Lima, 051216 (IPS) – Den pensionerade \u00f6versten Ollanta Humala har snabb medvind i opinionsm\u00e4tningarna inf\u00f6r det kommande presidentvalet i Peru. Humala ligger nu strax efter h\u00f6gerkandidaten Lourdes Flores Nano. <\/p>\n
<\/p>\n
Humala st\u00f6ds enligt de senaste m\u00e4tningarna av 22 procent av de r\u00f6stber\u00e4ttigade, medan Lourdes Flores Nano fortfarande leder med 25 procent, inf\u00f6r det kommande valet i april n\u00e4sta \u00e5r. Humala \u00e4r just i f\u00e4rd med att registrera sitt nya parti och sin kandidatur, och har under de senaste fyra veckorna lyckats f\u00f6rdubbla sina siffror i opinionsm\u00e4tningarna. Han \u00e4r mycket kritisk mot landets traditionella partier och politiker, som Humala menar \u00e4r orsaken till alla landets problem – fr\u00e5n korruptionen till den extrema fattigdomen. Och Humala \u00e4r en \u00e5terspegling av m\u00e5nga peruaners besvikelse \u00f6ver den sittande regeringen under president Alejandro Toledo, och dess f\u00f6retr\u00e4dare. Ollanta Humala \u00e4r inte n\u00e5gon v\u00e4nsterkandidat, utan en uttalat USA-kritisk nationalist. Och utan att n\u00e4mna ordet socialism talar han om att f\u00f6rstatliga vissa av landets “strategiska f\u00f6retag”. Trots att han \u00e4r uppvuxen i en v\u00e4lb\u00e4rgad medelklassfamilj i Lima s\u00e5 l\u00e4gger Humala stor vikt vid sina r\u00f6tter hos ursprungsbefolkningen. Och det \u00e4r bland den fattiga landsortsbefolkningen han \u00e4r som mest popul\u00e4r. Hans pappa Isaac Humala var den som skapade den peruanska “etno-nationalistiska” r\u00f6relsen. Det handlar om en extrem form av nationalism till f\u00f6rsvar f\u00f6r landets ursprungsbefolkning, vilka utg\u00f6r majoriteten i Peru. Tanken \u00e4r att endast ursprungsbefolkningen kan befria peruanerna fr\u00e5n den utsugning som den spanska kolonialmakten introducerade. Isaac skrev in sina s\u00f6ner Antauro och Ollanta vid en milit\u00e4rskola, och n\u00e4r s\u00f6nerna var f\u00e4rdiga med sin utbildning b\u00f6rjade de sprida sin pappas l\u00e4ra bland sina officerskollegor. Major Antauro Humala avskedades s\u00e5 sm\u00e5ningom p\u00e5 grund av detta, men hans bror Ollanta kunde forts\u00e4tta inom milit\u00e4ren. Tidigt p\u00e5 morgonen den 29 oktober 2000 inledde Ollanta Humala och hans bror tillsammans med 69 soldater och en grupp reservister en ockupation av en koppargruva i den sydliga staden Toquepala. De kr\u00e4vde att den d\u00e5varande presidenten Alberto Fujimori skulle avg\u00e5 och att hans s\u00e4kerhetschef Vladimiro Montesinos skulle gripas. Samma dag som deras aktion inleddes flydde Montesinos landet. Arm\u00e9n gjorde inte mycket f\u00f6r att gripa br\u00f6derna Humala. Och n\u00e4r den tillf\u00e4llige presidenten Valent\u00edn Paniagua snart kom till makten \u00f6verl\u00e4mnade sig br\u00f6derna frivilligt till myndigheterna. Paniagua frigav dem senare. Kritiker menar att ockupationen av gruvan egentligen bara var en dimrid\u00e5 f\u00f6r att Montesinos skulle kunna fly landet, samt att revolten bara genomf\u00f6rdes f\u00f6r att regeringen under Fujimori redan var p\u00e5 v\u00e4g att falla – och d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre utgjorde n\u00e5gon fara.<\/p>\n
Familjen Humala har dock tillbakavisat dessa anklagelser.<\/p>\n
I dag sitter b\u00e5de Fujimori och Montesinos i f\u00e4ngelse. Den forne presidenten \u00e4r f\u00e4ngslad i Chile, i v\u00e4ntan p\u00e5 att utl\u00e4mnas till Peru d\u00e4r han st\u00e5r \u00e5talad f\u00f6r brott mot m\u00e4nskligheten, medan Montesinos sitter i peruanskt f\u00e4ngelse, anklagad f\u00f6r en l\u00e5ng rad av brott. Efter att Toledo \u00f6vertagit presidentposten fr\u00e5n Paniagua 2001, \u00e5terfick Ollanta sin tj\u00e4nst inom milit\u00e4ren. P\u00e5 grund av hans starka kritik mot regeringen f\u00f6rflyttades han dock, och tvingades 2004 g\u00e5 i pension.<\/p>\n
I januari i \u00e5r ockuperade hans bror Antauro tillsammans med en grupp reservister en polisstation i staden Andahuaylas, med krav p\u00e5 att president Toledo skulle avg\u00e5. Till en b\u00f6rjan sa Ollanta att han st\u00f6dde sin brors aktion. Men n\u00e4r fyra av de tillf\u00e5ngatagna poliserna dagen d\u00e4rp\u00e5 d\u00f6dades, sa Ollanta att han inte l\u00e4ngre st\u00f6dde aktionen. Antauro sitter i dag f\u00e4ngslad i v\u00e4ntan p\u00e5 r\u00e4tteg\u00e5ng, och Ollanta har gjort vissa f\u00f6rs\u00f6k att distansera sig fr\u00e5n sin bror.<\/p>\n
I mars i \u00e5r b\u00f6rjade Ollanta organisera sitt eget parti, Perus nationalistiska parti, och i april b\u00f6rjade han f\u00f6rbereda sig f\u00f6r att st\u00e4lla upp i valet. Hans snabba uppg\u00e5ng i opinionsm\u00e4tningarna \u00e4r enligt analytikerna bara ytterligare ett tecken p\u00e5 ett tidigare fenomen i landet. 1990 presenterade sig Fujimori som en motst\u00e5ndare till etablissemanget, p\u00e5 samma s\u00e4tt som Toledo gjorde tio \u00e5r senare, och Humala g\u00f6r idag. Samtidigt har den peruanska v\u00e4ljark\u00e5ren ofta visat sig vara h\u00f6gst of\u00f6ruts\u00e4gbar, och med tanke p\u00e5 att det \u00e5terst\u00e5r fyra m\u00e5nader till valet kan fortfarande mycket h\u00e4nda. Sociologen Fernando Tuesta, som tidigare varit chef f\u00f6r landets valmyndighet, menar att Humalas popularitet snarare \u00e4r ett tecken p\u00e5 vilka k\u00e4nslor som \u00e4r i omlopp i samh\u00e4llet, \u00e4n en p\u00e5litlig tendens inf\u00f6r valet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Lima, 051216 (IPS) – Den pensionerade \u00f6versten Ollanta Humala har snabb medvind i opinionsm\u00e4tningarna inf\u00f6r det kommande presidentvalet i Peru. Humala ligger nu strax efter h\u00f6gerkandidaten Lourdes Flores Nano.<\/p>\n","protected":false},"author":460,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,7],"tags":[],"class_list":["post-3886","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3886","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/460"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3886"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3886\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3886"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3886"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3886"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}