New Delhi, 060116 (IPS) – Iran har brutit den f\u00f6rsegling som f\u00f6r tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r sedan sattes upp runt k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggningen i Natanz, s\u00f6der om Teheran. D\u00e4rmed \u00f6kar hotet om en allvarlig konflikt med v\u00e4stv\u00e4rlden. <\/p>\n
<\/p>\n
De ledande k\u00e4rnvapenmakterna, ledda av USA, har varnat Iran f\u00f6r att bedriva forskning som syftar till upparbetning av uran. Iran h\u00e4vdar dock att man kommer att forts\u00e4tta med sin forskning, samtidigt som produktionen av k\u00e4rnbr\u00e4nsle ligger nere.<\/p>\n
B\u00e5da sidor tycks inst\u00e4llda p\u00e5 konfrontation, och hela v\u00e4rlden st\u00e5r inf\u00f6r en farlig situation.<\/p>\n
Tvisten kommer denna g\u00e5ng sannolikt att bli allvarligare \u00e4n i september, d\u00e5 USA drog Iran inf\u00f6r internationella atomenergiorganet IAEA – som anklagade Iran f\u00f6r att ha brutit mot landets \u00e5taganden i enlighet med icke-spridningsavtalet om k\u00e4rnvapen, NPT. Nu kan Iran st\u00e4llas inf\u00f6r h\u00e5rda sanktioner fr\u00e5n FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d i vad som tycks vara en upprepning av det drama som utspelades kring Irak mellan 2000 och 2003, och vilket till slut ledde till att landet ockuperades.<\/p>\n
Det finns dock tre skillnader. I fallet Irak p\u00e5stods den nukle\u00e4ra forskningen vara hemlig, \u00e4ven om det senare visade sig att landet inte var kapabelt att tillverka k\u00e4rnvapen, vilket de v\u00e4stliga l\u00e4nderna p\u00e5stod. N\u00e4r det g\u00e4ller Iran sker ist\u00e4llet processen \u00f6ppet inf\u00f6r IAEA:s inspekt\u00f6rer. Irak hade under 2002-2003 inte n\u00e5got civilt k\u00e4rnkraftsprogram att tala om. St\u00f6rre delen av landets hemliga k\u00e4rnvapensatsning monterades ner efter Gulfkriget 1991, med hj\u00e4lp av ett mandat fr\u00e5n FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d.<\/p>\n
Iran har dock ett civilt k\u00e4rnkraftsprogram, som str\u00e4cker sig fr\u00e5n brytningen av uran till bygget av en k\u00e4rnkraftsreaktor. Till skillnad fr\u00e5n Irak kan landet dessutom h\u00e4vda sin “r\u00e4tt” till k\u00e4rnkraft f\u00f6r fredliga \u00e4ndam\u00e5l i enlighet med NPT, med IAEA:s tillh\u00f6rande inspektioner. Denna r\u00e4tt finns fastslagen i avtalets f\u00f6rsta och fj\u00e4rde paragrafer. Och f\u00f6r det tredje – 2003 var Irak ett svagt, milit\u00e4rt n\u00e4stan handikappat land, vars ekonomi var sv\u00e5rt drabbad av l\u00e5ngvariga sanktioner. Den fullst\u00e4ndigt odemokratiska staten hade dessutom mycket svag legitimitet bland folket. Iran \u00e4r ist\u00e4llet ett sj\u00e4lvs\u00e4kert samh\u00e4lle med en stark ekonomi, som nu f\u00e5tt ytterligare tillskott genom de h\u00f6ga oljepriserna. Det \u00e4r en milit\u00e4rmakt p\u00e5 medelniv\u00e5 med en av folket framr\u00f6stad regering.<\/p>\n
Det kommer inte att vara lika l\u00e4tt att isolera Iran som fallet var med Irak. – Iran har en unik strategisk f\u00f6rdel av den mycket bekymmersamma situationen i Irak, som USA misslyckats med att bem\u00e4stra, s\u00e4ger Hari Vasudevan, professor i internationella relationer vid universitetet i Calcutta. Han p\u00e5pekar samtidigt att majoriteten av Iraks befolkning \u00e4r shiamuslimer, och att Iran har ett mycket starkt inflytande i grannlandet. – \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har man avst\u00e5tt fr\u00e5n att underbl\u00e5sa problemen i Irak, men om man blir tr\u00e4ngda och provocerade av USA och dess allierade kan detta f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n
Det finns \u00e4ven andra saker som talar f\u00f6r Iran. Landet har haft ett n\u00e4ra samarbete med Ryssland i sitt civila k\u00e4rnkraftsprogram, och man har viss sympati fr\u00e5n Kina. B\u00e5de Kina och Ryssland avstod fr\u00e5n att r\u00f6sta om den av USA framtagna resolutionen mot Iran i september.<\/p>\n
– Allt detta kan utl\u00f6sa hinder f\u00f6r de amerikanska \u00e5tg\u00e4rderna att f\u00f6rs\u00f6ka isolera Iran, s\u00e4ger Qamar Agha, Mellan\u00f6sternexpert vid Jamia Millia Islamia-universitetet i New Delhi. Qamar Agha menar att V\u00e4steuropa \u00e4r alldeles f\u00f6r beroende av Irans olja och gas f\u00f6r att vilja genomdriva l\u00e5ngvariga sanktioner som kan skada landets energiproduktion. – D\u00e4rf\u00f6r kan USA frestas att anv\u00e4nda milit\u00e4ra medel, tillsammans med Israel, och bomba utvalda m\u00e5l i Iran. Israel har redan uttalat att Irans k\u00e4rnprogram “kan f\u00f6rst\u00f6ras”. Och partiet Likuds ledare Benjamin Netanyahu har talat om hur Israel 1981 attackerade en testanl\u00e4ggning f\u00f6r k\u00e4rnenergi i Irak som var under uppbyggnad. Vikram Sood, som tidigare arbetade inom den indiska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten, tror att k\u00e4rnvapen skulle kunna anv\u00e4ndas vid en s\u00e5dan attack.<\/p>\n
– Om USA tror att dess fiende har, eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att utveckla, massf\u00f6rst\u00f6relsevapen, s\u00e5 anses det legitimt att se detta som ett hot mot landet och amerikanska trupper i regionen. Och d\u00e5 m\u00e5ste man agera i f\u00f6rebyggande syfte.<\/p>\n
Sood menar att det ocks\u00e5 finns anledning att oroa sig f\u00f6r att en s\u00e5dan attack kan ske pl\u00f6tsligt, medan r\u00e4ttf\u00e4rdigandet kommer f\u00f6rst senare.<\/p>\n
Ett angrepp med k\u00e4rnvapen skulle inneb\u00e4ra ett brott mot det 60 \u00e5r gamla mycket viktiga tabu som funnits mot anv\u00e4ndandet av s\u00e5dana vapen. Och konsekvenserna f\u00f6r den globala freden och s\u00e4kerheten skulle vara oerh\u00f6rt negativa. Det skulle \u00e4ven kunna utl\u00f6sa en v\u00e5g av v\u00e5ld som aldrig tidigare sk\u00e5dats i Mellan\u00f6stern. F\u00f6r att f\u00f6rhindra en s\u00e5dan fruktansv\u00e4rd situation b\u00f6r l\u00e4nderna i v\u00e4st \u00f6verge f\u00f6rs\u00f6ken att genom tvingande diplomati isolera Iran och ist\u00e4llet inleda \u00f6ppna och allvarliga \u00f6verl\u00e4ggningar med landet.<\/p>\n
K\u00e4rnvapenstaterna borde dessutom se \u00f6ver sin egen h\u00e5llning – som \u00e4r baserad p\u00e5 fullst\u00e4ndigt hyckleri. Samtidigt som v\u00e4stv\u00e4rlden nu anklagar Iran f\u00f6r dess nukle\u00e4ra ambitioner s\u00e5 har man inga planer p\u00e5 att minska den egna k\u00e4rnvapenarsenalen. USA har ist\u00e4llet inlett en plan som handlar om att ut\u00f6ka sitt k\u00e4rnvapeninnehav b\u00e5de upp\u00e5t \u2013 genom sitt “stj\u00e4rnornas krig”, men ocks\u00e5 ned\u00e5t – genom bunker-f\u00f6rst\u00f6rande bomber. P\u00e5 samma s\u00e4tt har Storbritannien lanserat ett program som till kostnaden av motsvarande 40 miljarder dollar ska ers\u00e4tta dess trident-missiler. \u00c4ven mindre k\u00e4rnvapenmakter som Israel, Indien och Pakistan har tj\u00e4nat som d\u00e5liga exempel. Om Iran ska kunna \u00f6vertalas att \u00f6verge sitt program, m\u00e5ste alla dessa l\u00e4nder f\u00f6reg\u00e5 som goda exempel genom att genomf\u00f6ra konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska sina k\u00e4rnvapenarsenaler. Annars hotar situationen att hamna utom all kontroll.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New Delhi, 060116 (IPS) – Iran har brutit den f\u00f6rsegling som f\u00f6r tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r sedan sattes upp runt k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggningen i Natanz, s\u00f6der om Teheran. D\u00e4rmed \u00f6kar hotet om en allvarlig konflikt med v\u00e4stv\u00e4rlden.<\/p>\n","protected":false},"author":212,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,7],"tags":[],"class_list":["post-3951","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3951","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/212"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3951"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3951\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3951"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3951"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3951"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}