Washington, 060309 (IPS) – N\u00e4r George W. Bushs popularitet i opinionsm\u00e4tningarna n\u00e5r nya bottenrekord finner hans republikanska partikamrater det allt sv\u00e5rare att visa upp en enda fasad i viktiga fr\u00e5gor som utrikespolitiken och invandringen. <\/p>\n
<\/p>\n
Skiljaktigheterna inom det republikanska partiet – som tonats ner under den period efter 11 september d\u00e5 Bush framstod som en stark, beslutsam ledare – har \u00e5ter b\u00f6rjat bli synliga.<\/p>\n
En bidragande orsak till den allt mer synliga oenigheten \u00e4r att kongressvalet i november n\u00e4rmar sig. De republikaner som s\u00f6ker omval m\u00e5ste besluta sig f\u00f6r om de ska h\u00e5lla sig kvar p\u00e5 Bushs till synes sjunkande skepp, eller bryta sig fria f\u00f6r att visa sina allt mer pessimistiska v\u00e4ljare att \u00e4ven de har allvarliga reservationer inf\u00f6r den kurs Bush f\u00f6ljer. Ett demokratisk makt\u00f6vertagande i n\u00e5gon av kongressens kamrar ses fortfarande som fj\u00e4rran. Men detta framtidsperspektiv har b\u00f6rjat tas p\u00e5 allvar av allt fler analytiker h\u00e4r, s\u00e4rskilt sedan flera f\u00e4rska opinionsm\u00e4tningar har visat en ov\u00e4ntat kraftig urholkning av st\u00f6det f\u00f6r Bush b\u00e5de bland republikaner och oberoende. Det st\u00f6rsta sk\u00e4let till misstron \u00e4r att Bush allt mer ses som inkompetent att leda landet. “Kompetens \u00e4r ingen partifr\u00e5ga”, skriver statsvetaren Alan Abramowitz i s\u00f6ndagens Washington Post. “Det finns en v\u00e4xande oro bland republikaner f\u00f6r att de riskerar att tappa greppet om b\u00e5da kamrarna om kongressvalet utvecklas till en folkomr\u00f6stning om en president som 30 procent eller f\u00e4rre sympatiserar med”, skriver Alan Abramowitz. Precis som inom demokraterna har republikanerna l\u00e4nge best\u00e5tt av olika ideologiska fraktioner som representerar skilda intressen. De som kallas “Wall Street”-republikaner st\u00e5r f\u00f6r “frihandel” och representerar de stora f\u00f6retagens intressen. Den gruppen hamnar ofta p\u00e5 kant med “Main Street”-republikanerna som generellt har gynnat en mer nationalistisk och populistisk agenda. P\u00e5 liknande s\u00e4tt har den kristna h\u00f6gern, som de senaste \u00e5ren har utvecklats till den enskilt viktigaste republikanska valkretsen, ofta skurit sig med mer moderata och frihetsivrande republikaner som \u00e4r sekul\u00e4ra och som hatar den kristna h\u00f6gerns f\u00f6rs\u00f6k att lagstifta eller p\u00e5 andra s\u00e4tt tvinga p\u00e5 nationen sin moral. Bushs extraordin\u00e4ra popularitet efter 11 september gjorde alla de stora fraktionerna n\u00f6jda under en period. Men under ytan var vissa missn\u00f6jda. Wall Street-gruppen var missn\u00f6jd med presidentens negativa inst\u00e4llning till det multilateral system som de multinationella f\u00f6retagen drar stor nytta av, och andra grupper oroade sig \u00f6ver vad de stora skattes\u00e4nkningarna och det federala underskottet skulle f\u00e5 f\u00f6r f\u00f6ljder. Och efter \u00e5tervalskampanjen 2004 b\u00f6rjade enigheten att blekna, fram f\u00f6r allt p\u00e5 grund av det v\u00e4xande intrycket av att \u2013 trots administrationens upprepade f\u00f6rs\u00e4kringar \u2013 kriget i Irak inte alls gick bra och Bush inte hade n\u00e5gon strategi f\u00f6r tillbakadragandet.<\/p>\n
N\u00e4r den uppfattningen b\u00f6rjade rota sig sj\u00f6nk Bushs popularitetssiffror stadigt. De n\u00e5dde sitt f\u00f6rsta bottenl\u00e4ge strax efter att orkanen Katrina \u00f6delagt New Orleans och samtidigt avsl\u00f6jat en inkompetens och brist p\u00e5 framf\u00f6rh\u00e5llning hos administrationen som f\u00e5 hade kunnat ana.<\/p>\n
Det var vid den h\u00e4r tidpunkten som gamla republikanska sprickor \u00e5ter blev synliga. F\u00f6rst under debatten om Bushs id\u00e9 om en “Marshall Plan” f\u00f6r att \u00e5teruppbygga New Orleans. Underskottsh\u00f6kar och anti-skatt grupper, som troget hade st\u00e5tt vid Bushs sida trots den v\u00e4xande federala underskottet, anklagade nu presidenten f\u00f6r sl\u00f6seri som hotade att ruinera landet. Bushs ekonomiska politik har sedan dess varit en k\u00e4lla till strider inom partiet , s\u00e4rskilt efter utgivningen av den republikanske ekonomen Bruce Bartletts bok “Bedr\u00e4geriet: George W. Bush gjorde Amerika bankrutt och svek arvet efter Reagan”. N\u00e4sta spricka kom mellan Bush och den kristna h\u00f6gern. Det var n\u00e4r Bush nominerade sin r\u00e5dgivare Harriet Miers till H\u00f6gsta domstolen. R\u00f6relsen menade att de saknade f\u00f6rs\u00e4kringar om att Miers var en kandidat som skulle driva deras sak i domstolen och anklagade Bush f\u00f6r att ha utsett en “kompis” med tveksamma meriter. Men det \u00e4r de senaste tv\u00e5 m\u00e5naderna som den interna splittringen i partiet har blivit tydligare \u00e4n n\u00e5gonsin. Den v\u00e4xande pessimismen om Irakkriget har f\u00e5tt ett antal inflytelserika konservativa att \u00f6ppet ifr\u00e5gas\u00e4tta Bushs f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6r\u00e4ndra Mellan\u00f6stern, s\u00e4rskilt efter framg\u00e5ngarna f\u00f6r islamistiska partier i valen i Irak, Egypten och de palestinska omr\u00e5dena. Och till det har kommit kontroversen om Dubai-f\u00f6retaget DP World ska f\u00e5 ta \u00f6ver driften av amerikanska hamnar. I denna fr\u00e5ga har republikaner \u00f6ppet tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n Bush i kongressen. En liknande oenighet r\u00e5der till USA:s invandringspolitik, som flera betraktare tror kommer att bli en stor fr\u00e5ga inf\u00f6r valet i november. Medan de populistiska och stockkonservativa delarna av republikanerna f\u00f6respr\u00e5kar st\u00e4rkt bevakning av gr\u00e4nserna och h\u00e5rda straff f\u00f6r illegala invandare s\u00e5 vill den f\u00f6retagsv\u00e4nliga delen av partiet, som har st\u00f6d av Bush, ha liberala program f\u00f6r g\u00e4starbetare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 060309 (IPS) – N\u00e4r George W. Bushs popularitet i opinionsm\u00e4tningarna n\u00e5r nya bottenrekord finner hans republikanska partikamrater det allt sv\u00e5rare att visa upp en enda fasad i viktiga fr\u00e5gor som utrikespolitiken och invandringen.<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,10,14,7],"tags":[],"class_list":["post-4102","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4102","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4102"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4102\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}