Buenos Aries, 060407 (IPS) – Argentinas regering har \u00e5tertagit kontrollen \u00f6ver flera f\u00f6retag som privatiserades under 1990-talet, men menar att \u00f6verttagandet inte ska ses som b\u00f6rjan av en v\u00e5g av f\u00f6rstatligande, utan som ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda offentlig service som har f\u00f6rfallit. <\/p>\n
<\/p>\n
– Det finns ingen uttrycklig vilja att \u00f6ka statens kontoll, s\u00e4ger kabinettschefen Alberto Fern\u00e1ndez.<\/p>\n
Under president Carlos Menems tv\u00e5 regeringar (1989-1999) privatiserades statliga verk och f\u00f6retag inom m\u00e5nga sektorer i Argentina, exempelvis olja, gas, vatten, telekommunikation, j\u00e4rnv\u00e4g, post, el-produktion samt distribution och drift av v\u00e4gar och flygplatser. Efter hand b\u00f6rjade m\u00e5nga av de privata f\u00f6retagen bryta mot villkoren i de kontrakt som skrivits n\u00e4r de \u00f6vertog driften av dessa offentliga tj\u00e4nster. I m\u00e5nga fall har det g\u00e4llt kraftiga h\u00f6jningar av avgifterna. I andra har det handlat om att f\u00f6retagen inte har gjort de investeringar de utlovat, att de har missk\u00f6tt f\u00f6retagen och f\u00f6rs\u00e4mrat servicen eller att de har struntat i att betala skatt.<\/p>\n
Sex m\u00e5nader efter att den nuvarande presidenten Nestor Kirchner tilltr\u00e4dde i maj 2003 besl\u00f6t han att staten skulle \u00e5terta kontrollen \u00f6ver posten. Postverket hade under Menem f\u00f6rvandlats till ett privat f\u00f6retag som upprepade g\u00e5nger brutit mot flera punkter i kontraktet med staten och inte betalade in den skatt f\u00f6retaget var skyldigt.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av 2004 gick det franska f\u00f6retaget Thales Spectrum, som hade k\u00f6pt r\u00e4tten att driva det Argentinska mobiln\u00e4tet, samma \u00f6de till m\u00f6tes. \u00c4ven i detta fallet hade f\u00f6retaget slarvat med skatteinbetalningarna. Samma \u00e5r \u00e5tertog staten kontrollen \u00f6ver t\u00e5glinjen San Mart\u00edn, som g\u00e5r fr\u00e5n Buenos Aries till f\u00f6rstaden Pilar. Efter ett v\u00e4xande antal olyckor, m\u00e5nga klagom\u00e5l fr\u00e5n passagerare och uteblivna, tidigare utlovade investeringar f\u00f6rlorade det Argentinsk\u00e4gda f\u00f6retaget Taselli Group det kontrakt de hade med staten att driva t\u00e5glinjen.<\/p>\n
Och f\u00f6r bara n\u00e5gra veckor sedan besl\u00f6t regeringen att \u00e5terkalla det avtal staten hade med det franska vattenbolaget Suez om att driva Aguas Argentinas. Aguas Argentinas ansvarar f\u00f6r vattendistributionen i Buenos Aires och n\u00e4rbel\u00e4gna omr\u00e5den. Regeringen t\u00e4nker nu bilda ett nytt statligt f\u00f6retag, Aguas y Saneamiento Argentinos AySA.<\/p>\n
Argentinas departement med ansvar f\u00f6r planering, investering och service s\u00e4ger att Suez inte har levt upp till sina l\u00f6ften om att bygga ut vattenledningsn\u00e4tet och avloppssystemet och att f\u00f6retaget har distribuerat smutsigt och h\u00e4lsov\u00e5dligt vatten. I Lomas de Zamora, i s\u00f6dra delen av Buenos Aries, levererade Suez kranvatten d\u00e4r nitratniv\u00e5erna var i genomsnitt 44 procent h\u00f6gre \u00e4n den till\u00e5tna niv\u00e5n. H\u00f6ga halter av nitrat kan minska blodets kapacitet att transportera syre.<\/p>\n
– I 15 \u00e5r gjorde de vinster p\u00e5 hundratals miljoner dollar medan det argentinska folket var tvungna att be om en droppe vatten, sade president Kirchner under ett tal.<\/p>\n
F\u00f6rutom att \u00e5terta kontrollen \u00f6ver dessa fyra f\u00f6retag har Kirchners regering p\u00e5 nytt dragit i g\u00e5ng ett statligt flygbolag, L\u00edneas A\u00e9reas Federales. F\u00f6retaget har tagit \u00f6ver de anst\u00e4llda fr\u00e5n tv\u00e5 privata flybolag som var n\u00e4ra konkurs. Och under energikrisen 2004 lanserade regeringen ett energikonsortium mellan ett privat energibolag och staten, Enarsa.<\/p>\n
Parlamentarikern och r\u00e5dgivaren till den fackliga centralorganisationen CTA, Claudio Lozano, menar att regeringen har drivit en tydlig linje mot de privatiserade f\u00f6retagen. Det f\u00f6rsta steget var att f\u00f6rhandla med f\u00f6retagen, vilket ledde till att staten \u00e5tertog konollen \u00f6ver vissa sektorer. Det andra steget var att staten tog tillbaka kontrollen \u00f6ver f\u00f6retag som inte f\u00f6ljde avtalen och hade stora problem, s\u00e4ger han. – Men i dag finns det ingen tydlig vilja att \u00e5terg\u00e5 till statligt \u00e4gande, utan snarare att tillf\u00e4lligt \u00e5terta kontrollen tills en ny kandidat i den privata sektorn som \u00e4r villig att investera tr\u00e4der fram, s\u00e4ger Lozano. Han menar att det faktum att det nya vattenbolaget AySA har f\u00f6retagsformen aktiebolag visar att staten inte har n\u00e5got egentligt intresse av att \u00e5terta kontrollen \u00f6ver offentliga tj\u00e4nster. – Kirchner-administrationen f\u00f6rs\u00f6kte in i det sista l\u00e5ta Suez beh\u00e5lla kontrollen \u00f6ver vattendistributionen, trots att f\u00f6retaget var sj\u00e4lva symbolen f\u00f6r f\u00f6retag som inte f\u00f6ljde avtalet. Och d\u00e4refter f\u00f6rs\u00f6kte man hitta en ers\u00e4ttare fr\u00e5n den privata sektorn, s\u00e4ger Lorenzo. N\u00e4r regeringen f\u00f6rstatligade postservicen \u00e5r 2003 hade man f\u00f6r avsikt att driva den i sex m\u00e5nader och d\u00e4refter l\u00e4mna \u00f6ver driften i privat regi. Statens administration av posten visade sig dock vara effektiv och man har d\u00e4rf\u00f6r fortsatt att handha postservicen. Ursprungsplanen, att postens tj\u00e4nster ska vara privata, st\u00e5r dock fast.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aries, 060407 (IPS) – Argentinas regering har \u00e5tertagit kontrollen \u00f6ver flera f\u00f6retag som privatiserades under 1990-talet, men menar att \u00f6verttagandet inte ska ses som b\u00f6rjan av en v\u00e5g av f\u00f6rstatligande, utan som ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda offentlig service som… Continue Reading