Mexico City, 060517 (IPS) – George Bushs f\u00f6rslag att postera soldater fr\u00e5n Nationalgardet l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mellan Mexiko och USA \u2013 n\u00e5got som inte har h\u00e4nt sedan 1916 \u2013 accepteras av flera latinamerikanska regeringar men kritiseras kraftigt fr\u00e5n aktivisth\u00e5ll. <\/p>\n
<\/p>\n
El Salvadors president Antonio Saca s\u00e4ger att presidents George W. Bushs regering “har all r\u00e4tt att militarisera sin gr\u00e4ns” medan Mexikos utrikesminister Ernesto Derbez menar att Bushs f\u00f6rslag inte handlar om att militarisera gr\u00e4nsen varf\u00f6r den mexikanska regeringen inte t\u00e4nker protestera. Men flera organisationer som arbetar med migration h\u00e5ller inte med de latinamerikanska regeringarna utan \u00e4r djupt kritiska.<\/p>\n
– Vi \u00e4r definitivt inte eniga i det. Detta \u00e4r militarisering och den bygger p\u00e5 id\u00e9n att migranter \u00e4r fienden, vilket helt enkelt inte \u00e4r acceptabelt, s\u00e4ger Enrique Morones, grundare av gruppen Border Angels, i en telefonintervju fr\u00e5n San Diego i USA. Border Angels hette tidigare Water\/Winter Stations och gruppen arbetar med att f\u00f6rs\u00f6ka minska antalet migranter som d\u00f6r av v\u00e4rmeslag eller k\u00f6ld n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen. – Vi latinos kommer att g\u00e5 ut p\u00e5 gatorna igen om de konservativa vidh\u00e5ller sina planer p\u00e5 att kriminalisera oss, s\u00e4ger Morones, som var en av arrang\u00f6rerna av massdemonstrationerna i USA mellan mars och f\u00f6rsta maj under vilka miljontals m\u00e4nniskor kr\u00e4vde \u00f6kade r\u00e4ttigheter f\u00f6r migranter. I ett tal som s\u00e4ndes i hela USA i m\u00e5ndags kv\u00e4ll sa Bush att regeringen t\u00e4nker skicka 6 000 medlemmar i Nationalgardet till gr\u00e4nsen. Men soldaterna ska vara obev\u00e4pnade och deras uppgift ska vara att bist\u00e5 de cirka 12 000 gr\u00e4nsvakter som redan arbetar med att bevaka den 3 200 kilometer l\u00e5nga gr\u00e4nsen, sa Bush.<\/p>\n
Under ett \u00e5r ska Nationalgardet hj\u00e4lpa gr\u00e4nspatrullerna genom att sk\u00f6ta \u00f6vervakningssystem, analysera underr\u00e4ttelser, bygga st\u00e4ngsel och patrulleringsv\u00e4gar och hj\u00e4lpa till med utbildning, sa Bush i sitt tal. Samtidigt lovade presidenten att forts\u00e4tta arbeta f\u00f6r en reform av landets invandringspolitik som omfattar ett g\u00e4starbetarprogram.<\/p>\n
Bushs tal sammanf\u00f6ll med att senaten \u00e5terupptagit debatten om ett lagf\u00f6rslag som, om det antas, kommer att ge miljontals pappersl\u00f6sa immigranter status som g\u00e4starbetare och en m\u00f6jlighet att bli amerikanska medborgare. Det f\u00f6rslag som debatteras i senaten st\u00e5r i skarp kontrast till det lagf\u00f6rslag som i december antogs av representanthuset. Representanthuset r\u00f6stade f\u00f6r att kriminalisera pappersl\u00f6sa invandrare och att bygga st\u00e4ngsel l\u00e4ngs hela gr\u00e4nsen mellan USA och Mexiko .<\/p>\n
Enligt senatens f\u00f6rslag ska pappersl\u00f6sa invandrare som har levt i USA i minst fem \u00e5r f\u00e5 r\u00e4tt att stanna i landet och de ska ha en m\u00f6jlighet att ans\u00f6ka om medborgarskap om de lever upp till vissa villkor \u2013 exempelvis att tala engelska och betala retroaktiva skatter. De som har levt i USA mellan tv\u00e5 och fem \u00e5r ska bli tvungna att \u00e5terv\u00e4nda till sina heml\u00e4nder f\u00f6r att d\u00e4rifr\u00e5n ans\u00f6ka om att f\u00e5 komma tillbaka till USA som g\u00e4starbetare, medan de som varit i USA i mindre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r ska utvisas. En majoritet av de cirka 12 miljoner pappersl\u00f6sa immigranterna i USA kommer fr\u00e5n Latinamerika. Omkring 400 000 nya invandrare tros varje \u00e5r ta sig in i landet. El Salvadors president s\u00e4ger att Bush-administrationens beslut att skicka soldater till gr\u00e4nsen \u00e4r mycket mindre viktigt \u00e4n presidentens l\u00f6fte om att han kommer att forts\u00e4tta att arbeta f\u00f6r ett g\u00e4starbetarprogram. Omkring tv\u00e5 miljoner salvadoraner lever i USA.<\/p>\n
Mexikos utrikesminister Ernesto Derbez s\u00e4ger att Bushs f\u00f6rslag inte medf\u00f6r en militarisering eftersom Nationalgardet inte kommer att vara bev\u00e4pnade. Han till\u00e4gger dock att den mexikanska regeringen kommer att agera om Nationalgardet b\u00f6rjar gripa pappersl\u00f6sa migranter. Den mexikanske presidenten Vicente Foxs talesman Rub\u00e9n Aguilar s\u00e4ger att Mexiko har f\u00e5tt l\u00f6ften av Bush om att \u00e5tg\u00e4rden inte kommer att inneb\u00e4ra att gr\u00e4nsen mellan de b\u00e5da staterna militariseras. Han till\u00e4gger att den mexikanska regeringen dock \u00e4r oroad \u00f6ver att f\u00f6rst\u00e4rkningen av gr\u00e4nsbevakningen inte sammanfaller med tydliga framsteg i den p\u00e5g\u00e5ende kongressdebatten om en ny migrationslagstiftning.<\/p>\n
I januari gjorde regeringarna i Colombia, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua och Panama gemensam sak och kr\u00e4vde omfattade reformer av invandrarlagstiftningen i USA. Deras krav sammanf\u00f6ll i stort med dem som rests fr\u00e5n m\u00e5nga aktivister, jurister och parlamentariker i Latinamerika och USA. Men i fr\u00e5ga om Bushs senaste utspel skiljer sig allts\u00e5 \u00e5sikterna \u00e5t. Enligt f\u00e4rska siffror fr\u00e5n det amerikanska folkr\u00e4kningskontoret lever 42,7 miljoner latinos i USA i dag och antalet latinamerikaner \u00f6kade med 1,3 miljoner mellan juli 2004 och juli 2005. Senaste g\u00e5ngen som USA skickade Nationalgardet till den mexikanska gr\u00e4nsen var mellan 1916 och 1920. 6 000 soldater skickades d\u00e5 till gr\u00e4nsen f\u00f6r att hindra att mexikanska revolution\u00e4rer tog sig \u00f6ver gr\u00e4nsen till USA, enligt historikern Jos\u00e9 Villalpando.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 060517 (IPS) – George Bushs f\u00f6rslag att postera soldater fr\u00e5n Nationalgardet l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mellan Mexiko och USA \u2013 n\u00e5got som inte har h\u00e4nt sedan 1916 \u2013 accepteras av flera latinamerikanska regeringar men kritiseras kraftigt fr\u00e5n aktivisth\u00e5ll.<\/p>\n","protected":false},"author":25,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,1,15,10,3,14,7],"tags":[],"class_list":["post-4270","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4270","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/25"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4270"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4270\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4270"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4270"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4270"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}