times. Tidningen noterade samtidigt att de europeiska f\u00f6rhandlarna har informerat Washington om att Irans regim sannolikt inte kommer att ge efter p\u00e5 k\u00e4rnbr\u00e4nsle-fronten om inga s\u00e4kerhetsgarantier l\u00e4mnas.<\/p>\n
Administrationen i Washington, som \u00e5r 2002 st\u00e4mplade Iran som medlem i “Ondskans axelmakter”, har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d att g\u00e5 med p\u00e5 sanktioner mot Iran f\u00f6r p\u00e5st\u00e5dda kr\u00e4nkningar av det nukle\u00e4ra icke-spridningsavtalet NPT.<\/p>\n
Europeiska medlemmar i s\u00e4kerhetsr\u00e5det generellt har st\u00f6ttat den amerikanska linjen. Ryssland och Kina, som oroar sig b\u00e5de f\u00f6r hur ett s\u00e5dant st\u00e4llningstagande skulle p\u00e5verka deras strategiska och kommersiella intressen och f\u00f6r att Washington skulle kunna anv\u00e4nda en iransk v\u00e4gran att g\u00e5 med p\u00e5 villkoren i ett avtal f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga en milit\u00e4r attack \u2013 s\u00e5 som de gjorde med Irak f\u00f6r tre \u00e5r sedan \u2013 har d\u00e4remot varit mer tveksamma.<\/p>\n
Ocks\u00e5 europ\u00e9erna \u00e4r dock skeptiska till vissa typer av sanktioner, s\u00e5som f\u00f6rbud mot import av bensin eller export av iransk olja och gas, enligt Charles Kupchan p\u00e5 CFR. Kupchan tror att den transatlantiska enigheten kommer att best\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge sanktionerna stannar vid f\u00f6rbud mot vapenf\u00f6rs\u00e4ljning och visum f\u00f6r iranska ledare, men att den kommer brista om USA pressar p\u00e5 f\u00f6r h\u00e5rdare sanktioner eller milit\u00e4ra ingripanden.<\/p>\n
– \u00c5sikterna skiljer sig i det att USA, men inte EU, vill se ett regimskifte. Det finns inget st\u00f6d i Europa f\u00f6r milit\u00e4ra aktioner mot Iran. Jag har \u00e4nnu inte tr\u00e4ffat n\u00e5gon europ\u00e9 som tycker att krig \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r ett Iran med k\u00e4rnprogram, s\u00e4ger Kupchan. Saudiarabien och Turkiet, som \u00e4r USA:s allierade i regionen, st\u00e4mmer nu in i omv\u00e4rldens uppmaningar till Bush att delta i f\u00f6rhandlingarna med Iran.<\/p>\n
I USA har Bush dessutom f\u00f6r n\u00e4rvarande rekordl\u00e5gt st\u00f6d bland v\u00e4ljarna. Han pressas ocks\u00e5 av medlemmar i sitt eget republikanska parti, bland annat av Mellan\u00f6sternexperten Richard Haass – som under Bushs f\u00f6rsta \u00e5r vid makten hade en topp-position i statsdepartementet – och f\u00f6rre vice statssekreterare Richard Armitage, att med Iran diskutera b\u00e5de k\u00e4rnprogrammet, det p\u00e5st\u00e5dda st\u00f6det till terrorism och de regionala policys som Washington har synpunkter p\u00e5 och som har skapat en klyfta mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna sedan 1979.<\/p>\n
Haass och Armitage har f\u00e5tt s\u00e4llskap av republikaner som senator Chuck Hagel, m\u00f6jlig presidentkandidat i valet 2008, och av en m\u00e4ngd h\u00f6gt uppsatta demokrater, s\u00e5som Bill Clintons politiska r\u00e5dgivare Sandy Berger och statssekreterare Madeleine Albright, liksom av inflytelserika lagstiftare som senatorerna Joseph Biden och Dianne Feinstein, vilka b\u00e5da ses som moderata pro-Israeler inom partiet.<\/p>\n
Men mest intryck p\u00e5 Bush har kanske Henry Kissinger, som tidigare var statssekreterare och st\u00f6dde Bushs Irakinvasion, gjort. Kissinger argumenterade i en kolumn i Washington Post f\u00f6r att fr\u00e5gan om Irans k\u00e4rnprogram \u00e4r en alltf\u00f6r viktig fr\u00e5ga f\u00f6r amerikansk s\u00e4kerhet f\u00f6r att “f\u00f6rhandlas av mellanh\u00e4nder, hur n\u00e4ra allierade de \u00e4n m\u00e5 vara”.<\/p>\n
Ett ov\u00e4ntat brev fr\u00e5n Irans president Mahmoud Ahmadinejads till Bush \u00e4r en av alla signaler som tyder p\u00e5 att den iranska regimen \u00e4r beredd att inleda samtal. Kissinger anser att Ahmadinejads brev skrivits “f\u00f6r att v\u00e4nja den radikala delen av den iranska befolkningen vid tanken p\u00e5 dialog med USA”.<\/p>\n
Trov\u00e4rdigheten i den tolkningen har \u00f6kat i och med en tv\u00e5sidig promemoria, skriven av Ayatollah Ali Khameinis chefsf\u00f6rhandlare Hassan Rohani och publicerad i Time magazine, som f\u00f6resl\u00e5r en l\u00f6sning p\u00e5 k\u00e4rnbr\u00e4nslefr\u00e5gan. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den amerikanska administrationen har ocks\u00e5 via mellanh\u00e4nder mottagit meddelanden fr\u00e5n Irans k\u00e4rnkraftsf\u00f6rhandlare Ali Larijani som visar p\u00e5 Teherans villighet att engagera sig i omfattande diskussioner.<\/p>\n
Mot str\u00f6mmen g\u00e5r dock fortfarande de neokonservativa med Dick Cheney i spetsen, som menar att direkta f\u00f6rhandlingar med Teheran kan bli en f\u00e4lla som Washington inte skulle kunna ta sig ur i efterhand. Cheney med flera anser att den senaste tidens inrikespolitiska oroligheter i Iran visar att befolkningen d\u00e4r \u00e4r redo att resa sig mot regimen. “Fr\u00e5gan hela v\u00e4rlden m\u00e5ste st\u00e4lla sig nu \u00e4r: kan Iran tvingas att upph\u00e4va sitt k\u00e4rnprogram utan att vi tar till kraftmedel?” har David Frum p\u00e5 American Enterprise Institute \u2013mannen som anses ha myntat begreppet “Ondskans axelmakter” \u2013 skrivit. “Det finns bara ett s\u00e4tt att f\u00e5 reda p\u00e5 det – och det \u00e4r genom att inte prata”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 060526 (IPS) – Nu \u00f6kar pressen p\u00e5 George W Bushs administration – b\u00e5de i USA och fr\u00e5n omv\u00e4rlden – att inleda direkta samtal med Iran, men motst\u00e5ndet fr\u00e5n vicepresident Dick Cheney och andra neokonservativa kvarst\u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,14,7],"tags":[],"class_list":["post-4293","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4293","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4293"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4293\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4293"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4293"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4293"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}