Porto Alegre, 060313 (IPS) – Sociala landsbygdsr\u00f6relser kr\u00e4ver en ny jordbruksreform baserad p\u00e5 sm\u00e5b\u00f6nders, kvinnors och etniska minoriteters r\u00e4ttigheter f\u00f6r att skapa en mer r\u00e4ttvis utvecklingsmodell. <\/p>\n
<\/p>\n
B\u00e5de enskilda stater och internationella samarbetsorgan har varit of\u00f6rm\u00f6gna att besegra hungern och fattigdomen i v\u00e4rlden, fastslog m\u00f6tet Forum f\u00f6r Land och V\u00e4rdighet, som samlade en m\u00e4ngd sociala r\u00f6relser fr\u00e5n hela v\u00e4rlden, i ett avslutande uttalande p\u00e5 torsdagen. Det sociala forumet h\u00f6lls i Porto Alegre, parallellt med Internationella konferensen f\u00f6r jordreformer och landsbygdsutveckling, som f\u00f6r andra g\u00e5ngen organiserades av mat- och jordbruksorganisationen FAO i den sydbrasilianska staden.<\/p>\n
Ursprungsfolk, fiskare, migranter, nomadherdar, \u00e4ttlingar till afrikanska slavar och andra minoritetsgrupper m\u00e5ste inkluderas i verkliga jordbruksreformer, som tar h\u00e4nsyn till bland annat j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen och det faktum att det inte finns n\u00e5gon framtid f\u00f6r v\u00e5ra samh\u00e4llen utan unga m\u00e4nniskor p\u00e5 landsbygden, deklarerade forumet i uttalandet, som presenterades f\u00f6r deltagarna p\u00e5 FAO:s konferens p\u00e5 fredagen.<\/p>\n
I deklarationen st\u00e5r det ocks\u00e5 att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att se bortom rena landdistributionsfr\u00e5gor och ta h\u00e4nsyn till gemensam mark som bebos och brukas av bondesamh\u00e4llen, ursprungsfolk och fiskare. Dessa gruppers r\u00e4tt att bibeh\u00e5lla sin egna kultur, tradition och samh\u00e4llsbygge \u2013 med andra ord, deras r\u00e4tt till autonomi ochsj\u00e4lvbest\u00e4mmande – m\u00e5ste erk\u00e4nnas.<\/p>\n
Tillg\u00e5ng och n\u00e4rhet till havet m\u00e5ste ocks\u00e5 respekteras. Fiskeriarbetarna har nonchalerats i \u00e5ratal, trots att 16 procent av proteinintaget i v\u00e4rlden utg\u00f6rs av fisk och skaldjur, menade Pedro Avenda\u00f1o, en chilensk representant fr\u00e5n V\u00e4rldsforumet f\u00f6r fiskeriarbetare WFF. Han fick medh\u00e5ll av Herman Kumara fr\u00e5n Sri Lanka, d\u00e4r h\u00e4lften av landets 200 000 sm\u00e5fiskare f\u00f6rlorade allt eller merparten av sin f\u00f6rs\u00f6rjning i tsunamin i december 2004.<\/p>\n
– Om fiskare inte inkluderas i de nya jordbruksreformerna kommer det inte att finnas n\u00e5gon mats\u00e4kerhet, sade Avenda\u00f1o p\u00e5 torsdagen i en \u00f6ppen debatt mellan sju representanter f\u00f6r civilsamh\u00e4llet och sju regeringsdelegater. Debatten var ett f\u00f6rs\u00f6k att skapa dialog och samarbete mellan de tv\u00e5 sektorerna.<\/p>\n
Kravet p\u00e5 livsmedelssuver\u00e4nitet och makt att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fatta lokala beslut bygger p\u00e5 r\u00e4ttigheter som redan existerar: r\u00e4tten att \u00e4ta h\u00e4lsosamt och att producera sin egen mat. Suver\u00e4niteten definieras som lokalbefolkningars, folks och l\u00e4nders r\u00e4tt att besluta om egna riktlinjer f\u00f6r jordbruk, arbete, fiske, mat och mark som ska vara ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt passande f\u00f6r den specifika platsen. I suver\u00e4niteten ing\u00e5r ocks\u00e5 alla m\u00e4nniskors r\u00e4tt att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva och sina samh\u00e4llen.<\/p>\n
Livsmedelssuver\u00e4nitet inneb\u00e4r ocks\u00e5 att r\u00e4tten att f\u00f6rsvara liv, eftersom en “l\u00e5ngsam d\u00f6d” v\u00e4ntar lokalbefolkningar p\u00e5 landsbygden som efterlever de riktlinjer som V\u00e4rldshandelsorganisationen WTO p\u00e5tvingat dem, enligt forumet.<\/p>\n
– R\u00e4tten till uts\u00e4de \u00e4r ett m\u00e4nskligt arv som inte kan privatiseras. Marknaden m\u00e5ste kontrolleras socialt, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla r\u00e4ttvisa priser. Under europeiskt och amerikanskt inflytande dumpas v\u00e5ra produkter till konstgjort l\u00e5ga priser p\u00e5 marknaden och det gynnar bara storf\u00f6retagen, sade Rafael Alegr\u00eda, en aktivist fr\u00e5n Honduras som representerade Via Campesina, en global r\u00f6relse som organiserar sm\u00e5b\u00f6nder. Regeringsdelegaterna \u2013 fr\u00e5n Mexiko, EU, Madagaskar, Marocko, Indien, Kina och Nigeria \u2013 beskrev sina respektive regeringars jordbruksprogram, som i vissa fall omfattar initiativ till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sm\u00e5skaligt jordbruk och sociala f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r sm\u00e5b\u00f6nder. Men det blev en de d\u00f6vas dialog n\u00e4r det kom till den centrala fr\u00e5gan om principen om livsmedelssuver\u00e4nitet, som aktivisterna menade att regeringarna ignorerade.<\/p>\n
N\u00e5got som dock f\u00e5ngade lyssnarnas intresse var diskussionen om “r\u00e4tten till arbete”, som en ny lag i Indien tillf\u00f6rs\u00e4krar. Lagen har hittills implementerats i 800 fattiga distrikt. Den indiska regeringen hoppas att lagen, som lovar minst 100 dagars l\u00f6nearbete till en vuxen och arbetsf\u00f6r person i varje hush\u00e5ll, ska utpl\u00e5na fattigdomen.<\/p>\n
De 550 deltagarna i Forum f\u00f6r Land och V\u00e4rdighet bestod bland annat av 150 delegater fr\u00e5n kvinnogrupper och unga m\u00e4nniskor i jordbruks-, fiskar- och herdesamh\u00e4llen i 67 l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver. Nyliberal globalisering och megaprojekt av typen dammar, flygplatser och motorv\u00e4gar, liksom handelsavtal som g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r sm\u00e5b\u00f6nder att \u00f6verleva var m\u00e5ltavlor f\u00f6r forumets deltagares missn\u00f6je, liksom f\u00f6rf\u00f6ljelse av och repressionen mot landsbygdsaktivister.<\/p>\n
Jordbruksreformer b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att alla folk kan ut\u00f6va sin r\u00e4tt till utbildning, h\u00e4lsa, boende, social s\u00e4kerhet och fritid och att de har tillg\u00e5ng inte bara till mark, utan ocks\u00e5 till naturresurser som vatten, skog och biologisk m\u00e5ngfald, fastslog forumet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Porto Alegre, 060313 (IPS) – Sociala landsbygdsr\u00f6relser kr\u00e4ver en ny jordbruksreform baserad p\u00e5 sm\u00e5b\u00f6nders, kvinnors och etniska minoriteters r\u00e4ttigheter f\u00f6r att skapa en mer r\u00e4ttvis utvecklingsmodell.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-4108","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4108","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4108"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4108\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4108"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4108"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4108"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}