Peking, 060327 (IPS) – “K\u00e4rnfr\u00e5gan f\u00f6r Kinas b\u00f6nder \u00e4r r\u00e4tten till mark”, sade premi\u00e4rminister Wen Jiabao till lagstiftarna vid Folkkongressens \u00e5rliga m\u00f6te i mars. Men samidigt bordlade ledarna den jordbruksreform som skulle ge kinesiska b\u00f6nder r\u00e4tten till den mark de brukar och p\u00e5 allvar f\u00f6r\u00e4ndra livsvillkoren f\u00f6r landsortsbefolkningen. <\/p>\n
<\/p>\n
Den f\u00f6rsummelse som kommunistpartiets ledare har visat Kinas vidstr\u00e4ckta och underutvecklade landsbygd under mer \u00e4n 20 \u00e5r av ekonomisk tillv\u00e4xt f\u00e5r de nu st\u00e5 till svars f\u00f6r, n\u00e4r den sl\u00e5r tillbaka i form av socialt uppror.<\/p>\n
Den lagstiftande f\u00f6rsamlingen tillk\u00e4nnagav under m\u00f6tet att de planerade f\u00f6r\u00e4ndringar av “epokg\u00f6rande betydelse” f\u00f6r att l\u00e4tta p\u00e5 den b\u00f6rda som landsortsbefolkningen f\u00e5tt b\u00e4ra. Kommunistpartiet hoppas d\u00e4rmed att kunna l\u00e4tta p\u00e5 trycket fr\u00e5n de j\u00e4sande sociala sp\u00e4nningarna i landet.<\/p>\n
F\u00f6rsamlingen lovade att avskaffa landsbygdsskatten och \u00f6ka konsumtionen. De sade vidare att den underm\u00e5liga h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden p\u00e5 landsbygden kunde r\u00e4kna med \u00f6kade anslag och att grundskola f\u00f6r barn p\u00e5 landet skulle g\u00f6ras kostnadsfri.<\/p>\n
Men en potentiellt viktigare f\u00f6rb\u00e4ttring av livsvillkoren f\u00f6r landsortsbefolkningen, reformen av markr\u00e4ttigheter, bordlades vid m\u00f6tet. M\u00e5nga experter menar att denna ofta debatterade och alltid uppskjutna reform \u00e4r det verkliga testet f\u00f6r regeringen, om de ska framst\u00e5 som trov\u00e4rdiga i sitt engagemang f\u00f6r de fattiga p\u00e5 landsbygden. – Om inte b\u00f6nderna f\u00e5r makten att bli sina egna herrar kommer de att forts\u00e4tta att trakasseras av lokala myndigheter och f\u00f6retagsledare \u2013 och bli en \u00e4n starkare destabiliserande kraft, s\u00e4ger ekonomen Sitao Xu p\u00e5 F\u00f6retagsekonomiska N\u00e4tverket i Hongkong.<\/p>\n
I dag kan b\u00f6nder enbart arrendera mark. D\u00e4rmed kan de inte bel\u00e5na marken f\u00f6r att investera i jordbruksf\u00f6rb\u00e4ttringar och d\u00e4rmed ha m\u00f6jlighet att h\u00f6ja produktiviteten.<\/p>\n
– N\u00e4sta steg m\u00e5ste bli att l\u00e5ta b\u00f6nder f\u00f6rl\u00e4nga arrendetiderna, som ett steg p\u00e5 v\u00e4gen till privatisering. Eller till\u00e5ta att b\u00f6nderna \u00e4ven anv\u00e4nder marken till andra, mer lukrativa aktiviteter \u00e4n jordbruk, s\u00e4ger Xu.<\/p>\n
Markr\u00e4ttighetskonflikter har varit orsaken till en stor del av den sociala oro Kina har erfarit under de senaste \u00e5ren, s\u00e4rskilt n\u00e4r jordbruksmark har beslagtagits av byggherrar, som ofta arbetar hand i hand med lokala myndigheter.<\/p>\n
Bara en br\u00e5kdel av pengarna f\u00f6r den beslagtagna marken n\u00e5r de bortk\u00f6rda b\u00f6nderna. Mest f\u00e5r de lokala myndigheterna, som har makten att besluta om vad marken ska anv\u00e4ndas till.<\/p>\n
Lurade p\u00e5 sin mark, sm\u00e5brukarnas mest grundl\u00e4ggande tillg\u00e5ng, har b\u00f6nderna flera g\u00e5nger startat regelr\u00e4tta upplopp. S\u00e5dana protester har p\u00e5 senare tid blivit allt mer v\u00e5ldsamma och utbredda, trots att Peking har kr\u00e4vt att de lokala myndigheterna ska s\u00e4tta stopp f\u00f6r protesterna.<\/p>\n
Under 2005 ledde 87 000 bondeprotester till v\u00e5ld, enligt Kinas s\u00e4kerhetsdepartement. Det var en \u00f6kning fr\u00e5n 74 000 v\u00e5ldsamma protester under 2004. I 17 aktioner deltog fler \u00e4n 10 000 m\u00e4nniskor. Premi\u00e4rministern Wen Jiabao lovade under Folkkongressens sammantr\u00e4de att \u00f6vertr\u00e4delser mot b\u00f6nders arrendesr\u00e4tt ska bestraffas, men ha sade inte om b\u00f6ndernas r\u00e4ttigheter p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kommer att ut\u00f6kas eller reformeras.<\/p>\n
Sedan 2004 har ett lagf\u00f6rslag om reformerad \u00e4gander\u00e4tt debatterats i Kina. F\u00f6rslaget har nu bordlagts \u00e4nnu ett \u00e5r. Ett av de st\u00f6rsta problemen med lagf\u00f6rslaget \u00e4r att fr\u00e5gan om b\u00f6ndernas r\u00e4tt att \u00e4ga marken de brukar inte finns med, enligt Yang Jingyu, juridisk expert som sitter i Folkkongressens juridiska kommitt\u00e9. – Vi i kommitt\u00e9n har f\u00e5tt in m\u00e5nga f\u00f6rslag om detta och det finns en konsensus kring att vi m\u00e5ste utreda fr\u00e5gan mer, s\u00e4ger Yang till Pekingtidningen Xinjingbao. Bristen p\u00e5 markr\u00e4ttigheter anses ocks\u00e5 vara en av de fr\u00e4msta orsakerna till att inkomsterna p\u00e5 landsbygden inte \u00f6kar. Inkomstklyftan mellan st\u00e4derna och landsbygden \u00e4r stor och v\u00e4xer. Under 2005 l\u00e5g den \u00e5rliga disponibla inkomsten i st\u00e4derna p\u00e5 cirka 10 000 kronor medan den p\u00e5 landsbygden bara var cirka 3 000 kronor. Omkring tv\u00e5 tredjedelar av Kinas 1,3 miljarder m\u00e4nniskor lever fortfarande utanf\u00f6r de st\u00f6rsta st\u00e4derna och omkring h\u00e4lften tj\u00e4nar sitt levebr\u00f6d d\u00e4r. Kinas landsbygd har tj\u00e4nat minst p\u00e5 de senaste \u00e5rens ekonomiska boom, delvis p\u00e5 grund av jordbrukets l\u00e5ga produktivitet. Jordbruket stod f\u00f6r 47 procent av arbetsmarkanden under 2004 men bidrog bara till 15,2 procent av BNP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Peking, 060327 (IPS) – “K\u00e4rnfr\u00e5gan f\u00f6r Kinas b\u00f6nder \u00e4r r\u00e4tten till mark”, sade premi\u00e4rminister Wen Jiabao till lagstiftarna vid Folkkongressens \u00e5rliga m\u00f6te i mars. Men samidigt bordlade ledarna den jordbruksreform som skulle ge kinesiska b\u00f6nder r\u00e4tten till den mark de… Continue Reading