Mexiko city, 051227 (IPS) – USA kritiserades under 2005 f\u00f6r landets allt h\u00e5rdare attityd mot invandrare av bland andra Mexikos regering och m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer. Minst 300 personer d\u00f6r varje \u00e5r n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in i USA. Men kritiken har inte \u00e4ndrat n\u00e5got, och m\u00e5nga betraktare tror att USA:s linje kommer att bli \u00e4nnu h\u00e5rdare n\u00e4sta \u00e5r. <\/p>\n
<\/p>\n
Regeringar, enskilda organisationer och experter i Latinamerika har l\u00e4nge uppmanat USA att anta en invandrarpolitik som respekterar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Omkring 40 miljoner av USA:s inv\u00e5nare \u00e4r antingen f\u00f6dda i Latinamerika eller har latinamerikanskt p\u00e5br\u00e5. Av dessa uppskattas omkring \u00e5tta miljoner befinna sig illegalt i landet. Prelimin\u00e4ra uppgifter tyder p\u00e5 att \u00f6ver 400 000 m\u00e4nniskor tagit sig till USA utan visum i \u00e5r. Omkring en miljon greps och deporterades n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kte korsa gr\u00e4nsen utan r\u00e4tt papper, enligt k\u00e4llor inom den mexikanska regeringen till USA. Merparten av de latinamerikanska invandrarna i USA \u00e4r mexikaner. Mexiko fungerar ocks\u00e5 som ett transitland f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra sydamerikanska l\u00e4nder som vill till F\u00f6renta Staterna. Under f\u00f6rs\u00f6k att korsa gr\u00e4nsen \u2013 som bitvis omg\u00e4rdas av taggtr\u00e5d och diken och som patrulleras av v\u00e4pnade vakter, hundar och obemannade flygplan \u2013 hade 324 mexikaner d\u00f6dats den 15 december i \u00e5r. M\u00e5nga av offren dog n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6kte simma \u00f6ver floder, g\u00e5 igenom \u00f6kenomr\u00e5den eller g\u00f6mde sig i lastbilar och t\u00e5g. Sedan 1993, d\u00e5 USA f\u00f6rst\u00e4rkte sin kontroll av gr\u00e4nsen, har 3 800 m\u00e4nniskor d\u00f6tt under liknande omst\u00e4ndigheter. USA:s representanthus antog nyligen ett f\u00f6rslag om att bygga ett nytt h\u00f6gteknologiskt st\u00e4ngsel l\u00e4ngs 1 100 kilometer av gr\u00e4nsen mot Mexiko. Dessutom ska det klassas som ett federalt brott att f\u00f6rs\u00f6ka ta sig in i USA utan tillst\u00e5nd. Lagf\u00f6rslaget m\u00e5ste \u00e4ven godk\u00e4nnas av senaten och skrivas under av president George W Bush innan det tr\u00e4der i kraft, vilket kan ske under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 2006.<\/p>\n
Mexikos regering har kallat lagf\u00f6rslaget f\u00f6r “skamligt” och bett den amerikanska administrationen att stoppa det. Guatemalas och Venezuelas regeringar tillsammans med en rad m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer, som Amnesty International och Human Rights Watch, har ocks\u00e5 beg\u00e4rt att f\u00f6rslaget skrotas. Mexikos regering har sagt att man tillsammans med centralamerikanska regeringar ska f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rm\u00e5 USA att anta en migrationspolitik som erk\u00e4nner det de latinamerikanska invandrarna bidrar med och som respekterar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Sedan kriget mot terrorism inleddes har USA dock inte lyssnat alls p\u00e5 kritik mot landets invandringspolitik. Jorge Chabat, forskare vid det mexikanska centret f\u00f6r ekonomisk forskning och undervisning, tror tv\u00e4rt om att Washingtons invandringspolitik kommer att bli \u00e4nnu h\u00e5rdare under 2006.<\/p>\n
– Detta har p\u00e5g\u00e5tt i m\u00e5nga \u00e5r, och \u00e4nnu finns inget hopp om en f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
I maj antog den amerikanska kongressen lagpaketet Real ID Act som bland annat inneh\u00f6ll ett beslut om att f\u00f6rl\u00e4nga den del av gr\u00e4nsen mot Mexiko som \u00e4r f\u00f6rsedd med st\u00e4ngsel och \u00f6vervakning. En m\u00e5nad f\u00f6re det beslutet bildade en grupp amerikanska medborgare ett slags garde som kallas Minuteman Project och som \u00f6vervakar gr\u00e4nsen mot Mexiko f\u00f6r att stoppa m\u00e4nniskor som f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in till USA. Kaliforniens guvern\u00f6r Arnold Schwarzenegger, sj\u00e4lv invandrare, har uttryckt sitt st\u00f6d f\u00f6r projektet. Och \u00e4ven i Arizona, Arkansas och Colorado har politiker f\u00f6reslagit h\u00e5rdare tag mot illegala invandrare.<\/p>\n
Mexiko och USA har sedan b\u00f6rjan av 1990-talet tr\u00e4ffats f\u00f6r att debattera invandringen men hittills har inte mycket kommit ut av dessa f\u00f6rhandlingar. I februari 2001, efter att Vicente Fox tilltr\u00e4tt som president i Mexiko och George W Bush p\u00e5b\u00f6rjat sin f\u00f6rsta mandatperiod i USA, tr\u00e4ffades de tv\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6r att debattera fr\u00e5gan. Efter m\u00f6tet sa Fox att tiden f\u00f6r “tomma l\u00f6ften” var \u00f6ver och att konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar snart skulle intr\u00e4ffa. Den 9 september 2001 sa Fox att han trodde att l\u00e4nderna skulle ing\u00e5 ett avtal f\u00f6re \u00e5rets slut. Men n\u00e5gra dagar senare f\u00f6r\u00e4ndrades allt.<\/p>\n
Efter terrorattackerna mot New York och Washington har USA enbart koncentrerat sin migrationspolitik p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e4rka gr\u00e4nsen mellan l\u00e4nderna och f\u00f6rhalat de bilaterala samtalen om migrationen. I dag verkar m\u00f6jligheten att n\u00e5 ett avtal avl\u00e4gset samtidigt som invandrarstr\u00f6mmen forts\u00e4tter. Behovet av billig arbetskraft i USA , inom bland annat jordbruk och byggbranschen, g\u00f6r att risken \u00e4r v\u00e4rd att ta f\u00f6r m\u00e5nga fattiga latinamerikaner.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexiko city, 051227 (IPS) – USA kritiserades under 2005 f\u00f6r landets allt h\u00e5rdare attityd mot invandrare av bland andra Mexikos regering och m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer. Minst 300 personer d\u00f6r varje \u00e5r n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in i USA. Men kritiken har… Continue Reading