Washington, 060502 (IPS) – Hur mycket \u00e4n George Bushs idealistiska tal om frihet och demokrati har p\u00e5verkat USA:s utrikespolitik under de senaste \u00e5ren s\u00e5 \u00e4r det nu uppenbart att traditionell geopolitik, och den realpolitik som f\u00f6ljer med den, \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att g\u00f6ra en storstilad \u00e5terkomst. <\/p>\n
<\/p>\n
Fr\u00e5n den energirika Guineabukten, via Mellan\u00f6stern till Centralasien s\u00e5 har Bush-administrationen sl\u00e4ppt de demokratiserande intentionerna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r stabiliteten. Och till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de v\u00e4nligt sinnade env\u00e5ldsh\u00e4rskare som kan s\u00e4kra den, i synnerhet de h\u00e4rskare som har stora gas- och oljetillg\u00e5ngar, samt ett strategiskt l\u00e4ge gentemot Ryssland, Iran eller Kina.<\/p>\n
Det senaste tecknet var d\u00e5 Azerbajdzjans president Ilham Alijev bes\u00f6kte Vita huset p\u00e5 fredagen. Alijevs parti anklagades allm\u00e4nt f\u00f6r valfusk efter dess storseger i det azeriska parlamentsvalet i november f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
– Vi talade om v\u00e4rldens behov av att se ett modernt muslimskt parti som kan ge sina medborgare det de beh\u00f6ver, och som f\u00f6rst\u00e5r att demokrati \u00e4r framtiden, sa Bush vid ett kortvarigt fototillf\u00e4lle.<\/p>\n
De b\u00e5da presidenternas framtr\u00e4dande avbr\u00f6ts innan n\u00e5gon reporter kunde st\u00e4lla fr\u00e5gor om exakt p\u00e5 vilket s\u00e4tt Alijev “f\u00f6rst\u00e5r” demokrati, eller varf\u00f6r Azerbajdzjan r\u00e4knas som ett av v\u00e4rldens mest korrumperade land i antikorruptionsorganisationen Transparency Internationals senaste \u00e5rsrapport.<\/p>\n
Bushs varma ord p\u00e5minde om ett annat bes\u00f6k, som \u00e4gde rum i mitten av april, d\u00e5 Ekvatorialguineas brutale diktator Teodoro Obiang Nguema togs emot i Washington av utrikesministern Condoleezza Rice, som kallade Obiang Nguema “en god v\u00e4n” till USA.<\/p>\n
Rice yttrade inte ens orden “demokrati” eller “m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter” vid sitt framtr\u00e4dande med Obiang.<\/p>\n
Vad Alijev och Obiang har gemensamt \u00e4r att de b\u00e5da styr l\u00e4nder som har stora oljereserver, vid en tidpunkt d\u00e5 den globala tillg\u00e5ngen p\u00e5 olja \u00e4r knapp, USA \u00e4r mer beroende \u00e4n n\u00e5gonsin av importerad olja, och presidentens popularitet allt mer knyts till bensinpriset.<\/p>\n
I samma kategori av l\u00e4nder finns Kazakstan, ett oljeproducerande land som \u00e4r ett exempel p\u00e5 den korruption och det diktatoriska styre som har dominerat Centralasien sedan till och med tiden f\u00f6re Sovjetunionens kollaps 1991. Kazakstans president, Nursultan Nazarbajev, kommer att ta emot USA:s vicepresident Dick Cheney d\u00e5 han g\u00f6r en av sina mycket s\u00e4llsynta utlandsresor under den h\u00e4r veckan.<\/p>\n
Dessa m\u00f6ten, som har viktiga milit\u00e4ra och diplomatiska betydelser, fick nyligen Washington Post-kolumnisten Jackson Diehl att skriva om en “brytpunkt” som inneb\u00e4r att administrationen drar sig tillbaka fr\u00e5n “frihetsagendan” \u2013 i synnerhet i Kaukasus och Centralasien, d\u00e4r konkurrensen med Ryssland om inflytandet \u00f6ver olja och gas h\u00e5rdnar.<\/p>\n
“En grundsten i Bushs demokratidoktrin var principen att USA skulle \u00f6verge sin taktik fr\u00e5n Kalla kriget, att st\u00f6dja diktatorer \u2013 i synnerhet i den muslimska v\u00e4rlden \u2013 i utbyte mot milit\u00e4rt samarbete och tillg\u00e5ng till deras energiresurser”, skriver Diehl.<\/p>\n
Men han menar att kappl\u00f6pningen om energiresurser och den allt mer r\u00e5barkade kampen med Ryssland om inflytande \u00f6ver dess producenter har lett till att man har nedprioriterat demokratistrategin.<\/p>\n
Diehl noterar ocks\u00e5 att Azerbajdzjans n\u00e4rhet till Iran, och det faktum att det finns en betydande azerisk minoritet i Iran, ocks\u00e5 kan vara en del av f\u00f6rklaringen till att den amerikanska administrationen \u00e4r villig att bortse fr\u00e5n Alijevs diktatoriska drag.<\/p>\n
Men demokratistrategins nedprioritering g\u00e4ller inte bara de forna sovjetstaterna, vilket visas av Washingtons ov\u00e4ntat officiella v\u00e4nskaplighet gentemot Obiang.<\/p>\n
Den mest spektakul\u00e4ra retr\u00e4tten hittills har faktiskt skett i arabv\u00e4rlden, d\u00e4r Hamas valseger i januari var kulmen p\u00e5 en rad starka valresultat f\u00f6r islamistiska partier i Egypten, Libanon, Gulfstaterna och Irak.<\/p>\n
Islamisternas valframg\u00e5ngar har lett till att en del av Bushs st\u00f6dtrupper och medarbetare har blivit tvungna att t\u00e4nka om n\u00e4r det g\u00e4ller det kloka i att p\u00e5 ett aggressivt s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ka inf\u00f6ra demokrati i en del av v\u00e4rlden som har stora problem med USA:s utrikespolitik.<\/p>\n
Under de senaste veckorna har det lett till vissa kurs\u00e4ndringar som administrationen f\u00f6redrar att inte tala allt f\u00f6r h\u00f6gt om. Exempelvis tycks luften ha g\u00e5tt ur f\u00f6rra \u00e5rets \u00f6ppna p\u00e5tryckningar mot Egyptens president Hosni Mubarak f\u00f6r att han skulle genomf\u00f6ra demokratiska reformer och bli mer f\u00f6rsonlig mot landets opposition.<\/p>\n
N\u00e4r polisen i f\u00f6rra veckan slog ned en demonstration till st\u00f6d f\u00f6r tv\u00e5 domare som anklagade regeringen f\u00f6r valfusk s\u00e5 ledde det knappt till ett pip fr\u00e5n USA:s administration, som bara uttryckte att den var “besviken” n\u00e4r den egyptiska regeringen p\u00e5 m\u00e5ndagen f\u00f6rl\u00e4ngde ett 25 \u00e5r gammalt p\u00e5bud om undantagstillst\u00e5nd.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt m\u00f6ttes Jordaniens kung Abdullah inte av n\u00e5gra allvarliga amerikanska protester n\u00e4r han nyligen lade en ambiti\u00f6s reformplan p\u00e5 hyllan. Kanske har det att g\u00f6ra med rapporter om att Hamas valseger har st\u00e4rkt den jordanska grenen av det muslimska br\u00f6draskapet.<\/p>\n
Samtidigt i Centralasien k\u00e4mpar Washington f\u00f6r byggandet av en pipeline som kan transportera gas fr\u00e5n Turkmenistan till Indien. Turkmenistans regims bisarra, Stalin-lika personkult har dock gjort det om\u00f6jligt f\u00f6r Bush att knyta n\u00e4rma band till regimen. En s\u00e5dan pipeline skulle ers\u00e4tta den mycket billigare l\u00e4nken fr\u00e5n Iran via Pakistan till Indien. Det understryker att Bushs deklaration f\u00f6r 17 m\u00e5nader sedan \u2013 att “det slutgiltiga m\u00e5let” f\u00f6r USA:s politik var att “s\u00e4tta stopp f\u00f6r tyranniet i v\u00e4rlden” \u2013 har lagts \u00e5t sidan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r gammaldags geopolitik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 060502 (IPS) – Hur mycket \u00e4n George Bushs idealistiska tal om frihet och demokrati har p\u00e5verkat USA:s utrikespolitik under de senaste \u00e5ren s\u00e5 \u00e4r det nu uppenbart att traditionell geopolitik, och den realpolitik som f\u00f6ljer med den, \u00e4r p\u00e5… Continue Reading