{"id":3918,"date":"2006-01-02T13:40:01","date_gmt":"2006-01-02T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/01\/02\/se-upp-bush-laser-bocker-igen\/"},"modified":"2006-01-02T13:40:01","modified_gmt":"2006-01-02T13:40:01","slug":"se-upp-bush-laser-bocker-igen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2006\/01\/02\/se-upp-bush-laser-bocker-igen\/","title":{"rendered":"Se upp &#8211; Bush l\u00e4ser b\u00f6cker igen"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 060102 (IPS) &#8211; Enligt Vita huset har USA:s president George W. Bush tagit med sig tv\u00e5 b\u00f6cker till sin semester i Texas. Och vilka de utvalda titlarna \u00e4r saknar inte betydelse.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Troligen planerade presidenten att l\u00e4sa b\u00f6ckerna n\u00e4r han inte sysselsatte sig med sina favorittidsf\u00f6rdriv, rensa i sn\u00e5r och cykla.<\/p>\n<p> Den f\u00f6rsta boken handlar om hans favoritpresident, Theodore Roosevelt, och den andra om de storverk som amerikanska soldater utr\u00e4ttat i olika delar av v\u00e4rlden.  Bush \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att l\u00e4sa lite, och han brukar bli imponerad av det f\u00e5tal b\u00f6cker han verkligen l\u00e4ser. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det av intresse f\u00f6r dem som vill veta vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i Washington att veta vad som ligger p\u00e5 presidentens nattduksbord n\u00e4r han sl\u00e4cker lampan.<\/p>\n<p> N\u00e4r USA f\u00f6rberedde sig f\u00f6r kriget mot Irak sommaren 2002 noterade exempelvis reportrar att Bush hade en ganska akademisk bok under armen. Det var &#8220;Supreme Command: Soldiers, Statesmen and Leadership in Wartime&#8221;, skriven av Elliot Cohen, en neokonservativ milit\u00e4rhistoriker och v\u00e4n till den d\u00e5varande f\u00f6rsvarsministern Paul Wolfowitz.  Cohens bok argumenterade f\u00f6r att civila ledare, som Abraham Lincoln, Winston Churchill och Georges Clemenceau, var betydligt b\u00e4ttre bef\u00e4lhavare \u00e4n de generaler som kr\u00e4ver fria h\u00e4nder i samband med krig. Den var perfekt tajmad f\u00f6r att \u00f6vertala Bush att g\u00e5 emot rekommendationerna fr\u00e5n de h\u00f6gsta milit\u00e4rerna om att det kr\u00e4vdes betydligt st\u00f6rre trupper f\u00f6r att invadera och ockupera Irak \u00e4n vad Pentagons chef Donald Rumsfeld och andra framst\u00e5ende neokonservativa menade.<\/p>\n<p> P\u00e5 samma s\u00e4tt fick Bush en kopia av boken &#8220;The Case for Democracy: The Power of Freedom to Overcome Tyranny and Terror&#8221; direkt efter att den tryckts i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret. Boken \u00e4r skriven av Natan Sharansky, israelisk h\u00f6gerpolitiker och tidigare politisk f\u00e5nge i Sovjet.<\/p>\n<p> Bush ska ha blivit s\u00e5 imponerad av dess argument f\u00f6r en aggressiv pro-demokratisk politik i arabv\u00e4rlden att Vita huset bj\u00f6d in f\u00f6rfattaren p\u00e5 ett personligt bes\u00f6k.  &#8211; Jag har redan l\u00e4st halva din bok, ska utrikesminister Condoleezza Rice ha sagt till Sharansky n\u00e4r han anl\u00e4nde dagen d\u00e4rp\u00e5.  &#8211; Vet du varf\u00f6r jag l\u00e4ser den? Det \u00e4r f\u00f6r att presidenten l\u00e4ser den, och det \u00e4r mitt jobb att veta vad presidenten t\u00e4nker.  Delar av boken anv\u00e4ndes senare i Bushs installationstal 2004. Och det \u00e4r i ljuset av det som presidentens senaste val av litteratur ska ses.<\/p>\n<p> Boken &#8220;When Trumpets Call: Theodore Roosevelt After the White House&#8221;, handlar om hans favoritf\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 presidentposten. Roosevelt f\u00f6rkunnade Washingtons stormaktsstr\u00e4vanden och landets r\u00e4tt att ingripa unilateralt var som helst i Amerika.  Valet kan tyda p\u00e5 att Bush planerar ett mycket aktivt pension\u00e4rsliv. Den kan komma att g\u00f6ra honom till en permanent kraft i det republikanska partiet f\u00f6r den form av aggressiva nationalism som Roosevelt ansl\u00f6t sig till under st\u00f6rre delen av sin karri\u00e4r.  Den andra boken p\u00e5 Bushs l\u00e4slista \u00e4r &#8220;Imperial Grunts: The American Military on the Ground&#8221;, skriven av Robert Kaplan. Det bokvalet kan vara ett betydligt mer oroande budskap inf\u00f6r presidentens tre \u00e5terst\u00e5ende \u00e5r som president.<\/p>\n<p> Kaplan \u00e4r en politisk t\u00e4nkare vars v\u00e4rldsbild \u00e4r uttryckligen imperialistisk &#8211; en term som han har anv\u00e4nt ogenerat p\u00e5 senare \u00e5r \u2013 och han \u00e4r, f\u00f6r att citera den konservative recensenten och \u00f6versten Andrew Bacevich, &#8220;reaktion\u00e4r&#8221;.  Enligt Kaplans \u00e5sikt \u00e4r &#8220;kriget mot terrorismen&#8221; och liknande konflikter bara en upprepning av den amerikanska arm\u00e9ns indiankrig, fast i global skala.  Kaplan menar dock att den nuvarande sk\u00e5deplatsen \u00e4r hela den muslimska v\u00e4rlden, fr\u00e5n s\u00f6dra Filippinerna till Mauretanien, liksom \u00f6vriga felaktigt styrda delar av v\u00e4rlden i behov av ordning och civilisering.<\/p>\n<p> Och det finns, enligt Kaplan, ingen som \u00e4r b\u00e4ttre skickad \u00e4n den amerikanska milit\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller att sk\u00f6ta civiliseringen av dessa platser och dess inv\u00e5nare.<\/p>\n<p> Kaplan menar att amerikansk imperialism inte \u00e4r n\u00e5got val, utan snarare en n\u00f6dv\u00e4ndighet, p\u00e5 samma s\u00e4tt som det var f\u00f6r britterna i slutet av 1800-talet. Han argumenterar f\u00f6r att Washington har ett ansvar att &#8220;ut\u00f6ka det fria samh\u00e4llets gr\u00e4nser och det goda styret till zoner av totalt kaos&#8221;.<\/p>\n<p> Med ett s\u00e5dant budskap \u00e4r det inte sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig att Bush, som tr\u00e4ffat Kaplan \u00e5tminstone vid ett tillf\u00e4lle tidigare i Vita huset, kommer att be om ett nytt bes\u00f6k. Och om s\u00e5 sker kan det vara bra att veta vilka politiska r\u00e5d han kan t\u00e4nkas komma med.  Om USA drog sig tillbaka fr\u00e5n Irak nu f\u00f6rutsp\u00e5r Kaplan att resultatet skulle bli ett &#8220;verkligt blodbad&#8221; och en \u00e5terg\u00e5ng i frig\u00f6relsen av arabv\u00e4rlden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 060102 (IPS) &#8211; Enligt Vita huset har USA:s president George W. Bush tagit med sig tv\u00e5 b\u00f6cker till sin semester i Texas. Och vilka de utvalda titlarna \u00e4r saknar inte betydelse.<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,13,14,7],"tags":[],"class_list":["post-3918","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-kultur","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3918","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3918"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3918\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3918"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3918"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3918"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}