Washington, 060313 (IPS) – N\u00e4r det arabiska f\u00f6retaget Dubai Ports World drog tillbaka sitt bud p\u00e5 sex amerikanska hamnar, efter protester fr\u00e5n USA:s kongress, var det inte bara ett tungt nederlag f\u00f6r George W. Bush. Den kollapsade hamnaff\u00e4ren hotar s\u00e5 m\u00e5nga olika viktiga intressen att det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verblicka. <\/p>\n
<\/p>\n
George W. Bushs auktoritet \u00e4r det mest p\u00e5tagliga offret efter vad Wall Street Journal kallade “ett f\u00f6rsta rangens debakel”.<\/p>\n
Men USA:s “krig mot terrorismen” kan ocks\u00e5 ha lidit stor skada av vad som ses som ett oprovocerat slag i ansiktet p\u00e5 F\u00f6renade arabemiraten, som \u00e4r en viktig allierad, gener\u00f6s v\u00e4rd f\u00f6r den amerikanska milit\u00e4rens flygplan och fartyg, en viktig olje- och gasexport\u00f6r och en kronisk konsument av amerikanska vapen f\u00f6r miljarder dollar.<\/p>\n
Bush antydde det p\u00e5 fredagen.<\/p>\n
– F\u00f6r att vinna kriget mot terrorismen, m\u00e5ste vi st\u00e4rka v\u00e5r v\u00e4nskap och v\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden med moderata arabl\u00e4nder i Mellan\u00f6stern, sa han och p\u00e5pekade att F\u00f6renade arabemiraten \u00e4r en viktig strategisk partner f\u00f6r USA.<\/p>\n
Men Bushs anseende och “kriget mot terrorismen” \u00e4r inte de enda offren f\u00f6r hamnaff\u00e4ren. Det amerikanska finansdepartementet och f\u00f6retag som allt mer \u00e4r beroende av utl\u00e4ndska investeringar \u2013 i synnerhet fr\u00e5n rika arabiska oljel\u00e4nder \u2013 inv\u00e4ntar ocks\u00e5 dess negativa effekter. En del analytiker menar att den kollapsade aff\u00e4ren bidrar till en v\u00e4xande r\u00f6relse mot ekonomisk globalisering, och att den kan bidra till att ge en mer nationalistisk ekonomisk politik \u00f6verhanden i kampen mot internationalister och frihandelsf\u00f6respr\u00e5kare, som redan \u00e4r i f\u00f6rsvarsst\u00e4llning i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder.<\/p>\n
“Det h\u00e4r kan bli en v\u00e4ndpunkt i ekonomin och politiken”, skriver Irwin Stelzer, chef f\u00f6r ekonomisk-politiska studier vid Hudson-institutet, i den neokonservativa tidningen Weekly Standard.<\/p>\n
“I ekonomin \u00e4r det m\u00f6jligt att vi ser slutet p\u00e5 frihandelseran. I politiken kan vi se nationalismens \u00e5terkomst, tillsammans med den n\u00e4ra besl\u00e4ktade protektionismen”, skriver Stelzer, som ocks\u00e5 pekar p\u00e5 att europeiska regeringar p\u00e5 senare tid har f\u00f6rs\u00f6kt att hindra utl\u00e4ndska intressen fr\u00e5n att k\u00f6pa inhemska f\u00f6retag.<\/p>\n
Bushs politiska st\u00e4llning, som redan var rekordsvag, har f\u00e5tt \u00e4nnu ett h\u00e5rt slag. Demokraterna, som har blivit allt mer skeptiska till den frihandelskonsensus som l\u00e4nge har styrt USA:s internationella ekonomiska politik, var snabbast med att attackera administrationens godk\u00e4nnande av hamnaff\u00e4ren med s\u00e4kerhetsargument. Men den hastighet med vilken de republikanska kongressledam\u00f6terna \u00f6vergav presidenten bekr\u00e4ftade att Vita husets tidigare h\u00e4pnadsv\u00e4ckande f\u00f6rm\u00e5ga att disciplinera partiet har bleknat.<\/p>\n
Bushs nederlag, i en fr\u00e5ga som han hade tagit s\u00e5 entydig st\u00e4llning i, inneb\u00e4r ocks\u00e5 problem f\u00f6r utl\u00e4ndska ledare. De har hittills ofta har kunnat bortse fr\u00e5n kongressen, f\u00f6rvissade om att det republikanska ledarskapet skulle f\u00e5 igenom det som Vita huset \u00f6nskade. Men efter kongressens uppror i f\u00f6rra veckan tycks s\u00e5 inte l\u00e4ngre vara fallet.<\/p>\n
Medan de utl\u00e4ndska ledarna kanske m\u00e5ste omv\u00e4rdera maktf\u00f6rh\u00e5llandena i Washington, s\u00e5 oroar sig de som sysslar med s\u00e4kerhetspolitik f\u00f6r att det nu blir sv\u00e5rare b\u00e5de att bibeh\u00e5lla goda relationer med strategiska allierade som F\u00f6renade arabemiraten, och att vinna folkligt f\u00f6rtroende i arabv\u00e4rlden.<\/p>\n
Det p\u00e5pekade ingen mindre \u00e4n chefen f\u00f6r USA:s milit\u00e4ra verksamhet i gulfomr\u00e5det och Centralasien, generalen John Abizaid.<\/p>\n
– Jag \u00e4r best\u00f6rt \u00f6ver de k\u00e4nslom\u00e4ssiga reaktioner som en del har visat upp i USA. Det handlar om ett helt obefogat f\u00f6rtal av araber och muslimer, sa Abizaid p\u00e5 torsdagen.<\/p>\n
Oron finns \u00e4ven inom den ekonomiska sf\u00e4ren. Beslutsfattare och f\u00f6retagsledare har uttryckt en v\u00e4xande oro \u00f6ver hur den kollapsade aff\u00e4ren kommer att p\u00e5verka infl\u00f6det av utl\u00e4ndskt kapital, som beh\u00f6vs f\u00f6r att h\u00e5lla den amerikanska ekonomin flytande trots o\u00f6vertr\u00e4ffade underskott i budgeten och i handelsbalansen.<\/p>\n
“Jag misst\u00e4nker att USA kommer att f\u00e5 betala ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att kongressen stoppade aff\u00e4ren”, skrev kr\u00f6nik\u00f6ren David Ignatius i fredagens Washington Post. “Det var ett budskap om att trots USA:s retorik om frihandel och partnerskap, s\u00e5 \u00e4r USA i grunden fientligt till arabiska investeringar.” Ignatius f\u00f6rutsp\u00e5r en reaktion fr\u00e5n arabiska investerare. Och \u00e4ven fr\u00e5n andra delar av v\u00e4rlden kan USA finna att det blir sv\u00e5rare att locka till sig investeringar. Den misslyckade hamnaff\u00e4ren kommer bara sex m\u00e5nader efter att ett kinesiskt oljebolag dragit tillbaka sitt m\u00e5ngmiljardbud p\u00e5 det Kalifornienbaserade bolaget Unocal. \u00c4ven i det fallet motsatte sig kongressen en aff\u00e4r.<\/p>\n
“Det h\u00e4r \u00e4r andra g\u00e5ngen under de senaste m\u00e5naderna som en utl\u00e4ndsk investerare har slagits tillbaka. Om kongressledam\u00f6terna vill ha en verklig s\u00e4kerhetskris \u2013 en ekonomisk s\u00e4kerhetskris \u2013 s\u00e5 ska de forts\u00e4tta s\u00e5 h\u00e4r”, skriver Wall Street Journal.<\/p>\n
Wall Street Journal antyder att det h\u00e4r m\u00f6jligen inneb\u00e4r en \u00e5terkomst f\u00f6r de “nationell s\u00e4kerhet-protektionister” som under 80-talet motsatte sig att japanska f\u00f6retag skulle k\u00f6pa viktiga amerikanska tillg\u00e5ngar. Men andra bed\u00f6mare, som Stelzer, menar att det kan vara mer grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n
New York Times h\u00e4nvisade p\u00e5 fredagen till kontroverser om utl\u00e4ndska f\u00f6retagsk\u00f6p i Europa, vilket enligt tidningen kan vara en del av en bredare trend. – Det kan vara en del av ett globalt bakslag mot globaliseringen, sa den internationella juristen Michael Grenfell till tidningen.<\/p>\n
– Man har vanligtvis kunnat lita p\u00e5 USA som f\u00f6rsvarare av frihandel. Om det f\u00f6r\u00e4ndras, kan det b\u00f6rja bl\u00e5sa kallt, s\u00e4ger Grenfell.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 060313 (IPS) – N\u00e4r det arabiska f\u00f6retaget Dubai Ports World drog tillbaka sitt bud p\u00e5 sex amerikanska hamnar, efter protester fr\u00e5n USA:s kongress, var det inte bara ett tungt nederlag f\u00f6r George W. Bush. Den kollapsade hamnaff\u00e4ren hotar s\u00e5… Continue Reading