Santiago, 060209 (IPS) – Valet av Chiles f\u00f6rsta kvinnliga president och hennes beslut att tills\u00e4tta lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n p\u00e5 ministerposterna \u00e4r steg i r\u00e4tt rikting p\u00e5 v\u00e4gen mot j\u00e4mst\u00e4lldhet. Men aktivister och myndigheter \u00e4r eniga om att mer konkreta \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6vs. <\/p>\n
<\/p>\n
– F\u00f6r tre \u00e5r sedan hade ingen kunnat tro att ett s\u00e5 manschauvinistiskt samh\u00e4lle som Chile n\u00e5gonsin skulle v\u00e4lja en kvinna till president. Valet har inneburit en kulturell revolution, s\u00e4ger Paulina Weber, en av f\u00f6rgrundsgestalterna f\u00f6r R\u00f6relsen f\u00f6r kvinnors frig\u00f6relse, MEMCH.<\/p>\n
President Michelle Bachelet gick till val med l\u00f6ftet att se till att lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n skulle ha ministerposter i hennes regering. Hon fick 53 procent av r\u00f6sterna i valet och har nu uppfyllt sitt vall\u00f6fte.<\/p>\n
Flera av de kvinnliga ministrarna har nyckelpositioner i regeringen. Socialisten och advokaten Paulina Veloso har utsetts till presidentens generalsekretare med ansvar f\u00f6r regeringens kontakter med kongressen, och ekonomen Vivianne Blanlot leder f\u00f6rsvarsdepartementet.<\/p>\n
Bachelet har allts\u00e5 utsett sina ministrar, totalt 22 stycken, och den nya regeringen tilltr\u00e4der den 11 mars. D\u00e5 kommer ocks\u00e5 sk\u00e5despelerskan Paulina Urrutia, numera kulturminister, finansminister Ingrid Antonijevic och h\u00e4lsominister Mar\u00eda Soledad Barr\u00eda att vara p\u00e5 plats.<\/p>\n
Men experter menar att \u00e4ven om det \u00e4r en viktig f\u00f6r\u00e4ndring att k\u00f6nsutj\u00e4mna representationen i regeringen, \u00e4r det inte nog f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att kvinnor inte hindras fr\u00e5n att n\u00e5 andra maktpositioner, exempelvis som borgm\u00e4stare, parlamentariker och senatorer. Andelen kvinnor p\u00e5 valbara poster har \u00f6kat fr\u00e5n 10 procent till 20 procent under de senaste 15 \u00e5ren, men m\u00e5nga kvinnor har fortfarande sv\u00e5righeter med att f\u00e5 ihop arbetsliv och familjeliv, eftersom de oj\u00e4mlika k\u00f6nsrollerna fortfarande \u00e4r cementerade i m\u00e5nga familjer. Den nya kulturministern Paulina Urrutia, 37 \u00e5r, deklarerade nyligen i en radiointervju att hon kommer att v\u00e4nta med att skaffa barn f\u00f6r att kunna koncentrera sig p\u00e5 sitt arbete som minister. Valet av Bachelet som president och det j\u00e4mf\u00f6relsevis stora antalet kvinnor i hennes regering kan f\u00e5 en “dominoeffekt” p\u00e5 andra processer, vilket kan leda till \u00f6kad j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen, menar Virginia Guzm\u00e1n, vice ordf\u00f6rande f\u00f6r kvinnocentret Domos. – Kvinnor handskas annorlunda med makt \u00e4n m\u00e4n. De \u00e4r mindre inriktade p\u00e5 hierarkier och mer p\u00e5 samarbete, och de \u00e4r mer \u00f6ppna f\u00f6r vanligt folks \u00e5sikter, s\u00e4ger Virginia Guzm\u00e1n. D\u00e4rigenom kan fler kompetenta kvinnor komma in i politiken, menar hon.<\/p>\n
Guzm\u00e1n har f\u00f6rtroende f\u00f6r alla de kvinnor Bachelet tillsatt. Hon anser att de \u00e4r professionella och redan tidigare har bevisat att de vill k\u00e4mpa f\u00f6r j\u00e4mlikhet mellan kvinnor och m\u00e4n.<\/p>\n
Paulina Weber fr\u00e5n MEMCH, d\u00e4remot, s\u00e4ger att man inte kan utesluta att de kvinnliga ministrarna kommer att anpassa sig till ett traditionellt manligt s\u00e4tt att styra. Det skulle i s\u00e5 fall vara ett svek mot presidentens vall\u00f6fte: att arbeta n\u00e4rmare allm\u00e4nheten, uppmuntra deltagande demokrati och ta de sociala problemen i det chilenska samh\u00e4llet p\u00e5 allvar. Enligt Weber kommer Bachelet och hennes ministrar inte att f\u00e5 det l\u00e4tt.<\/p>\n
– Folk kommer att ha \u00f6gonen p\u00e5 dem och uppm\u00e4rksamma minsta misstag, eftersom kvinnor generellt d\u00f6ms h\u00e5rdare \u00e4n m\u00e4n. Det \u00e4r ett manschauvinistiskt och utbrett s\u00e4tt att h\u00e5lla kvinnor p\u00e5 mattan, s\u00e4ger hon. Ett bevis p\u00e5 detta, menar Weber, var diskussionerna inf\u00f6r valet. M\u00e5nga ifr\u00e5gasatte om Bachelet verkligen skulle klara av att vara president om hon blev vald. De manliga kandidaterna ifr\u00e5gasattes aldrig p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt.<\/p>\n
Den avg\u00e5ende kvinnoministern Cecilia P\u00e9rez s\u00e4ger att framtiden ser lovande ut vad g\u00e4ller lika r\u00e4ttigheter f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n i Chile, men menar att en kvoteringslag skulle beh\u00f6vas f\u00f6r att utj\u00e4mna k\u00f6nsbalansen p\u00e5 maktpositioner i samh\u00e4llet. P\u00e9rez noterar att olika typer av kvoteringssystem har inf\u00f6rts i flera l\u00e4nder och att de vanligtvis \u00e4r tillf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6nskad effekt “tills dess att det finns en balans”. I Latinamerika har redan Argentina, Bolivia, Brasilien, Colombia, Costa Rica, Dominikanska Republiken, Panama och Venezuela kvoteringssystem. M\u00e5nga f\u00f6rutsp\u00e5r dock att diskussionen om m\u00f6jligheten att kvotera in kvinnor kommer att dra ut p\u00e5 tiden. Redan \u00e5r 2002 och 2004 presenterades f\u00f6rslag p\u00e5 att inf\u00f6ra lagar f\u00f6r att reglera k\u00f6nsbalansen, men fr\u00e5gan bordlades b\u00e5da g\u00e5ngerna. – Under f\u00f6rra \u00e5ret h\u00f6ll vi debatter i hela landet, d\u00e4r b\u00e5de lagstiftare och civilsamh\u00e4llet deltog, f\u00f6r att se om det fanns nationell konsensus ifr\u00e5ga om behovet av kvotering. Jag f\u00f6rv\u00e5nades d\u00e5 av att det fanns kvinnor p\u00e5 lagstiftande poster som kritiserade id\u00e9n och menade att endast h\u00e4nsyn till meriter borde tas, s\u00e4ger P\u00e9rez.<\/p>\n
Perez eftertr\u00e4dare Laura Albornoz planerar dock att presentera ett f\u00f6rslag p\u00e5 en kvoteringslag f\u00f6r kongressen. Hon vill att 40 procent av kandidaterna i kongressvalet ska vara kvinnor. Troligen kommer f\u00f6rslaget att diskuteras i mars.<\/p>\n
President Bachelet har ocks\u00e5 lagt f\u00f6rslag p\u00e5 gratis barnomsorg f\u00f6r fattiga, arbetande m\u00f6drar, samt ett f\u00f6rslag om att f\u00f6rb\u00e4ttra anst\u00e4llningss\u00e4kerheten och antidiskrimineringsreglerna i den offentliga sektorn. P\u00e5 internationella kvinnodagen den 8 mars kommer cirka 100 organisationer att inta gatorna f\u00f6r att fira att s\u00e5 m\u00e5nga kvinnor nu innehar maktpositioner i det chilenska samh\u00e4llet, ber\u00e4ttar Weber.<\/p>\n
– Det \u00e4r en efterl\u00e4ngtad framg\u00e5ng f\u00f6r kvinnor\u00f6relsen, b\u00e5de i Chile och internationellt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Santiago, 060209 (IPS) – Valet av Chiles f\u00f6rsta kvinnliga president och hennes beslut att tills\u00e4tta lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n p\u00e5 ministerposterna \u00e4r steg i r\u00e4tt rikting p\u00e5 v\u00e4gen mot j\u00e4mst\u00e4lldhet. Men aktivister och myndigheter \u00e4r eniga om att mer… Continue Reading