Buenos Aires, 051229 (IPS) – Efter den nyliberala politik som styrde p\u00e5 90-talet har p\u00e5 senare \u00e5r m\u00e5nga l\u00e4nder i Latinamerika f\u00e5tt mer v\u00e4nstersinnade regeringar. Vissa av de nya regeringarnas sociala satsningar har n\u00e5tt resultat, medan utvecklingen i andra l\u00e4nder g\u00e5r l\u00e5ngsamt. <\/p>\n
<\/p>\n
Som oppositionella kritiserade de v\u00e4nster-, mittenv\u00e4nster- eller “progressiva” partier som i dag har makten strukturanpassningspolitiken, nedmonterandet av den offentliga sektorn och marknadsliberaliseringarna i Argentina, Brasilien, Chile, Uruguay, Venezuela, och numera i Bolivia. De nya regeringarna \u00e4r \u00e5 ena sidan h\u00e4ngivna att inte spr\u00e4cka sina budgetar och vill f\u00f6rs\u00f6ka locka till sig investeringar. Detta samtidigt som de m\u00e4nniskor som r\u00f6stade fram dem f\u00f6rv\u00e4ntar sig att regeringarna ska h\u00e5lla sina vall\u00f6ften om att bek\u00e4mpa fattigdomen och f\u00f6ra en r\u00e4ttvisare f\u00f6rdelningspolitik p\u00e5 denna kontinent som har v\u00e4rldens st\u00f6rsta skillnader mellan rika och fattiga. Sociologen Atilio Bor\u00f3n, ordf\u00f6rande f\u00f6r Latinamerikanska r\u00e5det f\u00f6r samh\u00e4llsvetenskap, menar att denna utmaning g\u00e5r att f\u00f6rena.<\/p>\n
– Men det f\u00f6ruts\u00e4tter ett paradigmskifte inom den ekonomiska politiken, som hittills inte har genomf\u00f6rts. Den st\u00f6rsta besvikelsen \u00e4r Brasilien, s\u00e4ger han. N\u00e4r den tidigare fackf\u00f6reningsledaren Luiz In\u00e1cio Lula da Silva fick makten i Brasilien i januari 2003 hyste m\u00e5nga stora f\u00f6rhoppningar. Men hans arbetarparti har inte lyckats skapa den tillv\u00e4xt och alla de nya arbetstillf\u00e4llen som m\u00e5nga hoppades p\u00e5. Lula har dock lyckats uppn\u00e5 resultat inom n\u00e5gra omr\u00e5den. Den extrema fattigdomen hade 2004 minskat fr\u00e5n 27,2 procent av befolkningen till dryga 25 procent. Det betyder att fler \u00e4n tre miljoner m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre \u00e4r helt utblottade.<\/p>\n
Minimil\u00f6nerna i landet \u00f6kade under \u00e5ret med nio procent, och programmet med familjest\u00f6d – ett bidrag riktat till fattiga familjer – omfattade \u00f6ver 6,5 miljoner familjer under 2004. M\u00e5let \u00e4r att 8,7 miljoner familjer ska f\u00e5 detta bidrag under 2005, och att den siffran ska stiga till 11,2 familjer innan Lulas mandatperiod g\u00e5r ut i december 2006. Men hittills har Lulas ekonomiska politik fr\u00e4mst varit inriktad p\u00e5 att h\u00e5lla en h\u00e5rd budget f\u00f6r att kunna sk\u00f6ta utlandsbetalningarna, och f\u00f6r att h\u00e5lla nere inflationen. I Argentina, som styrts av den v\u00e4nstersinnade N\u00e9stor Kirchner sedan maj 2003, har andelen fattiga de senaste tv\u00e5 \u00e5ren sjunkit fr\u00e5n 50 procent av befolkningen till 40 procent.<\/p>\n
Men Bor\u00f3n menar att landets regering inte visar n\u00e5gra tecken p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra den ekonomiska politik som han menar \u00e4r formulerad av V\u00e4rldsbanken. Chiles regering leds av den socialistiske presidenten Ricardo Lagos, som g\u00e5r mot slutet av sin \u00e4mbetsperiod med h\u00f6ga opinionssiffror. Bor\u00f3n menar att den chilenska regeringen visserligen lyckats uppn\u00e5 ekonomiska framg\u00e5ngar, men att man inte p\u00e5verkat oj\u00e4mlikheten i landet. Chile har dock sedan 1990 lyckats halvera fattigdomen, fr\u00e5n dryga 38 procent av befolkningen till under 19 procent i \u00e5r. Lagos kommer troligen att eftertr\u00e4das av socialisten Michelle Bachelet, som kommer att st\u00e4llas mot h\u00f6gerkandidaten Sebasti\u00e1n Pi\u00f1era i ett avg\u00f6rande val i januari. Den argentinske samh\u00e4llsvetaren Rosendo Fraga menar att regeringen i Chile visserligen lyckats med att minska fattigdomen.<\/p>\n
– Men man har inte gjort n\u00e5gra st\u00f6rre framsteg med att minska oj\u00e4mlikheten.<\/p>\n
Ekonomen Jos\u00e9 Luis Coraggio, som \u00e4r expert p\u00e5 socialpolitik, menar att det inte finns n\u00e5got som hindrar att l\u00e4nderna f\u00f6r en f\u00f6rst\u00e5ndig ekonomisk politik samtidigt som man \u00e4ven satsar p\u00e5 en r\u00e4ttvisare f\u00f6rdelning.<\/p>\n
– Det enda problemet \u00e4r den politiska viljan, s\u00e4ger han. De flesta sydamerikanska l\u00e4nder f\u00f6r en annan ekonomisk politik i dag j\u00e4mf\u00f6rt med under 1990-talet. Men Bor\u00f3n menar att utvecklingen mot en helt ny politik g\u00e5r alldeles f\u00f6r l\u00e5ngsamt.<\/p>\n
– Det kr\u00e4vs en kraftfull politisk vilja f\u00f6r att g\u00e5 vidare, och hittills har detta inte synts till, s\u00e4ger Bor\u00f3n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 051229 (IPS) – Efter den nyliberala politik som styrde p\u00e5 90-talet har p\u00e5 senare \u00e5r m\u00e5nga l\u00e4nder i Latinamerika f\u00e5tt mer v\u00e4nstersinnade regeringar. Vissa av de nya regeringarnas sociala satsningar har n\u00e5tt resultat, medan utvecklingen i andra l\u00e4nder… Continue Reading