Rom, 060504 (IPS) – \u00d6ver 850 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00e4r kroniskt hungriga, enligt Oxfam International. Ett av de l\u00e4nder som regelbundet drabbas av sv\u00e4lt \u00e4r Etiopien. F\u00f6r tre \u00e5r sedan var \u00f6ver 12 miljoner av landets inv\u00e5nare i behov av matbist\u00e5nd och i \u00e5r \u00e4r Etiopien \u00e5ter igen med p\u00e5 n\u00e4tverket FEWS lista \u00f6ver l\u00e4nder d\u00e4r matbrist riskerar att \u00f6verg\u00e5 till sv\u00e4lt, tillsammans med Somalia, Zimbabwe och Tchad. <\/p>\n
<\/p>\n
Enligt en rapport fr\u00e5n FN: s mat- och jordbruksorganisation FAO fr\u00e5n februari i \u00e5r saknar 15 miljoner etiopier trygg matf\u00f6rs\u00f6rjning, och f\u00f6r fem eller sex miljoner \u00e4r denna brist kronisk. Med kronisk brist menar FAO att dessa m\u00e4nniskor inte har m\u00f6jlighet att odla eller k\u00f6pa tillr\u00e4ckligt med mat i \u00e5r – \u00e4ven under normalt v\u00e4der och normala ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. \u00c4r Etiopien d\u00f6mt till att regelbundet drabbas av sv\u00e4lt – \u00e4r n\u00e5got land det? Nej, menar m\u00e5nga forskare.<\/p>\n
“\u00d6verfl\u00f6d, inte brist, beskriver b\u00e4st tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat i v\u00e4rlden”, st\u00e5r det i den utf\u00f6rliga rapporten “12 myter om hunger” som 1998 publicerades av Institute for Food and Development Policy\/Food First, en USA-baserad ickestatlig organisation. “\u00c4ven de mest drabbade l\u00e4nderna har tillr\u00e4ckligt med mat till hela sin befolkning just nu. M\u00e5nga \u00e4r nettoexport\u00f6rer av mat och andra jordbruksprodukter”, st\u00e5r det i rapporten. Man kan tala om hungerns mots\u00e4gelsefulla natur. I exempelvis Nigeria, Brasilien eller Bolivia finns det gott om mat samtidigt som vissa m\u00e4nniskor i vissa regioner sv\u00e4lter; och medan Costa Rica bara har h\u00e4lften s\u00e5 mycket odlingsbar mark per person som Honduras s\u00e5 lever costaricaner i genomsnitt elva \u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n honduraner. \u00c5ter till Etiopien, d\u00e4r landets sk\u00f6rdar under 2005 enligt FN var mycket bra. Trots att den \u00f6vergripande situationen \u00e4r positiv s\u00e5 lever ett stort antal m\u00e4nniskor, fr\u00e4mst herdar i syd\u00f6stra delen av landet, i ett stadium som av FAO-experter beskrivs som \u201cf\u00f6r-sv\u00e4lt”.<\/p>\n
En liknande situation r\u00e5der i s\u00f6dra Afrika. Enligt FAO tog Sydafrika in en rekordsk\u00f6rd i december men trots det \u00e4r matbristen i regionen stor. N\u00e4stan 12 miljoner m\u00e4nniskor, fr\u00e4mst i Zimbabwe och Malawi, \u00e4r i behov av akut mathj\u00e4lp, enligt FAO. Vi kan i dag konstatera att den brittiske ekonomen och demografen Thomas Malthus hade fel n\u00e4r han i sin “Essay on the Principle of Population” fr\u00e5n 1798 sp\u00e5dde att befolknings\u00f6kningen i v\u00e4rlden skulle leda till att maten skulle ta slut. Malthus hade underskattat m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda sina resurser allt mer effektivt och 2006 klarar jorden en befolkning p\u00e5 6,4 miljarder \u2013 sex g\u00e5nger s\u00e5 m\u00e5nga som n\u00e4r Malthus publicerade sina teser. Vad m\u00e4nskligheten inte har lyckats lika bra med \u00e4r att f\u00f6rdela maten r\u00e4ttvist: de flesta specialister och organisationer som arbetar med matbrist pekar p\u00e5 oj\u00e4mlikhet som den fr\u00e4msta underliggande orsaken till sv\u00e4lt och matbrist \u2013 oavsett hur olika deras analyser i \u00f6vrigt \u00e4r. Amartya Sen, Nobelpristagare i ekonomi, menar att brist p\u00e5 r\u00e4ttigheter, snarare \u00e4n brist p\u00e5 mat, \u00e4r den fr\u00e4msta anledningen till sv\u00e4lt i fattiga l\u00e4nder.<\/p>\n
FN:s jordbruksorganisation FAO skriver att \u201csv\u00e4lt \u00e4r en fr\u00e5ga om or\u00e4ttvis distribution och fattigdom”.<\/p>\n
Och institutet Food First skriver att sv\u00e4lt kommer av \u201cunderliggande oj\u00e4mlikhet som ber\u00f6var m\u00e4nniskor, s\u00e4rskilt fattiga kvinnor, ekonomiska m\u00f6jligheter och s\u00e4kerhet. \/…\/ Snabb befolknings\u00f6kning och hunger \u00e4r konstanta i samh\u00e4llen d\u00e4r mark\u00e4gande, arbeten, utbildning, sjukv\u00e5rd och trygghet f\u00f6r \u00e4ldre \u00e4r utom r\u00e4ckh\u00e5ll f\u00f6r de flesta m\u00e4nniskor”. N\u00e5got som spelar en allt viktigare roll som orsak till sv\u00e4lt och matbrist i v\u00e4rlden \u00e4r krig och politiska kriser. Enligt FN: s matprogram WFP har andelen sv\u00e4ltkatastrofer som orsakas av krig och andra m\u00e4nskligt f\u00f6rorsakade kriser mer \u00e4n dubblerats sedan 1992. Konflikter tvingar miljontals m\u00e4nniskor att l\u00e4mna sina hem vilket har skapat vissa av v\u00e4rldens v\u00e4rsta hungerkriser, skriver WFP i en rapport. Under krig f\u00f6rvandlas mat ibland till ett vapen: soldater sv\u00e4lter ur sina motst\u00e5ndare genom att beslagta eller f\u00f6rst\u00f6ra gr\u00f6dor, mat och boskap. \u00c5krar och vattendrag f\u00f6rgiftas, minor l\u00e4ggs ut och mycket mark blir obrukbar. I Zimbabwe har en jordreform lett till att den totala spannm\u00e5lsproduktionen har minskat fr\u00e5n tre miljoner ton 1996 till omkring 800 000 ton 2005. Robert Mugabe och hans regering har omf\u00f6rdelat en stor del av landets jordburksmark till bundsf\u00f6rvanter som inte \u00e4r intresserade av att odla. Regeringens politisk har skapat h\u00f6ga br\u00e4nslepriser och andra prisstegringar som drabbar dem som forts\u00e4tter att odla. De mest vanliga orsakerna till sv\u00e4lt \u00e4r att sk\u00f6rdarna sl\u00e5r fel, ofta p\u00e5 grund av torka eller inb\u00f6rdeskrig. Men att en sk\u00f6rd uteblir leder inte till sv\u00e4lt om landet \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rberett p\u00e5 att hantera en kris, s\u00e4ger FAO: s experter. De refererar till Amartya Sen som skrivit att demokratiska samh\u00e4llen ofta \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att mildra matkriser och f\u00f6rhindra sv\u00e4lt. Kommunikation, \u00f6ppenhet och att man tar tidiga varningssignaler p\u00e5 allvar \u00e4r viktigt f\u00f6r att hindra att matbrist utvecklas till sv\u00e4lt, menar de. Sen skriver s\u00e5 h\u00e4r i en artikel publicerad i den brittiska tidningen Observer \u00e5r 2002: “I demokratiska l\u00e4nder, \u00e4ven de fattiga, hotas den styrande regeringen av en sv\u00e4ltkatastrof eftersom det inte \u00e4r l\u00e4tt att vinna val efter en sv\u00e4ltkatastrof; eller att klara sig fr\u00e5n kritik fr\u00e5n oppositionspartier och tidningar. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e4lt inte f\u00f6rkommer i demokratiska samh\u00e4llen”. *Miren Gutierrez \u00e4r IPS chefredakt\u00f6r. Inf\u00f6r artikeln har hon intervjuat bland andra Kisan R. Gunjal, som arbetar med n\u00f6dhj\u00e4lp p\u00e5 FAO och Shukri Ahmed, ekonom vid Global Information and Early Warning Service.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rom, 060504 (IPS) – \u00d6ver 850 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00e4r kroniskt hungriga, enligt Oxfam International. Ett av de l\u00e4nder som regelbundet drabbas av sv\u00e4lt \u00e4r Etiopien. F\u00f6r tre \u00e5r sedan var \u00f6ver 12 miljoner av landets inv\u00e5nare i behov… Continue Reading