Rio de Janeiro, 060519 (IPS) – Usina Verde-projektet ska sl\u00e5 tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll: det ska generera energi i Brasilien och ta hand om industriavfall f\u00f6r att medverka till att minska den globala uppv\u00e4rmningen. Men de goda avsikterna \u00f6vertygar inte milj\u00f6aktivister, eftersom projektet kommer att br\u00e4nna det farliga avfallet. <\/p>\n
<\/p>\n
Projektets f\u00f6rsta anl\u00e4ggning byggdes i Rio de Janeiro med hj\u00e4lp av kapital fr\u00e5n ett privat f\u00f6retag med samma namn som projektet \u2013 Usina Verde \u2013 och \u00f6ppnades redan i maj f\u00f6rra \u00e5ret. D\u00e4r omvandlas i dag 30 ton skr\u00e4p om dagen till 2,6 megawatt energi.<\/p>\n
Sponsorerna p\u00e5 f\u00f6retaget hoppas nu kunna s\u00e4lja liknande anl\u00e4ggningar till kommuner i hela landet.<\/p>\n
Men projektplanerna “kan inte anses vara rena eller h\u00e5llbara”, menar Tem\u00edstocles Marcelos, som f\u00f6retr\u00e4der FBOMS, ett brasilianskt n\u00e4tverk som best\u00e5r av icke-statliga organisationer och sociala r\u00f6relser som arbetar f\u00f6r en b\u00e4ttre milj\u00f6.<\/p>\n
F\u00f6rbr\u00e4nningsugnarna i anl\u00e4ggningen sl\u00e4pper ut resistenta milj\u00f6gifter, s\u00e5 kallade POP:s, s\u00e5som dioxiner och tungmetaller. S\u00e5dana \u00e4mnen f\u00f6rd\u00f6mdes av Stockholmskonventet \u00e5r 2001, eftersom de medf\u00f6r h\u00e4lsorisker f\u00f6r flera generationer fram\u00e5t i tiden.<\/p>\n
Dioxiner \u00e4r cancerogena och p\u00e5verkar hormonsystemet. De finns i gaserna, askan och andra rester som produceras i f\u00f6rbr\u00e4nningsugnarna och \u00e4r farliga ocks\u00e5 i doser som \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n de som till\u00e5ts i Brasilien, enligt Tem\u00edstocles Marcelos.<\/p>\n
Usina Verde-projektet har dock ocks\u00e5 f\u00f6rdelar: det har utpl\u00e5nat de enorma sopberg som f\u00f6rorenat luften och grundvattnet och det kan komma att generera s\u00e5 kallade utsl\u00e4ppskrediter i enlighet med Kyotoprotokollet fr\u00e5n 1997, vilket till\u00e5ter industrialiserade l\u00e4nder att investera i v\u00e4xthusgas-reducerande projekt i utvecklingsl\u00e4nder.<\/p>\n
Utsl\u00e4ppskrediterna skulle komma ur minskningen av metangasutsl\u00e4pp, som normalt kommer fr\u00e5n sopbergen och bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen, och karbondioxid som bildas n\u00e4r man producerar energi med olja eller kol. Utsl\u00e4ppen skulle ocks\u00e5 minska i och med att sopbilarna inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver forsla skr\u00e4pet l\u00e5ngt bort till platser d\u00e4r skr\u00e4pet gr\u00e4vs ner.<\/p>\n
P\u00e5 anl\u00e4ggningen i Rio de Janeiro separeras det milj\u00f6farliga avfallet fr\u00e5n det komposterbara. Gaserna och \u00e5ngorna som bildas vid f\u00f6rbr\u00e4nningen kyls ner och renas. Processen skapar mineralsalter och vatten som kan \u00e5teranv\u00e4ndas.<\/p>\n
Askan och de icke-br\u00e4nnbara resterna utg\u00f6r ungef\u00e4r \u00e5tta procent av det avfall som kommer till anl\u00e4ggningen. De anv\u00e4nds, tillsammans med saltet, f\u00f6r att tillverka golvmaterial och tegelstenar. I framtiden kommer askan ocks\u00e5, om den blir godk\u00e4nd f\u00f6r det, att anv\u00e4ndas i jordbruket f\u00f6r att balansera sura jordar, enligt Emilio La Rovere p\u00e5 klimatcentret UFRJ.<\/p>\n
I 35 l\u00e4nder i Europa anv\u00e4nder man liknande f\u00f6rbr\u00e4nningssystem: i Tyskland och Spanien br\u00e4nns 14 miljoner ton skr\u00e4p \u00e5rligen. I USA kan upp till 26 miljoner ton br\u00e4nnas, enligt La Rovere.<\/p>\n
\u2013 I Brasilien \u00e4r det h\u00e4r systemet ett bra alternativ, eftersom st\u00f6rsta delen av industriavfallet annars hamnar p\u00e5 \u00f6ppna sopstationer eller gr\u00e4vs ned i marken. Det skadar milj\u00f6n allvarligt och skapar konflikter mellan storstadsomr\u00e5dena och kranskommunerna. St\u00e4derna exporterar mycket skr\u00e4p och det finns inte tillr\u00e4ckligt med plats f\u00f6r att f\u00f6rvara det, s\u00e4ger Emilio La Rovere.<\/p>\n
Projektet \u00e4r ocks\u00e5 ekonomiskt f\u00f6rsvarbart i j\u00e4mf\u00f6relse med andra sophanteringss\u00e4tt. Elektriciteten som genereras \u00e4r inte lika billig som den som kommer fr\u00e5n vattenkraftsdammar, men det kompenseras av utsl\u00e4ppskrediterna, n\u00e4rheten till energik\u00e4llan och arbetstillf\u00e4llena som skapas i staden.<\/p>\n
Men milj\u00f6aktivisten Tem\u00edstocles Marcelos menar att godk\u00e4nnandet av Usina Verde-projektet, tillsammans med de villkor som Kyotoprotokollet medger, kan komma att uppmuntra kommersiella f\u00f6retag att \u00f6ppna s\u00e5dana anl\u00e4ggningar och d\u00e4rigenom f\u00e5 uppm\u00e4rksamhet som milj\u00f6k\u00e4mpar. Detta skulle f\u00f6rsv\u00e5ra utvecklingen av b\u00e4ttre s\u00e4tt att ta hand om och \u00e5teranv\u00e4nda avfall, enligt honom.<\/p>\n
\u2013 \u00c5teranv\u00e4ndning skapar fler jobb och stimulerar bildandet av skr\u00e4psamlar-kooperationer. Det bidrar till sociala projekt som kommer att blockeras om r\u00e5materialen br\u00e4nns ist\u00e4llet, s\u00e4ger Marcelos.<\/p>\n
72 anl\u00e4ggningar av samma typ som den i Rio de Janeiro planeras byggas i landet. Projektet har godk\u00e4nts av en i Brasilien tillsatt ministerkommitt\u00e9 mot global uppv\u00e4rmning, men m\u00e5ste ocks\u00e5 granskas och godk\u00e4nnas av FN innan det kan bli en del av karbonmarknaden.<\/p>\n
* Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 060519 (IPS) – Usina Verde-projektet ska sl\u00e5 tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll: det ska generera energi i Brasilien och ta hand om industriavfall f\u00f6r att medverka till att minska den globala uppv\u00e4rmningen. Men de goda avsikterna \u00f6vertygar… Continue Reading