Kigali, 051109 (IPS) – \u00d6ver tio \u00e5r har g\u00e5tt sedan folkmordet p\u00e5 tutsier i Rwanda. Det var 1994 som 800 000 tutsier och moderata hutuer m\u00f6rdades och m\u00e5nga inv\u00e5nare flydde landet. Trots att Rwanda efter katastrofen har gjort framsteg p\u00e5 flera plan s\u00e5 kastar folkmordet fortfarande en m\u00f6rk skugga \u00f6ver allt. <\/p>\n
<\/p>\n
Slakten genomf\u00f6rdes av hutumiliser och av arm\u00e9n. Efter folkmordet tog rebellr\u00f6relsen Rwandas patriotiska front, RPF, som domineras av tutsier \u00f6ver makten. Det ledde till en massflykt av hutuer, b\u00e5de f\u00f6r\u00f6vare och civila, som fruktade vederg\u00e4llningsaktioner. Av de som flydde har i dag omkring en miljon \u00e5terv\u00e4nt till sitt hemland. – 75 procent av de som flyttat hem har kommit fr\u00e5n grannl\u00e4nderna Tanzania, Burundi och Uganda, s\u00e4ger Vincent Karega p\u00e5 arbetsdepartementet.<\/p>\n
– De som flydde till Europa eller Nordamerika \u00e5terv\u00e4nder i en l\u00e5ngsammare takt p\u00e5 grund av den begr\u00e4nsade servicen h\u00e4r, s\u00e5 som brist p\u00e5 bra skolor och sjukv\u00e5rd och l\u00e5ga l\u00f6ner.<\/p>\n
Folkmordet har skapat en brist p\u00e5 utbildad arbetskraft i landet. – Vi har inte den kapacitet vi beh\u00f6ver. Jag tror att det kommer att ta tio eller 15 \u00e5r till innan vi \u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande vad g\u00e4ller tj\u00e4nstem\u00e4n inom f\u00f6rs\u00e4kringsbranschen, bankv\u00e4sendet och redovisning, s\u00e4ger Uzziel Ndagijimana, chef f\u00f6r finans- och bankskolan i Kigali. Karega ger en liknande bild. Han s\u00e4ger att det \u00e4ven saknas hantverkskunskaper och folk som startar sm\u00e5f\u00f6retag. F\u00f6r att p\u00e5skynda \u00e5terinflyttningen erbjuder regeringen gratis hemresor och jobb till de rwandier som vill flytta hem. Ett annat stort problem f\u00f6r Rwanda \u00e4r de huturebeller som flydde till Kongo-Kinshasa 1994 och som d\u00e4r har fortsatt med sin milit\u00e4ra verksamhet. Miliserna forts\u00e4tter att fr\u00e5n Kongo hota Rwanda. Landet har ocks\u00e5 sv\u00e5rt att dra till sig utl\u00e4ndska investerare.<\/p>\n
– 90 procent av v\u00e5ra investerare \u00e4r rwandier, s\u00e4ger Karega. Inom grundl\u00e4ggande utbildning har utvecklingen dock g\u00e5tt fram\u00e5t. Antalet elever i l\u00e5g- och mellanstadiet stadiet har tredubblats sedan 1994 och antalet elever som g\u00e5r i h\u00f6gstadiet har f\u00f6rdubblats, enligt Karega. Men medan utvecklingen inom utbildningen g\u00e5r \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll s\u00e5 menar betraktare att fel v\u00e4gval har tagits p\u00e5 andra omr\u00e5den. Oppositionen har f\u00f6rtryckts och mediafriheten \u00e4r starkt begr\u00e4nsad.<\/p>\n
Tvekl\u00f6st \u00e4r en av de st\u00f6rsta utmaningarna f\u00f6r landet att slutf\u00f6ra processerna mot de som var delaktiga i folkmordet. M\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper s\u00e4ger att \u00f6ver 100 000 personer sitter f\u00e4ngslade i v\u00e4ntan p\u00e5 att deras roll i massakrerna ska utredas. Enligt den rwandiska regeringen skulle det ta 200 \u00e5r att genomf\u00f6ra alla folkmordsrelaterade r\u00e4tteg\u00e5ngar om man bara skulle anv\u00e4nda sig av det konventionella r\u00e4ttssystemet. D\u00e4rf\u00f6r han man inf\u00f6rt ett system med folkdomstolar, s\u00e5 kallade gacacas. Meningen \u00e4r att man genom dessa domstolar ska f\u00e5 r\u00e4ttvisa och samtidigt uppn\u00e5 f\u00f6rsoning och kunna bearbeta det som h\u00e4nt. Men internationella m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer som Amnesty International s\u00e4ger att \u00e4ven detta system g\u00e5r f\u00f6r l\u00e5ngsamt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kigali, 051109 (IPS) – \u00d6ver tio \u00e5r har g\u00e5tt sedan folkmordet p\u00e5 tutsier i Rwanda. Det var 1994 som 800 000 tutsier och moderata hutuer m\u00f6rdades och m\u00e5nga inv\u00e5nare flydde landet. Trots att Rwanda efter katastrofen har gjort framsteg p\u00e5… Continue Reading