Havanna, 051125 (IPS) – \u00d6ver 100 journalister fr\u00e5n 14 l\u00e4nder har startat ett n\u00e4tverk med syftet att f\u00f6r\u00e4ndra mediernas bevakning och \u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lldheten inom media. <\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4tverket bildades i Mexiko och best\u00e5r av \u00f6ver 100 kvinnliga journalister och kommunikat\u00f6rer fr\u00e5n Argentina, Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Italien, Kuba, Mexiko, Nicaragua, Panama, Peru, Spanien, Tyskland och USA. Men \u00e4ven manliga medlemmar som delar n\u00e4tverkets \u00f6nskan om att f\u00f6r\u00e4ndra medierna \u00e4r v\u00e4lkomna. – Att exkludera m\u00e4n skulle inte ha hj\u00e4lpt oss att komma fram snabbare, s\u00e4ger den kubanska reporten Mirta Rodr\u00edguez Calder\u00f3n, som arbetar p\u00e5 tidningen A Primera Plana.<\/p>\n
Rodr\u00edguezs anser att kvinnor som producerar nyheter f\u00f6r andra kvinnor \u00e4r som att vara f\u00e5ngad i en cirkel. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r n\u00e4tverkets fr\u00e4msta m\u00e5l att ut\u00f6va inflytande p\u00e5 vanliga medier. Det hindrar inte att n\u00e4tverket, som lanserades den 12 november, t\u00e4nker skapa en egen internetportal och i framtiden \u00e4ven en egen nyhetsbyr\u00e5.<\/p>\n
– Alla medier \u00e4r viktiga och har sina egna tittare, lyssnare eller l\u00e4sare, s\u00e4ger den mexikanska journalisten Luc\u00eda Lagunas, chef f\u00f6r den ickestatliga organisationen Kvinnors kommunikation och Information, Cimac. Cimac bildades 1988 i Mexiko och driver i dag en nyhetsbyr\u00e5 som fokuserar p\u00e5 kvinnor, hj\u00e4lper till att starta n\u00e4tverk, tar fram mediestrategier f\u00f6r enskilda organisationer och driver kurser i icke-sexistisk journalistik. Fyra internationella nyhetsbyr\u00e5er och omkring 40 mexikanska medier anv\u00e4nder information fr\u00e5n Cimac.<\/p>\n
Cimacs grundare Sara Lovera s\u00e4ger att trots att antalet kvinnliga journalister har \u00f6kat s\u00e5 ser nyheterna fortfarande likadana ut i v\u00e4rlden.<\/p>\n
– Man m\u00e5ste tala med \u00e4gare och chefer och f\u00e5 dem att f\u00f6rst\u00e5 att om kvinnors situation ignoreras s\u00e5 missar man h\u00e4lften av nyheterna, s\u00e4ger Lovera. Trots att kvinnor utg\u00f6r \u00f6ver h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning s\u00e5 \u00e4r de bara huvudpersoner i omkring 18 procent av nyheterna, enligt en utv\u00e4rdering som genomf\u00f6rdes i 102 l\u00e4nder i februari. Enligt den internationella Journalistfederationen finns det i dag omkring 300 000 kvinnliga journalister. Men de n\u00e5r s\u00e4llan beslutsfattande poster och f\u00e5 kvinnor p\u00e5verkar mediernas redaktionella policy.<\/p>\n
Fabiola Calvo, colombiansk reporter som bor i Spanien, s\u00e4ger att n\u00e4rverket ocks\u00e5 kommer att f\u00f6rsvara kvinnliga journalisters r\u00e4ttigheter. M\u00e5nga kvinnliga reportrar uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering och v\u00e5ld i sin yrkesut\u00f6vning, s\u00e4ger hon. Grundarna av det nya n\u00e4tverket ska \u00e4ven arbeta f\u00f6r att fler kvinnor ska n\u00e5 chefpositioner inom medierna, skapa arbetsutbyten mellan kvinnliga journalister och att bidra till utbildning i genusfr\u00e5gor.<\/p>\n
N\u00e4tverket kallar sig Internationella n\u00e4tverket f\u00f6r journalister med en genusvision. De saknar \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge en egen hemsida men deras stadgar finns